torsdag 27 oktober 2011

Hemma några dagar innan det bär iväg igen

Hepp, här är jag igen och har kommit hem till ett kallt och NOLL-gradigt CT! Från ett soligt och varmt SC, NC och TN. Japp, jag hann med 3 delstater på några dagar. Inte illa pinkat. Men om jag hann njuta så mycket av värme eller något annat kan jag inte skryta med. Såg i alla fall Great Smokey Mountain under vår 3 timmar långa bilfärd och tror ni jag tänkte på att ta bilder? Nä, just det. Men vackert var det. Så in i bombens vackert!

Det enda jag lyckades fånga var en enorm kyrka strax utanför Charlotte, NC...

...eller vad sägs?

Resan gick bra, trots mycket arbete. Tur att de har skapliga gym på hotellen så jag hinner med att springa på morgnarna. Dagarna blir så mycket bättre då. Träffade många nya ansikten. Såg nya verksamheter. Att vara ute i industrilokaler gör mig alltid lika glad. Det är en speciell atmosfär och att få stå och tjabbla med operatörer som kan sina maskiner utan och innan är något jag uppskattar otroligt mycket. Det är lite oljigt, smutsigt och ibland en aning bullrigt. Nästa vecka bär det av till St Louis, MO. Ytterligare en delstat. Nya ansikten. Intressanta möten och mer oljiga och bullriga maskiner!

Nu är jag i alla fall hemma och idag var jag otroligt pysslig. Ni vet så där hemma-fru-pysslig a la 50-talet. Snodde ihop köttfärslimpor med ena handen samtidigt som den andra blandade ihop en coleslaw sallad med improviserade ingredienser till dressingen. Saknades bara ett förkläde och huckle. Jonas och Liisa åt som om de inte sett mat på flera dagar. Ja jag kan ibland. Om jag vill.

Kolla på mina köttfärslimpor! Märk väl att det är pluralis! LimpOR!

Lite coleslaw till det var ju riktigt smarrigt.

Nu blir det sagoläsning

måndag 24 oktober 2011

Hej på ett tag

Drar iväg idag och hinner inte skriva om helgens aktiviteter just nu. Visar ett par bilder bara så får jag återkomma vid ett senare tillfälle:

Lördagens outfit.

Söndagens outfit.

Det märks att det är Halloween snart...

lördag 22 oktober 2011

Penny house

Underbart med lördag och alla timmar på dygnet som blir över då det inte är en arbetsdag. De är fyllda med en massa saker. Bara roliga såklart! Ska försöka klona mig själv dock eller bara köra snabbare! Allt gick i alla fall som på räls igår. Konstigt hur effektiv jag blir när det är som mest att göra? Dessutom fick jag en inbjudan om att gå ut med några vänner på kvällen för att lyssna på ett band, men tackade nej. Någon måtta får det vara. Behöver sova också för av den varan blir det inte mycket av just nu. Som inatt då jag med bestämdhet hörde när den största förövaren av dem alla härjade i vårt hus. Jag fattade tag i en penna, sjasade iväg den lilla stackars trötta hunden för att "kolla läget" och så stampade jag hårt i golvet så att Han skulle tro det var en jättestor karl på övervåningen. Hunden masade sig ner och lade sig på mattan i hallen! Tack! Själv tände jag alla lampor och i det läget hade jag nog redan skrämt bort mördaren med tanke på hur jag ser ut när jag har mord i blicken och håret står rätt upp klockan 3 på natten! Då leker man inte med mig kan jag säga. Har jag nämnt att Jonas är bortrest?

Nu till något annat. Jag måste fråga om det är någon som vet vad som ligger bakom det här med "Penny House"? På vår gata finns det ett hus där barnen alltid hittar pennies. De ligger utspridda på gatan, precis framför huset. Dessa grannar är ganska osynliga och Jag har bara hejat på dem tidigare. Deras hus kallas allmänt för "The penny House". Liisa och hennes kompisar cyklar eller går förbi där med jämna mellanrum just för att spana in alla dessa pennies. Jag tänker gå dit när valören är något högre. Tacksam för svar om någon vet om detta är något religiöst eller skrock eller vad det nu kan vara.

Nu frukost sedan iväg på fotbollsmatch med den här lilla filuren:

torsdag 20 oktober 2011

Blblblbl....

...ungefär så låter det när jag pratar idag! Holy shit vilken struldag det var igår! Tur att jag är en lugn person. Ha! Jag önskar ibland att jag var lugn, som svägerskan. Hon är som en filbunke. Det skulle jag behöva en dos av en dag som igår.

Min jobbdator började jäklas igår och jag tänker inte gå in på detaljer, för jag begriper knappt själv vad som hände. Ingen åtkomst. Denied access. Utslängd. Jag fick inte vara med i spelet och där satt jag med allt om skulle göras. Steg upp tidigt och behöll nattlinnet på. Drog på ett par joggingbyxor under (det är kallt i huset igen), tog på mig en fleecejacka i rosa, strumpor med hål i och struntade i bh'n. Inte läge för några jumping jacks här inte! Där satt jag, osminkad och bh-lös, och kände mig långt ifrån som en karriärskvinna i sin lilla dress, push-up bh och smink.

I alla fall så lyckades jag köra ett par möten och trollade med hjälp av små medel så som telefon och en smord käft. Hjärnan gick på högvarv och när det sista mötet var avklarat kom jag på att barnen hade "Early release day" och att jag hade lovat grannen att passa hennes två pojkar eftersom hon skulle besöka en släkting på sjukhuset. Grädden på moset så skulle jag fixa Swedish pan cakes. Såklart. Precis när ingredienser till smeten skulle tas fram insåg jag att vi inte hade några ägg och det fanns ingen tid att dra iväg till affären. Sprang över till grannen, men innan dess tog jag faktiskt på mig bh för annars hade det klapprat lite väl mycket under min springfärd och för det andra så vill jag inte ha en smäll på käften av dem heller, där de flyger upp och ned.

Barn, pannkakor och pling på dörren! Just det! Computer Dave skulle ju leverera vår stationära hemdator JUST DENNA DAG! De hade angivit onsdag den 19 oktober någongång mellan 10 och 4. Så precisa är amrisarna och när jag hade frågat om de kunde vara liiiiiite mer specifika fick jag till svar "you need to give us a window". Ja men hur stort jävla "fönster" ska ni ha????

Computer Dave kom, ungarna drog i sig pannkakor och lämnade köket i ett skick som inte ens går att beskriva! Dino sprang omkring och slickade i sig rester. Dave ropade stup i kvarten om ett det ena ett det andra när han skulle köra igång tröskverket. Fattar inte varför vi inte bara köper en ny? Men ni vet Jonas. Böneräknaren. Det blev dyrt i alla fall och det fick Computer Dave höra minsann. Hade lust att säga till honom, att om datorn krånglar igen, ska jag minsann trycka ner hans reklamskylt i halsen. Skylten som han har tryckt ner i vår gräsmatta. Eller varför inte "köra upp den nånstans"? Men nu funkar den. Datorn alltså.

Efter att jag jobbat klart och ungarna hade fått härja fritt, blev det dags för pojkarna att gå hem. Liisa gjorde läxorna och därefter drog jag iväg på träningen med förhoppning om att maten skulle stå på bordet när jag kom hem. Hahahahaha! Nähä. Jonas hade åkt och kollat fästen till takräcken på bilen!!! Jaha, det fick bli Joe's Pizza.

Idag drog Jonas med bästa grannen, Bob, till deras årliga fisketripp. Han kommer hem på söndag kväll. Tack för det älskling. Här sitter jag under min lunch och undrar hur jag ska få ihop allt. Mentalt. För när Liisa kommer hem, ska det hämtas en kompis för att sedan skjutsa dem till fotbollsträningen, därefter läxor och mat. Imorgon en massa jobb, Liisa ska hämtas efter sin träning på skolan "All sports". Iväg och träna. Liisa till skolan på kvällen för Kid's night out". Lördag upp tidigt för match, sedan till Halloween party med Hayride och pumpa karvande, äta och dricka för att på kvällen dra ut med grannen. Söndag, ja då har Fru Olsson organiserat Multi Family Tag Sale på gatan. Bra Taina. Du blir ju inte sysslolös. Så nu finns det ju all anledning att försöka jobba på nätterna också och dra ihop prylarna, fixa skyltar och trycka ner dem på lämpliga ställen. Efter tag sale har jag lyckats klämma in Costume Party på Dinos dagis. BRA JOBBAT TAINA!!!! På söndag kväll ska jag packa och planera inför nästa veckas business trip.

Liisa blir bara glad när The Olssons har fullt upp för då kan vi ju gå ut och äta!

JAAA, det blev vin mitt i veckan!!!

Och flottiga wings!

Ni ser ju! Den här damen är inte tam.

Andas Taina. Andas. Men vet ni vad? Livet är härligt och den dagen det är dags för "six feet under" så ska jag sladda ner dit!

onsdag 19 oktober 2011

Sliter mitt hår

Nu skulle jag vilja använda många och långa kraftuttryck! Min jobbdator har precis vägrat låta mig komma åt flera applikationer, vilket gör arbetet omöjligt att utföra. Vet ni vad, om sisådär 40 minuter börjar mitt web ex möte med Europa- enheterna. Innan dess har Helpdesk lovat att ringa och lösa problemet åt mig. Tjena. Har väntat i 1,5 timme nu. Finns det någonting som kan stressa upp en mer?????? Ja, att vara pilot och upptäcka att motorerna är borta kanske?

GAAAAAAAAAAAHHH!


tisdag 18 oktober 2011

Galenskaper

Mitt i fikat så sätter jag mig vid datorn istället för att stretcha, dricka vatten och ta en nypa frisk luft. Helt galet, jag vet. Men en som var ännu galnare imorse var Liisa. Det tillståndet befinner hon sig i ganska ofta i och för sig. Så här såg det ut när hon gick till skolan imorse:

Jepp, de har pyjamasdag i skolan!

Hon fryser inte om fötterna i alla fall!

Vet ni vad? Pappa ÄR på bättringsvägen och det går alltså framåt. Igår fick jag besked från min faster, som berättade att han suttit uppe och pratat och skrattat! Inget fel på varken minnet eller humorn där inte. SÅ SKÖNT! Han är fortfarande väldigt svag och kör inga långlopp för tillfället. Men det står nog inte på förrän han är uppe på benen och går, cyklar och simmar, som han älskar att göra. Hoppas han gillade vårt brev vi skickade i förra veckan med kort, foton och teckningar. Heja pappa!

Nästa vecka drar jag till Fort Mill, NC och Johnson City TN. Bråda dagar, men det ska bli kul!

Hepp!

måndag 17 oktober 2011

1:42:07...NU JÄKLAR!

Jaha, Jonas sprang en halvmara i lördags och persade så det räcker och blir över! Nej, jag sprang som sagt var inte. Och tur är väl det för den där tiden hade jag ALDRIG spräckt. Sablar också! Kul, kul för honom, men jag tål inte när jag vet att han är snabbare. Perkele, som vi säger i Finland. Skulle kunna använda betydligt fler (och fulare) ord, men jag är ju så finkänslig av mig så jag låter bli.

Jag grattade honom såklart och frågade om det inte vore dags att ställa upp på en mara nu. Ni minns väl min utmaning förra året då han ballade ur i sista minuten? Vet ni vad han sa nu då? Att det inte krävs en löpare för att klara av en mara!! Ursäkta mig????? Han hade, Jonas alltså, stått och tittat på dem som kom in på 4 timmar på maran och tyckte inte att de såg ut som löpare precis. Ja men vad fan tror han, att de ska studsa in i mål efter 42 km? Och när de ändå håller på så kan de väl hjula också! Vår granne höll med Jonas. Riktiga löpare håller sig till halvmaror. Suck.

Jag drog till gymmet och sprang på löpbandet. Skulle coola av mig lite. Väl där så såg jag en välsminkad (och välsvarvad) dam som ställde sig på löpbandet bredvid mitt. Jag väntade bara på att hon skulle ta fram en tidning och sedan ställa in bandet på typ 1 km i timmen. Nähä så blev det inte för hon körde igång på 12,8 km/timme! "Kör du", tänkte jag och väntade bara på att hon skulle flyga av bandet. Men icke. Hon sprang där och var så där vrålsnygg, knappt en svettpärla i pannan och en stil som fick en annan att känna sig som en flodhäst som dansar balett. Så där körde hon på i 40 minuter och hoppade glatt av bandet för att sedan fortsätta med lite styrketräning. Där sprang jag och hade fullt sjå att hålla mig kvar på bandet. Ja, jag kunde ju inte vara sämre för jag ställde in mitt band på 12, 8 jag med. Men bara den sista minuten och det räckte för att jag nästan skulle åka av. Det var den dagen det! Skitsur på både gubben, som bara efter ett par år lyckas springa så där fort, och vrålsnygga damer som egentligen ska läsa tidningar på gymmet.

Annars då? Jo tack. Det är jobb, jobb och så lite mer jobb som gäller.

Vill bara avsluta med att säga att jag är inte bara en dålig förlorare utan jag suger också vad gäller att svara på kommentarer till mina inlägg. Sorry. Ibland känns det som om jag ska lägga bloggen i träda. JAG VET! Det sitter fortfarande i. Men istället för att sitta vid datorn så skulle jag kunna lägga ner mer tid på träning. Först ska jag jobba klart och sedan ska jag TRÄNA! HÖR DU DET JONAS????


Stå där och flina du! Med dina 1:42:07. Kom igen när du har gjort en HEL mara. Då kan vi snacka löpning igen.

lördag 15 oktober 2011

Blandat

Tack snälla ni för era fina kommentarer till förra inlägget! Skallröntgen visade att blödningen har upphört, vilket är ett stort plus. Men pappa är trött, så trött. Han sover mest. Jag funderar fram och tillbaka om jag ska åka eller inte. Håller kontakt med släkten varje dag som informerar mig om hur han mår. Vi får se i veckan hur jag gör. Det är ju inte bara att sätta sig i bilen och köra.

Annars så kan jag meddela att Jonas står nu på startlinjen i Hartford för att springa en halvmara! Jag springer inte i år. Ligger lågt med riktigt långa lopp och försöker bota min jäkla muskel i arselet, dvs piriformis! Har haft samma bekymmer tidigare och jag VET att jag måste stretcha varje dag, helst två gånger om dagen, annars kommer syndromet tillbaka. Och nu sitter den där som ett smäck! Har skaffat mig en pilatesboll som jag sitter på när jag jobbar. Stretchar och drar och gungar fram och tillbaka på bollen. Ser inte klokt ut men vad ska jag göra? För träna måste jag i alla fall och det gör jag. Snart börjar ett träningsprogram som jag ska följa till punkt och pricka för den stora jubileumsmaran i Stockholm. Då ska jag vara fri från smärta!

Nu ska jag väcka Liisa. Hon har fotbollsmatch idag och före det ska gröten intas!

Godmorgon på er.

torsdag 13 oktober 2011

Att inte vara nära


Just nu saknar jag min pappa otroligt mycket. Han ligger på ett sjukhus i Björneborg, Finland, efter att ha blivit påkörd av ett klantarsel! Där ligger han nu med en blödning i hjärnan, men tycks bli bättre och bättre för var dag som går. Idag blir det en ny skallröntgen och jag håller tummar och tår för att det ser bra ut.

Det är sådana här gånger jag känner att jag är långt borta från nära och kära.

Kom igen farsan! Det här fixar du galant!

tisdag 11 oktober 2011

Hett, hett, hett

Varenda bloggare har väl skrivit om det tokvarma vädret här på den amerikanska östkusten. Holy shit, det har verkligen varit varmt i helgen och vi slog till och med rekord här i Hartford County med 85 Fahrenheit, dvs 29,4 C. Då utvecklar de flesta människorna lökringar under armarna kan jag säga! Jag såg det med egna ögon, men finkänslig som jag är så fotade jag inte detta oundvikliga fenomen.

Så vad har vi gjort i helgen, förutom pumpkin patch och pyntat ute? Vi hade planer på både det ena och det andra, men det blev bara spontana saker. Meningen var bland annat att åka ut med grannarna på en båttur till Twin Lakes, CT, men vi hoppade över det och gjorde en dagsutflykt till Mystic . En oamerikansk stad om ni frågar mig. Eller vad vet jag egentligen? Men det är vad jag tycker i alla fall.

Förutom Mystic ville Liisa så gärna besöka brandstationen (Simpans stolthet) eftersom de hade öppet hus och jag hade väl inget emot att åka dit och spana in alla läckra brandmän. Förlåt, jag menar brandBILAR såklart.

Eftersom vädret var som det var så grillade vi såklart. Men ÅH så jobbigt DET lät då! Och sedan behöva skölja ner det med en kall Samuel Adams gör det hela ännu jobbigare. Livet är tufft ibland.


Simpans stolthet, dvs vår brandstation!

Liisa demonstrerar hur man gör om kläderna fattat eld. Jag ombads inte att demonstrera av någon konstig anledning. Fuskigt!

Givetvis så fanns den amerikanska flaggan vid entréen.

Här släcks en plywoodeld! Inte heller här fick jag kliva fram. Jag ville också vara nära brandmannen, förlåt brandslangen menar jag ju!

Jag vet inte, men kanske brandmännen har sin uniform på sig när de kockar hemma i köket? Varför skulle de annars lägga sin hatt vid detta demonstrationsbord? Hm ska nog be Jonas byta ut sin kockmössa nästa gång...

Oj vad de glänser de där amerikanska brandbilarna.

Det blev "hett" på brandstationen och ett besök på J.Foster blev ett måste.

Varför inte testa den nya glassen?

Godkänt!

Lite Mysticbilder:

En broöppning och det som fascinerade mig var dessa betongklumpar (motvikt?). Stod och stirrade bra länge på sprickorna på klumpen . Vill ju inte ha den i skallen precis.

Riktigt mysigt litet ställe. Ganska så turistigt dock.

Två av dem. Turister alltså.

Eftersom vi var i Mystic så besökte vi Mystic Aquarium såklart!

Annars då? Det tränas och det jobbas. Har precis bokat in tre resor innan jul. Inom landet och bara tjänsteresor. Några privata resor finns inte inplanerade även om jag skulle vilja trycka in någon helgtripp här och där. NYC maraton har jag dock bestämt mig för att åka och titta på! Gäller att hitta ett boende bara. Utan sällskap. Av bed bugs alltså!

söndag 9 oktober 2011

Nu är vi igång!

Den här tiden på året är bara bäst! Älskar den friska luften, som i och för sig stannat upp i några dagar för att ge oss lite värme igen. Idag utlovas en sisådär 28 grader! Vad sägs om det, så här den 9 oktober? Inte illa pinkat, om jag får säga det själv.

Nu har vi inom familjen också gått in i pumpakoma, som många av våra grannar. Liisa och jag var nämligen och inhandlade några finfina pumpor och så här såg det ut:

Hit åkte vi i år igen.

Lite svårt att välja och framförallt veta vilken pumpa som är "bra" och som ska kunna stå sig ända fram till Halloween. Får också se upp med alla hundratals ekorrar och chipmunks som gärna tar sig en mumsbit av dessa skönheter.

"Den här ser väl bra ut?"

För mig ska pumpor vara orangefärgade. Mitt i allt ligger ET's huvud?

Och det här?

Den obligatoriska bilden med en kass fotograf som inte ens får med sig hela texten på skylten...

En salig blandning av pumpor och scarecrows. Love it!

Så här ser det ut vid vår "front porch" just nu. Mer ska det bli...

Mumsen blommar lite väl mycket. Måste troligtvis skaffa nya innan Halloween.

Moahahahaha! Undrar vem jag har lagt ner här då? Grannen? Nä så illa är det väl inte hos The Olssons???

Lite gulligull måste vi ju också ha och Liisa valde inte bara pumpor utan också en gurkliknande sak som jag inte har en aning om vad den heter. Who cares liksom. Den är ju bara cool!

Kan tala om att dessa växer INTE i ett pumpaland. Måste ju helgardera mig för de här ska väl ändå inte kunna bli uppätna?

Vid ytterdörren (som aldrig används som ingång).

Så avslutar vid med Jonas lilla konstverk där han ställt upp höbalen på höjden! Han är ju bonnapojken och jag betongbruden och jag trodde de oftast lades på tvären. Men ok då, om han nu vill vara lite "konstnärlig" så får det gå för den här gången. (En av grannarna har dock redan påpekat det här för mig...)

Nu söndag. Snart en löptur. Yes!

fredag 7 oktober 2011

Smaken är som baken...

...och hur är den då, kan man ju fråga sig? DET ska vi inte gå in på, men däremot smaken. Ni minns de rosa gardinerna i Liisas rum? Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag lät henne bestämma och sedan dessutom gå med på att hänga upp dem! Hur korkad får man bli på en skala 1 till 10???

Gardinerna är köpta på IKEA i New Haven. Köpta och köpta, de nästan skänktes bort, för vem i helskotta vill ha sådana gardiner? Ja förutom The Olssons då. Familjen som saknar allt vad inredningsgener heter. Ja men ta en titt i Liisas rum nu så får ni se? Någon speciell stil? Nä PRECIS! Men färgglatt är det!!!

Lite mattor från Target. Mycket små sådana, men så bor det en liten människa i det här rummet också!

Jaha, där sitter hon, den lilla människan och pysslar.

Hoppas inte hon får några nya "inredningsryck" bara!

Det ser oroväckande ut för nu TÄNKER hon...

Det får liksom inte plats med några nya saker och INGENTING får plockas bort! Om hon får bestämma alltså. Hoarding, kallas det för. Extrem sådan.

Kolla bara på solbrillor-samlingen. Köpta, ärvda, och några har den tokiga mamman i huset givit som gåva! Smarta drag där Fru Olsson.

Räcker det inte med EN Builder Bear? Nu ska ju ALLA tre ha kläder. Och skor.

Vissa saker ska pryda hyllan. Som om de skulle synas bland allt "krafs"!

Precis! Spooky Room. Liisa!

Eller är det bara gulligt kanske?

Nu börjar snart andra halvlek, dvs några timmar till av arbete och sedan är det helg. En 3-dagars till och med eftersom vi "firar" Columbus Day på måndag och skolorna är stängda. " Så mycket som jag lär mig i skolan, så som om Columbus, borde jag få betalt!", sa den lilla människan som bor i rummet med de rosa gardinerna. Och allt annat krafs.

Happy Friday!