lördag 15 juni 2019

Sophomore

Kan inte riktigt fatta att Liisa är nu klar med sitt första år på High School! Freshman året är till ända och till hösten blir hon sophomore. Känns så märkligt. Denna lilla skrutta har blivit stora tjejen (även om hon kan bete sig som en 5-åring ibland).

Sista skolveckan var tuff. Mycket tuff. Det var inlämningsuppgifter av olika slag och sk "finals". Vet inte om det går att jämföra med nationella prov, men det är i alla fall prov på ALLT!. Som tur är, delar lärarna ut vad de behöver repetera. Liisa har pluggat som en idiot. Stannat uppe sent och klivit upp 4 med mig, då jag går upp för att träna. Betygen på dessa "finals" är 10% av ditt slutliga betyg så det är ju en del ändå.

Men nu är det gjort!

Inte nog med det, så skulle hon spela i skolans band på senior's examen. Och dessutom solo OCH duo i vissa låtar! Det var hon också tvungen att öva på, mitt i allt pluggande. Till råga på allt blev hon dessutom sjuk i veckan och som grädde på moset (eller sylt) blev det dessutom lingonveckan. En morgon när hon vaknade sa hon bara : "what's next, even the sky is gray?". Då tyckte jag synd om henne.

Men IDAG, är det lördag och FÖRSTA sommarlovsdagen för henne! Jonas har dragit upp till vårt sommarställe. Jag ska påta i trädgården en stund och sedan ska vi på poolparty. Och solen skiner!

Så här glad var Liisa när hon kom hem i fredags. En gosstund med våra lurviga och fyrbenta familjemedlemmar.


Övar på låtarna innan kvällens spelning


Man ska ju vara lite cool också...eller nåt


Där uppe någonstans sitter hon och spelar. Tyvärr hade jag ingen kamera (bara ajfånen). Hon stod ju upp när hon spelade solo. Vår duktiga tjej (ja jag vet, jag skryter lite, so what).

Känslan efteråt är obeskrivlig!


Tänk er, så här såg det ut när hon började ettan. En spelevink redan då.

Och om 3 år blir det upprepning av detta, dvs graduation. Detta var 2011 då Bella tog examen i Simsbury High School. 8 år sedan! OMG!


torsdag 6 juni 2019

Tufft beslut i tuffa tider

Min pappa är än en gång inlagd på sjukhuset då han ramlat omkull. Igen. Som tur var, så bröt han inget denna gången. Hans sjukdomsförlopp går fort fram just nu, men ibland finns det stunder där han är klar i knoppen, så som idag när vi pratades vid. Men det blir svårare och svårare att pricka in dem, de där tillfällen när "pappa är hemma". Ofta känns det som om han befinner sig i ett okänt rum och hittar inte ut trots att han försöker febrilt, trots att du pratar med honom om att allt är bra. Ledsamt att se på och jag kan inte ens föreställa mig hur han känner sig i det där okända rummet där allt verkar vara främmande för honom. Pappsen.

Jag är glad att han har sin "flickvän". Hon är pigg och ett riktigt rivjärn. Och det är det här som är det tuffa.

Läste någonstans hur man "gör slut med släktingar". För det var ett beslut jag var tvungen att ta och det är inget förhastat beslut. Tanken har vuxit fram sedan pappas sjukdom började ge sig tillkänna. Plötsligt ändrades omgivningen och blev nästintill fientlig, anklagande och sög ur mig all energi. Att jag bor "så lång borta ska väl inte säga något" eller "vi som tar hand om honom och du kommer lätt undan" osv. Jag har gjort allt som står i min makt att vara där, kanske inte IRL jämt, men varit väldigt närvarande. Tacka tekniken!

Pappas flickvän är en gudagåva, tycker jag. Men si där går åsikterna isär. Mina närmaste släktingar (japp, jag hänger ut dem nu) tycker hon är inkompetent och pappa bör läggas in på en institution, typ. Att vara minnessjuk, kräver visst en viss kompetens vad gäller skötsel och det förstår jag. I det här fallet kommer det hem vårdpersonal med jämna mellanrum och ser till pappa. Han är aldrig ensam. Flickvännen är där 24/7, lagar mat, tvättar hans kläder, städar lägenheten, tar med honom på teater och till sin stuga. Nyligen var de till et spa också! Hade han fått all den omvårdnaden på en institution? Nä tror inte det. Inte nog med att släkten tycker hon är inkompetent, nu har de fått för sig att hon roffar åt sig pappas pengar! Då höll jag på att ramla baklänges. Vilka pengar, undrar jag? Han är väl ingen miljonär heller och det lilla han har i besparingar ska han leva upp. Det är hans pengar. Somliga är rädda att bli utan arv. Suck. Grow up, säger jag bara.

Pappa älskar ju att vara hemma i den miljön han känner till. Men släktingarna tycker annorlunda. Pappa är inte dumförklarad, han är minnessjuk! En bad till och med att få betalt för att sköta om pappa ett par dagar så hen kunde betala sin hyra. Hen är sjukpensionär. Då höll jag på att ramla baklänges IGEN! Vad fan! Vår egen pappa. Det blev för mycket helt enkelt.

Jag har nu klippt banden. Kan inte ägna mig åt att bli tankad på energi, anklagad för att jag bor där jag bor. De här som "hoppar på mig" har inte gjort en enda ansträngning att hälsa på mig här i USA där jag nu snart bott i 12 år. Men att jag ska åka dit är ju självklart.

Pappa är viktigast för mig. Och mina underbara barn så klart och många andra släktingar.

Hepp säger jag och livet är en dans igen. Eller?

lördag 1 juni 2019

Slutregnat?

Guuuud så det har regnat denna vår! Knappt en dag utan nån jäkla skvätt och allt är bara blött, blött och blött. Men NU, just idag, ska det bli sol HELA dagen och precis när värmen slår till slutar den där förbannade ACn att fungera! WTF? Ska man aldrig få vara så där 100% glad och nöjd? Ja, jag vet, vår AC är typ 100 år gammal och Jonas har en förmåga att skylla på klantiga servicekillar som varit här, för varje gång de varit här så har en ny del gått sönder. Sedan jämförde Jonas med AC i bilar. Hur ofta servas och byts de? Never!

I alla fall så har jag kollat in Youtube om vad som kan gå fel på en central klimatanläggning och jag ska hänga som en hök på den som kommer hit och utreder felet. Ska ställa miljoner frågor och vet redan nu att till svar kommer en massa BS tillbaka. Har bokat in tre olika serviceföretag så jag kan jämföra och ta den jag litar mest på och givetvis kolla priset. Här kan ju vem som helst utse sig som "expert". En del bör ha certifikat i "pratar-mest-skit-för-att-sälja" typ.

Idag blir det trädgårdsdag med gräsklippning, sätta tomatplantor och grilla "ribs". Imorgon drar Jonas till Sverige.

Bild mellan skurarna.

Grodan ber till solguden

Yay! SOOOOOL!

Fick klippa ned Rhododendron en hel del då den var halvdöd men nu blommar den i alla fall


Nästa är ingen trädgårdsbild precis men kolla vad de säljer på vår lokala affär!!!!

Hepp!


fredag 31 maj 2019

Morsdagen (som redan varit)

Som ni vet så firas ju morsdagen här i USA samtidigt som resten av världen. Förutom Sverige då rå. De ska ju vara lite annorlunda, såklart.

I alla fall så vill jag bara visa vad mina två icke hemmavarande barn lade ut på Instagram, som gjorde mig så, så rörd. Läs texten till bilderna. Take a look:



torsdag 30 maj 2019

Award

Igår kväll fick jag vara med på en middag med "Awards" för high school elever som är med i skolans band. Som ni redan vet så spelar Liisa saxofon sedan flera år tillbaka och är med i skolans band och pepband. Den senare är ju något som uppträder när skolan har match i amerikansk fotboll.

I alla fall så var det middag och utdelning av olika utmärkelser till dessa elever. Middagen var väl sisådär. Jag råkade hamna bredvid en gapig mamma som kommenterade allt som sas. Mycket drygt.

Liisa fick tre utmärkelser, ett för sitt deltagande i pepband, ett som"the freshiest frosh" och för att hon lyckats bibehålla bra betyg trots allt arbete bakom repetitioner och konserter. Hon har "honor roll" i alla ämnen. Det är bra, antar jag.

Annars är det bråda tider här hemma.



Japp, de lyckades stava namnet fel!


onsdag 22 maj 2019

På resande fot

Ja då är man ute och flänger igen. Anlände till hotellet strax före 1 inatt här i Dallas, Texas. Trots sen ankomst hoppade jag upp som en guttaperka för att hinna med min träning. I gymmet blandades bleka affärsmän som såg ut att dö och några gorillor. Samt en svettig råtta. Jag alltså. Alltid skönt att få in ett pass innan möten.

Det trevliga med resandet är frukosten! Jag älskar frukost! Klart bästa måltiden. Hemma har jag inte lyckats få en rutin trots mina 56 år. Ibland äter jag den i bara farten, ibland i bilen och någongång händer det att jag sitter ned och njuter.

Nu ska jag njuta av min omelett!

Ha det!

En vanlig syn. På flygplatsen. Spana in; they are back - my Golden shoes.

Fin konst i rummet





måndag 20 maj 2019

Mr Bear

Jag har säkert berättat om det tidigare att vi har lite av ett zoo här i lilla Simpan. Just nu så består majoriteten av invånarna i detta zoo av björn, svartbjörn. Det bokstavligt kryllar av dem. Grannen, tvärs över gatan, måste äta riktigt smarriga middagar, för dit kommer de gärna på besök. Björnarna alltså. Vetefan vad vi har i vår soptunna, för vi har bara haft ett besök so far i år.

Igår fick vi se Mr Bear på riktigt nära håll. Kan ha varit en hona men jag tyckte mig skymta en dingelidong. I alla fall så stod grannen och bankade på en kastrull med en sked. Jag vet ju att han inte är en trummis, utan mer en gitarrist så jag blev lite misstänksam. Han försökte nämligen skrämma iväg en björn som vält omkull hans soptunna och var i full fart med att bryta upp locket som TJ (vår granne) försökt "låsa" med spännband. Men det gick så där. För TJ alltså. Björnen drog upp locket och kikade in i tunnan och gillade det han såg och kände lukten av. Kan bara lägga till att det fanns en hel del bajsblöjor i den! Go figure.

Både Jonas och jag sprang över och fotade och filmade medan stackars TJ såg hur björnen drog fram allt och spred ut på hans nystädade tomt.Detta var typ femtielfte gången i år. Se en video här.

Nu ska vi ses vad som bjuds på idag.

Spännband hjälper inte mycket.

Det är gott med blöjor!





lördag 18 maj 2019

16 år av saknad

Mamma, 16 år har gått. Känns ofattbart. Livet här på jorden har gått vidare och mycket har hänt sedan du lämnade jordelivet. Fler barnbarnsbarn har kommit till världen och fler är på väg. Vi är i olika delar av världen och vi har också glidit isär. Du var vårt allt mamma. Du var "the glue". Ingen har lyckats hålla ihop oss så som bara du kunde. Tänker på dig idag. Och imorgon och alla andra dagar. Men just idag tänder jag ett ljus. Ett ljus för dig, mamma. 

Pappa och du i ungdomens dagar. Ni var ett vackert par.

fredag 17 maj 2019

Hallå, hallå från Globetrottern

Då var man hemma igen efter en till, bland alla tusen, biznizzresor. Denna gången bar det av till Brexit-Landet och till staden Bristol. Nä, till en liten by utanför Bristol. Vi har ju inga fabriker i storstäder, utan dessa har man placerat långt från pulserande städer och här var det bland ängar och kor typ. Så när någon frågar om jag hann shoppa eller se något intressant så gör jag bara en "eye-rolling".

Nästa vecka blir det Cowboy delstaten, jihaaa, dvs Texas.

I alla fall så har jag aldrig varit så nära att tappa mina öron, för vår chaufför från London Heathrow till "den-där-byn-utanför-Bristol" pratade OAVBRUTET i 2 timmar om Brexit, monarkin och sin knäppa ex-fru. Den sista var ju lite otippat om du frågar mig. Jag och min kollega, som satt i baksätet, lite jetlaggade, hade svårt att hänga med i alla svängar för han kastade sig från att prata om Theresa May och plötsligt hade hon en krona på huvudet eller var det drottningen han var inne på eller sin ex-fru? Vi log och nickade. Luften i bilen höll på att ta slut. Och som sagt, öronen var jävligt nära på att trilla av!

Resan över Atlanten var magisk. Flög A380 på "upper deck". Tyvärr har man slutat tillverka dessa monster men de ÄR häftiga. Har aldrig sovit så gott och så mycket på ett plan tidigare. Hade knappt tid att äta eller se film. Ville bara sova. Men trots flera timmars sömn så dök den där jäveln upp - Mr Jet Lag!

Idag fredag ska det bara tas det lugnt. Inga måsten. Har till och med varit lat med att gå till affären utan beställt hemleverans som är SÅ bekvämt. Använder Whole Foods. Handla idag behövdes för Mr Olsson har visst "glömt" att fylla på i kylen under tiden jag varit borta. Men nu blir ordningen återställd!

Hepp!
KOLLA in Fetlund. Mäktig, eller?

Magiska morgnar i byn och under mina löprundor.

Uppklädd inför marathonmöten

En kväll hann vi med att besöka en riktig gammaldags pub mitt ute i ingenstans.




Engelsmännen är inte kända för sin matkultur precis och detta är en typisk engelsk frukost. 


Vill avsluta med att berätta att Liisas dröm har gått i uppfyllelse. Hon har färgat nedre delen av sitt hår! Hon fick göra det nu för när det är dags för prom är det borta. Grannens dotter trodde Liisas hår var "on fire", hahahaha!

lördag 11 maj 2019

Liisa

En månad kvar innan sommarlovet börjar och nu börjar det märkas. Koncentrationen fladdrar lite så där, ibland superfokus och ibland någon HELT annanstans. Första året på High School har varit tuff och utmanande. Inte bara för Liisa utan även för oss som föräldrar som ska hänga med på alla prov och tester och betyg och powerschool och utflykter, assignments och konserter, PSAT och Gud vet vad.

Vintern var nog värst för då var det skidåkning varje helg och det fanns inte EN lärare som INTE delade ut läxor över helgerna. Så jävla drygt.

Men Liisa kämpar på. Väldigt. Mycket. Varje vardagkväll pluggar hon i timmar. När fredagen infaller DÅ andas hon ut. Jag med. För det är inte kul att se när ens barn sitter uppe till 11 och går upp 4 ibland för att hinna klart allt.

Men snart så, då är det sommarlov med sovmorgnar, bad och mys.

Liisa och hennes fina kompis som känt varandra sedan årskurs 1.




Fina Liisa

tisdag 30 april 2019

Nu börjar det synas

Jaha, tänker väl ni, alla mina miljoner läsare, att vad är det nu som syns? Något som putar och växer så det knakar. Nej, det är inte mitt arsle, för den har råkat ut för gravitations-sjukan-då-allt-dras-nedåt-och-snart-släpar-i-backen! Vi pratar om något mycket trevligare och det är ju mitt lilla barnbarn.

Inte bara syns det på magen, säger Bella, utan nu känns det också i form av sparkar. Om jag ändå kunde lägga min hand på magen (inte min egen) och känna de där kickarna mot "mummus" hand.

Min vackra Bella
Ska packa och dra iväg till Svedala strax...

fredag 26 april 2019

Jädra skitväder och rätt försäkring

Det är fredag och det regnar IGEN! Eller det har ju inte ens slutat, känns det som. Fasiken vad trött jag är på detta regnande. Hela våren regnar bort. I år igen.

Under påsken åkte vi till vårt paradis igen. Och gissa på vädret...just det, REGN! Det blev att hänga mest inne, men det var ganska mysigt ändå, för jag pysslade, organiserade och hängde vid öppna spisen. Vi drog också iväg och kollade på soffa, utemöbler och ny ytterdörr. Soffa och utemöbler är beställda och det kommer att bli SÅ fint. Vad gäller soffa, så blev det en hörnsoffa till TV-rummet eller loftet, som är ganska svårt att möblera då det är ett avlångt rum. De förra ägarna hade lämnat gamla möbler där uppe som vi hade bett dem slänga. Vi köpte huset inrett men just de där fula sakerna ville vi att de skulle ta med sig men av någon outgrundlig anledning så blev de kvar.

Nu har Jonas gått och fått för sig att vi kunde köpa liknande fåtöljer, dvs läder recliners. De är fula som gatan och jag sa bara "over my dead body". Lite osäker vad han väljer dock...

I alla fall så kommer den nya soffan om ett par veckor. Den är specialbeställd (custom made) av Amish folk. Kvalitet! Får visa bilder sen.

Men nu till min huvudvärk. Hemförsäkring. När vi köpte huset var vi tvungna att köpa vår försäkring från ett annat bolag än det vi hade tidigare då detta hus ligger inte bara i en annan delstat, utan är på en ö och nära vatten. Bra så, trodde jag. Men när jag kontaktade vår "insurance broker" för att gå igenom hur väl försäkringen täcker om vi hyr ut huset genom VRBO blev det en HELT annan historia. Trots att VRBO har en Liability-försäkring så börjar den först gälla när du använt din egna hemförsäkring. Men alla försäkringar går inte att använda om huset hyrs ut. Och vårt är just det. Suck!

Nu inväntar jag besked om vilket bolag och vilken försäkring vi ska ha. Många som hyr ut har råkat illa ut då de inte tagit reda på dessa saker och fått stå för dyra utgifter när hyresgäster klantat sig osv. I det här landet ska man vara jävligt försiktig om du inte har det glasklart vem som står för vad ifall det blir en stämning. Att skriva en sk Waiver är heller inte tillräckligt.

Det löser väl sig...

Här kommer lite bilder från helgen innan påsk, då vädret var skapligt och påskhelgen:


Gubben ligger på sofflocket och latar sig.

De här två är alltid med och spanar nu efter fisk. 

Helgen före påsk gick isen.



Lite smores I görningen

Liisa och Josh har tränat!




Båten är i vattnet. Såklart!


Ett av sovrummen.
Intresserad av att hyra? Gå in här. Eller maila mig.