torsdag 7 maj 2009

Bollarna borta

Nu är det alltså klart. Hunden är fortplantningsoduglig. Kastrerad. Bollarna är puts väck! Usch, vilken hemsk matte jag är. Maken är förkrossad och spanar efter minsta lilla personlighetsförändring. Vad var det jag sa, typ. Svansen viftar inte lika intensivt som förr. Spring i benen är inte lika snabba. Bla bla bla. PYTTSAN, säger jag bara! Hunden är lika glad, sprallig, om än inte värre, som tidigare. UTAN bollarna. Måste erkänna en sak angående bollarna. Jag trodde inte att de skulle ta bort dem helt, så där slätt liksom. Nu finns där bara ett litet ärr under snorren. Klockspelet är borta. Jag, som inte är medicinskt utbildad, trodde att det fanns något inne i de där bollarna (fråga mig inte vad) som bara kunde snörpas åt eller tas bort. Om en man ska sterilisera sig, tar man bort klockspelet då?

Varför tillät jag detta då? Här, i Amerikat, görs det på alla hundar. Säger grannarna och hunddagispersonalen. Full koll har de minsann. Jag gjorde givetvis en lite research och självklart görs det inte på alla! Men det är MYCKET vanligt, eftersom de har alldeles för många hundar på sk shelters. De måste avliva många av dem, eftersom tillströmningen till dessa shelters är större än utflyttningen till olika hem. Jag argumenterade mig BLÅ om att jag har minsann koll på vår hund och att han far inte omkring och hoppar på andra hundar. Sure, sa grannarna. Jag höll emot länge. Våren kom och varenda tik som kom, fick hunden att gå nuts. Han har ju behov också! Grannarna gav mig också exempel på fall, där hundägare hade blivit stämda pga av att deras hund hade satt på en annan hund! Jamen är man inte två om det? Till slut sa hunddagiset också nej. Fick fick inte ha kvar honom där. Men använd p-piller på flickhundarna då! Hjälpte inte. Taina kontaktade veterinären, som lugnt och sansat förklarade allt. Utom det där med bollarna då. Bokade en tid för ingreppet. Maken suuuuuperdeppad samma dag jag skulle lämna in hunden. Det var ju inte hans klockspel för sjutton! Sagt och gjort. They cut off his balls. Hundens alltså!

Så här ser vår lille trasselsudd ut.

Hos veterinären innan ingreppet. Han är liiiiiika söt med eller utan.

20 kommentarer:

anna of sweden sa...

Men lille plutten då.

Och nu till den viktiga frågan; har har strut?
Nä, Taina, inte maken. Hunden! :D

Camilla sa...

åh vilken söt hund!
Stackarn och behöva åka till farbror doktorn men men...
Han får väl bara flirta lite i fortsättningen :)
Ha det gott

Annika sa...

Ja, lillen då...
Men lika söt utan som med bollar ÄR han ju. TUR att det inte var makens klockspel som rök, då hade du fått se på depp ;-)))) I am sure!!!
Kramen!

Amy sa...

Vår vovve ska in på måndag för samma operation. Å min sambo är precis som din make, det är som om det handlar om hans bollar. ;)

Taina sa...

Anna:
HAHAHAHAAAA! Maken skulle behöva strut ibland.
Nejdå, lille Dino behövde ingen strut. Väluppfostrad hund serru ;)

Camilla:
Det tror jag med. Flirta går ju bra!

Annika:
Depp hos mig eller maken????? Moahahaha :D
Kramen...kolla mitt svar på förra inlägget om DC

Amy:
Visst är de tokiga, våra karlar! De håller ihop, i vått och torrt. Gulligt på ett sätt dock :)

kalaslotta sa...

Min Enzo (snart 9 år) har sina bollar kvar.

Vi tänker låta honom förbli som han är...med bollar.

Han är som en tjuren ferdinand när det gäller löptikar...bryr sig inte.

Attackerar någon honom (vilket faktiskt händer här, de där små kastrerade hundarna blir helt galna när de ser honom...avundsjuka kanske haha) så flyr han fältet.

Hur gammal är eran sötnos?

Saltistjejen sa...

Men Taina, inte far hunden illa inte! Han det ar ju inte hjarnan ni tagit bort! ;-)
Vara kattter ar precis som vanligt. ignen skillnad i personlighet efter ingreppet.
Forresten vilken SOTNOS!!!!! :-)
jag tror inte han lar sakna bollarna alls faktiskt.
Kram!!!

Anne sa...

Här lärde jag mig nåt nytt, jag visste inte att det är så vanligt man gör på detta viset i Amerikat. Så man kan till och med bli stämd... Ja, varför är jag egentligen inte förvånad höra det...man kan ju bli stämd för att servera för hett kaffe...
Jag får börja spana på alla hundar jag möter nu för att riktigt se hur de ser ut....
Förresten, jättekul läsa ditt inlägg om er bloggträff och dag i New York!

Mz.olsson sa...

Han ser så cool ut! Som om han har en liten läcker frilla!! Verkligen söt!!
Nä, man har ju inte mycket val här. Det är som med barnen o vaccinationerna. Måste ha alla, annars är de inte välkomna i skolan!

Taina sa...

Saltis:
Jag veeeeeeet men Maken är förkrossad! Hunden är precis som tidigare. Lika underbar OCH busig!
Kramen!!!

Anne:
Spana noga så får du se. Bollarna tas BORT! I have seen it! Nu kan jag väl ändå inte bli stämd ;)
Kram

Mz.olsson:
Han ÄR cool! Vi kommer att behålla "luggen" nu när han ska på grooming.
;)

alegni sa...

åhhh, han är faktiskt jättesöt, with or without them! maken tänker sig säkert in i hundens situation, men han kommer nog över det snart ;)
jag har en kompis som efter fem barn faktiskt snörpte åt själv o det ångrar han inte idag, trots att han funderade lääänge om han skulle genomföra det hela eller inte.
till smörgåstårtan använder jag vanligt skivat formbröd, eller rostbröd som vi kallar det här. skär av kanterna o placerar dem intill varandra. funkar hur bra som helst!
kraaam

Mia sa...

Sötnos trasselsudd! Han är säkert glad att vara av med klockspelet, nu slipper han ha det hoppande och plingande så fort han springer! Kanske ska tipsa maken om det inför Göteborgsvarvet...? Eller kanske inte! :-) Kram!

Jemayá sa...

klockspel, heheh...det är ju samma med katterna, syns knappt under svansen att något putat där förr. Jag har också upplevt att karlarna tar detta så personligt, alltså att kastrera katter. Efter att jag fick barn inser jag hur mycket hormoner styr människor och djur - skönare med lugnare leverne med mindre hormoner :). Jättesöt vovve, med något av "karlakarl" i ansiktet ändå! kram till honom främst denna gång :)

Taina sa...

Ingela:
Jag tror faktiskt Maken har börjat vänja sig. Men han måste ändå påpeka typ, var han sådan här innan? Hahaha.
Tack för ditt tips till smörgåstårtan.
Kram!

Mia:
HAHAHAAAAAAAA! Det skulle sitta fint till varvet! Hahahahaaaaaaa
Kram!

Jemaya:
Är det inte konstigt, det här med karlar ;)
Men vi, kvinnfölket, kan ju bli lite snurriga också, precis efter en förlossning. Jag har ju tre och har blivit lika knäpp alla tre gångerna. Grät för minsta lilla och var typ superkänslig samtidigt som jag utåt ville vara en stålkvinna. HA!
Jag ska krama Dino från dig :)

Anna, Fair and True sa...

Intressant. Vi tjejer skulle nog inte känna det där hugget i våra "private parts" om vi steriliserade en honkatt eller -hund. Men så har väl männen alltid haft en mer speciell relation till sina organ jämfört med kvinnor. Kanske för att deras hänger utanför och syns mer?

Amy sa...

Jag brukar titta på Djurpolisen på Animal Planet, och har märkt att det första dem gör är kastrerar hundarna eller katterna.

Vetten hade en tid på vovvens födelsedag, men det ville jag inte ha. Lite hjärta har man ju hehehe ;)

Jag är ganska nervös, vi ska ju lämna honom där och hämta honom när han är klar...han har ALDRIG varit ifrån oss på det sättet. Visst är jag blödig/löjlig??
Kram

Taina sa...

Anna, Fair and True:
HAHAHAHAAA! För att de "hänger utanför"!!!!! Ja, deras relation till sina organ är MYCKET speciell. Tänk bara alla ggr de måste liksom "kolla" om de är kvar!!!!!

Amy:
Vi (jag) var ju lite grym här då vi lämnade Dino dagen före hans ingrepp :( Så i ett-års present var ju upptäckten att vara utan bollarna...
Kram!

petchie sa...

Ha ha, vilket roligt inlägg även om jag tycker lite synd om trasselsudden - så söt!
Och makens reaktion, tja, det måste vara något manligt...
Kram!

Taina sa...

petchie:
Ja, det kanske är lite synd om honom...Men nu, så här en vecka efter ingreppet är han precis som förr! Lika tokig och glad!
Dessa karlar säger jag bara...
Kramen!

Marianne sa...

Våra katter är också fixade. Fast de hade ju inga bollar förstås, snarare påsar då rå. Katter är ju inte SÅÅÅ enkla att ha koll på när de springer ute (det gjorde de i Bulgarien) och fyra kattflickor gånger fyra ungar var, gånger fyra ungar var ... Nä, det var bara en sak som gällde och det var veterinären.

Söt vovvsing!