onsdag 30 maj 2012

Nya bekantskaper

Många av oss eastcoastbloggers skriver om den stundande hettan vi har just nu. Så även jag för den går inte att undvika. Igår, tisdag, slog vi rekord med 93 Fahrenheit! Lägg till luftfuktigheten och den finska bastun är ett faktum. Vad detta är i Celsius bör ni veta vid det här laget, så många gånger jag skrivit om det tidigare. Inte? Ta "Quick-and-Dirty" varianten som är (93-30)/2 som ger oss 31.5 Celsius. Den riktiga formeln är (93-32)/1.8 och då får vi 33.9 Celsius!!! Wohooo, det är varmt och sommaren har precis börjat!!!! Jag får nog ta och uppfinna små fläktar som går att fästa på kroppen innanför kläderna. Använda sig av billig arbetskraft i form av små iglar kanske och fästa dessa fläktar på deras slemmiga kroppar? Tål att fundera på.

Från värme och iglar till nya bekantskaper och då måste jag ju berätta om den kinesiska aftonen hos våra grannar. Vi var nämligen bjudna till en kinesisk familj på BBQ i helgen. Det kom några andra familjer också och de var kineser och huvudspråket under kvällen var, just det - KINESISKA! Min är lite rostig måste jag säga. En av gästerna var dessutom på besök och kunde inte ett ord engelska. Fann mig själv använda ett teckenspråk som går till världshistorien. Tänk vad många rörelser man plötsligt kommer på när du inser att du måste använda kroppsspråket. Jag blev lite imponerad av mig själv ibland när jag tänker på hur jag stod där och viftade med mina händer och gjorde små läten samtidigt? Om han sedan förstod vad jag menade eller om han trodde att jag viftade bort myggor låter jag vara osagt. Myggor som inte ens existerade denna kväll.

Maten var helt suverän! Gary, värden i huset, stod ute och grillade, medan Jane, som mest var i köket, gjorde bland annat dumplings. My God så gott det var. Något som var nytt för mig var de kokta jordnötterna med skal på. INTE min favorit dock. Efterrätten var heller inte något jag skulle beställa på en restaurang, den sk Black Rice Soup. Först trodde jag det var något helt annat när en av gästerna kom ut med kastrullen och ropade "Black Lice"!

Värdparet Jane och Gary. Fråga mig inte efter deras kinesiska namn. Även om jag kanske skulle kunna uttala dem så skulle jag nog aldrig kunna klura ut hur de skrivs.

Matbordet

Här är stackars farbrorn som fick utstå mina fladdriga armar under kvällen då jag använde mig av kroppsspråket.


Rosa, som fick en lista med namn av sin arbetsgivare för att sedan välja ut ett engelskt namn åt sig själv. Undrar hur jag skulle reagera om min arbetsgivare gjorde detsamma?

Efterrätten som gick åt som smör i solsken

Liisa och hennes nya kompis Karen

Jonas fick en tuff match mot barnen som tycktes vara födda med pingponggenen.

Kul kväll var det och det är alltid lika intressant med olika kulturer!

tisdag 29 maj 2012

Memorial

Visst, vi ska minnas och tänka på alla som stupat i krig. Det har ju varit Memorial Day här i Amerikat och DET är något som är stort och pampigt med parader och flaggor och krigsveteraner i sina varma uniformer. Uniformer som de säkert hade velat avstå ifrån en supervarm dag som igår. Jag är övertygad om att många av dem hade samma typ av klimakteriebesvär som jag igår. I alla fall känslan.

Så fort jag stannade (?) igår började svetten lacka både här och där. Men så fort jag var i rörelse kände jag liksom inte av det lika tydligt. Kanske jag var snabb som vinden, vem vet? Ibland slängde jag ett öga på ett par damer i min ålder igår, som såg så där ljuvligt svala ut ut. Ni vet när ansiktet inte blänker som på en grillad gris, linnet hänger rakt och fint och de nyrakade benen börjat få den första solbrännan. Studerar mig själv och ser slarvigt rakade ben med svettdroppar från gud-vet-varifrån, vita som mormors lakan och ett linne som kladdat sig fast på rygg och under tuttarna! Det är Memorial för mig det. Dagen då Taina satt och svettades bland alla för att titta på paraden. Och i år var det inte vilken parad som helst. Det var Liisas första parad som Girl Scout, eller Brownie, som hon fortfarande är.


Liisa och hennes Brownie kompis, tillika fotbollskompis innan paraden.


Christina sitter och väntar på paraden med flaggan i topp!

Tre "damer" som bänkat sig så fint. En annan ser ut att ha kissat på sig och ska sanningen fram så hade jag nog inte märkt någon skillnad. Var dyngsur här efter min egen lilla parad efter att ha lämnat Liisa med sin trupp typ 100 km från vår plats.

"Gubben" fick nog av den långsamma farten och...

...bestämde sig för att gå på egna ben istället. Jubel!

Det går inte alltid som man har tänkt sig.

Och här kommer hon! Hon som väntat SÅ för att få gå i The Memorial Parade i Simpan.

Bra jobbat Liisa trots den 30-gradiga värmen!

Snart är du framme och då vankas det glass!

Efter glassen kramkalas med två ex-scouter, Christina och Darlene.

Nu får ni ha det så bra gott folk. Jag ska kämpa på i värmen. Vänta nu. Vad är det för ljud? Ah, nice luftkonditioneringen kom igång....

måndag 28 maj 2012

Är jag bra eller?

Jag har fått ett fint Award! Trallalalalalaaaaaaaaaaa! Gu' va jag är braaaaa! Tack snälla, snälla Deisree för detta. Jag blev så till mig i trasorna av utmärkelsen så jag visste knappt vad som var ut och in. Känner mig ju inte som en "riktig" bloggare. Saknar den där regelbundheten och stilen. Min layout suger och är fortfarande original med mossgrön bakgrund och ingen bild i rubriken. Får hela tiden påminnelser om alla FINA layouter som finns, men det struntar jag i så länge för just nu ska jag njuta av min utmärkelse.

 


Så TACK Desiree än en gång för "Awarden". Ni som inte har läst hennes blogg gör det NU! Hon har en fantastiskt ljuvlig blogg med foton som får en att ramla av var man än sitter. Hennes reseberättelser får alla resekataloger att blekna. Och vet ni varför hon utnämnde mig då? Så här skriver hon; " ...sin sköna humor och sin ärlighet av allt möjligt. Man blir på gott humör av att läsa hennes blog" ! Kan man få ett bättre betyg? 


Det verkar som om jag aldrig fått någon sorts uppmärksamhet och att det är därför jag blir så här stollig, och det är SANT! Detta är min första! Bloggen för mig har ju öppnat en helt ny värld med massor av nya vänner, somliga som jag träffat IRL och somliga bara i cybervärlden. Det är inte bara kul att skriva utan minst lika roligt, om än inte roligare, att läsa andras. Så nu till mitt uppdrag! Nämligen:


Liebster Blog Award är skapad för att lyfta fram bloggar med 200st prenumeranter eller färre 
In order to accept the award, the recipient will:
1. Thank the person who gave you the award.
2. Link back to that person’s blog.
3. Copy and paste the award to your blog.
4. Present the award to 3-5 blogs of 200 followers or less that you feel deserve this recognition.
5. Let those blogs know by leaving them a comment.


Följande bloggar skulle jag vilja uppmärksamma lite extra och skickar dessa bloggare nedan en Liebster Blog Award. Jag har massor av favoriter och de flesta har redan fått denna Award tidigare och därför väljer jag bloggar som jag tror inte fått den än och som ni bara MÅSTE läsa:


Peter och och hans blogg Andra Sidan - Och nej det handlar inte om någon som bloggar från andra sidan, dvs andevärlden. Det är en riktig GAIS-anhängare, som är i sina bästa år och frilansar som journalist från Washington DC. Välskriven blogg med massor av humoristiska inslag. Alltid kul att läsa hur han får ihop vardagen med jobb, träning, barn som ska skjutsas hit och dit och hur han handskas med sitt andra jag, dvs Pedro som dyker upp ibland.


Hanna och hennes blogg Sassabrassarna - Ytterligare en urskön blogg, som också är otroligt välskriven och med massor av humor! Hanna tycks ha en förkärlek till listor som ska prickas av. Något jag försöker lära mig hur hon behärskar så bra. Hon jobbar, hon pluggar, hon tar hand om flickorna samtidigt som hon kämpar sig igenom den brasilianska byråkratin. 


Lena och hennes blogg Melting Pot - En blogg som nu handlar om vardagen i Sverige igen efter att ha bott i Indien. Lena som får sköta det mesta själv efter hemkomsten eftersom hennes man  fortfarande är kvar där. Lite längre än de hade tänkt sig. Lena som födde barn i Indien, lille Alfred, som jag träffat IRL och som är en helt bedårande liten grabb! Lille Alfred som fick agera modell i Indien. Ibland i flickkläder! 


Idag är det helgdag i USA, Memorial Day. Den ska jag njuta av genom att se Liisa i paraden och sedan blir det poolhäng hos Bob och Darlene!

fredag 25 maj 2012

Det växer lite här och där

Nej det är INTE bikinlinjen jag snackar om här, även om den också behöver ansas så här års. Utan nu snackar vi allt som kommer upp i vår trädgård och jag kan absolut ingenting om blommor och buskar. Jo, jag känner igen maskrosor, men sådana har jag inte sett till på vår tomt än. Det är säkert en massa ogräsgift kvar i backen efter förra ägarna. Häromkring tycks de älska att använda allsköns medel för att hålla ogräs och ohyra borta. Har redan fått en massa tips på allt "You have to have", typ. Sådant kommer inte innanför våra gränser. Hellre plockar jag maskrosor och annat för hand! Visst skulle jag kunna tänka mig gift mot en Taruntala om jag mötte en sådan, men risken är väldigt liten att jag ser en sådan. Hoppas jag i alla fall.

Det är i alla fall väldigt grönt överallt nu. Nästan så det svider i ögonen. Jaha, är det pollen det? Inte färgen då? Grönt ÄR det i alla fall. Och mitt i allt det gröna sticker det upp lite färgglada ting. Blommor kanske? De är på väg i alla fall och jag väntar med spänning att få se när de "kläcks". Ja jag veeet, det heter säkert inte så, men ni vet vad jag menar.


Så här grönt är det när man går in via "huvudingången". Buskar och blommor och låga träd (?).

En stackars liten lampa försöker synas.

Ja vad det här ska föreställa vet jag inte. Dålig frisyr kanske?

Äh jag sätter mig på "porchen" och kikar ut på våra "ägor" och tar ett glas vin istället. Bikinilinjen och de andra buskarna får vänta med ansningen ett tag till!

torsdag 24 maj 2012

Lite konst så här i kladdtider

Jag ska INTE klaga. Vädret är som det är, dvs kladdigt. När det ligger mellan 24 och 27 OCH du lägger på luftfuktigheten så lovar jag er att klimakteribesvären kommer att kännas som en fis i universum. Spelar ingen roll vad jag har på mig så svettas jag, kläderna liksom klistrar sig fast på kroppen och ibland ser det ut som om jag har kissat på mig! JAAA jag svettas mellan benen. So what!

Trots kladdet, här och där, så fortsätter vi här hemma med att fixa ordning rum efter rum även om det inte är några renoveringar på gång. Vi vill gärna bo in oss först för att se exakt vad som ska göras och det som står på min önskelista är köket. För DET måste uppdateras. Får försöka vara extra snäll mot Böneräknaren och berätta om alla goda middagar jag kommer att laga i det nya köket bla, bla, bla. Får jobba på det där. Tar gärna emot tips.

Annars så flyter dagarna på. Om mindre än en månad drar vi till Svedala. Albert kommer på besök. När vi är i Sverige!!! Ni läste rätt. Han hade helt missat vår resa. På flit? Ja jag hinner ju träffa honom i 1,5 dag i alla fall. Sedan ska han och "flickvännen" bo i huset och ta hand om Dino.

Jonas är på tjänsteresa och Liisa och jag får vardagarna att gå med jobb, skola, läxor, träning och mycket mycket mer. Ikväll när Liisa spelade fotboll passade jag på att springa. Nästa gång ska min väninna Michelle med på en runda. Vintern har inte varit snäll mot henne och när hon såg att jag utnyttjade en del av tiden till att träna, så ville hon göra detsamma. Visst, jag skulle kunna stå och glo på träningen, men 1,5 timme blir liiite för mycket för mig. Det är annat med matcher.

Vi avslutar med bilder as usual:

Bara för att ni inte ska tro att jag ljuger...

Kommer ni ihåg när jag bad om tips om vad jag ska hänga upp på väggen i gästtoaletten?

Det blev konst av Liisa såklart! Motivet är tavlan hon gjorde i årskurs ett då skolan valde ut denna tavla och lät trycka upp hennes motiv på kort i skolan. Visst är den fin?

Bellas rum. Eller ska vi kalla det för gästrum nu när hon inte bor hemma längre?



Hallen

Nä nu ska jag se klart på "So you think you can dance". Ett av mina favoritprogram!

onsdag 23 maj 2012

Pinsamt men sant!

Efter drygt 4,5 år har jag äntligen fått fingrarna ur det berömda hålet. Jag har tagit körkort! Det stämmer. Nu kan jag alltså köra lite mer lagligt. Ja om det nu finns en skala på det där med lagligt vill säga. Jag har ju mitt svenska körkort som är gammalt som Hedenhös och det har jag ansett vara tillräckligt bevis för att jag KAN köra. Men där går mina åsikter isär med lagarna här och det visste jag om. I ett tidigt skede.

För ca 2 år sedan blev jag stoppad av polisen. När du blir stoppad av polisen här är det helt crazy. Lampor som blinkar, polis med handen på pickadollen (pistolen alltså) och hatten som skymmer rynkorna i pannan. Jag hade varit ute med en väninna och hade Jonas bil. Fick inte på lysen tillräckligt fort och givetvis var han där. Polisen alltså. Ungefär som om han hade väntat på mig. Bad mig ta alfabetet från bokstaven D och flippa med fingrarna, tumme mot resten av fingrarna. Jag drog alfabetet på svenska och flippade med fingrarna som om jag inte gjort något annat. Han tittade på mig och sa att "Just go and get the CT license Mam".

Böneräknaren jag är gift med har alltså äntligen tjatat hål i huvudet på mig och sagt att enda sättet att få ned försäkringspremien är om båda har CT-körkortet. Så så fick det bli. Och ni som varit på DMV här i USA vet att det är en speciell upplevelse. Att sedan vara utlänning gjorde inte proceduren smidigare precis. Men nu är det gjort!

För att få körkortet var jag tvungen att ta 8 timmars undervisning på körskola och sedan ta både ett skriftligt och ett praktiskt prov. Allt det där klarade jag givetvis men vägen dit var ju en pina. Dels att sitta med 16-åringar som i stort sett sover sig igenom lektionerna, besöka DMV för det skriftliga provet för att sedan besöka dem igen för det sk Road testet. Innan det sistnämnda ville jag träna lite på parallellparkering. Jag suger på det. Okej, jag är betongunge men vem fan har körkort vid 5? Sedan jag fick körkort har jag nog aldrig parallellparkerat och bad således Jonas om hjälp. Det gick ju inte så bra. Blev så förbannad så jag åkte från parkeringen på två hjul typ! Tränade hemma mellan två soptunnor istället. Vad de nya grannarna tänkte struntar jag i. Jag fixade det ju!

Det här med DMV berättar jag om en annan gång. Nu är det American Idol final!!! Heja Jessica och Phillip!

tisdag 22 maj 2012

Litet livstecken så här på en tisdag

Åh vilken USEL bloggare jag är nu! Sorry folks. Men jag kommer strax tillbaka. Och vet ni vad, tro inte att jag inte vet vad som händer hos er. Jag har koll där! "Smygläser" lite så där i förbifarten. Nu åter till jobbet men innan ni klickar ur ( de som finns kvar) bjuder jag på lite bilder.

Matsalen är klar. Klar och klar, visst skulle jag kunna byta ut möbeln, som Jonas inhandlade då han bodde själv i det stora landet i 3 månader innan vår ankomst. Skönt att skylla på någon. Ni som är riktigt uppmärksamma ser säkert attt de röda sittkuddarna är borta!!! Julen ÄR över, även hos The Olssons. Yay!

Vi har hunnit "inviga" matsalen med goda vänner. Heter det sal eller rum förresten? Hm i vårt fall är det nog matrum och inte matsal. Krävs nog lite mer "piff" för att kallas för sal. Och mer space såklart.

Steve och Bob låter sig väl smaka av Jonas berömda ribs. Mums!

En utflykt i finvädret tog oss till bland annat Cornwall Bridge.

Sedan blev det Kent Falls. Många andra tyckte visst också att det var en bra idé verkade det som.

Vi gick ända upp till toppen och Liisa var hur stark som helst!

Liisa gör en Anita Ekberg.

Se på den här pappan som släppte ned sitt barn för att känna på vattnet. Det fanns tydliga skyltar om att där fick man inte gå. Han kanske inte var läskunnig...


Det var alles för idag. Hepp!

onsdag 16 maj 2012

Till pappa

Grattis på födelsedagen fina pappa! Jag vet att allt inte är på topp, men du ger inte upp.
Du klagar aldrig. Dina skämt finns kvar. 
Jag är så glad att just DU är min pappa. 
Älskar dig!

måndag 14 maj 2012

Hepp, det var den helgen det!

Vilket UNDERBART väder vi har haft då! Tjohoo vad glad jag har varit då vädergudarna lyckades pricka in en regnfri och varm helg. Nu ljuger jag lite. Springa i gassande sol är INTE min grej. Solen får gärna gå och göra något annat när jag ska springa. Hör du det, Väderguden, who ever you are! Våga vägra hjärnsmälta helt enkelt.

Helgen har bjudit på, förutom väder då, en sleepoverpolare här hemma för Liisa, morsdag och födelsedag.  Detta var första sleepovern i det här huset och flickorna var så fnittriga  och somnade inte förrän 12!

Morsdagen firades lite lugnt för att sedan övergå till de mer Olssonska takterna då vi slog ihop morsdag med Bobs födelsedag och vips så blev det kalajs med bubbel, lax och tårta.

Har vi hunnit med något här hemma undrar ni kanske? Jajamensan, och det tar sig. Nu när jag klivit ur målarbrallorna ska jag kliva i sömmerskebrallorna. Euh, det där lät ju inte rätt, men ni förstår nog vad jag menar. Jag ska nämligen sy gardiner! Om de där fula från förra ägaren hänger kvar? JA! Jag vet. PINSAMT! Varenda gång jag går in i rummet blir jag yr när jag ser dem.

Nä nu slutar jag svamla. Vi tar och tittar på lite bilder istället:


"Dress up" är alltid lika kul. Inte lika kul att bli uppäten dock...om det nu är det som leks här. Kirsten fick alltså bli Liisas första sleepover i det nya huset.

Det lektes ute i klätterställningen (ingick i huset när vi köpte det).

Dags att sova kanske? Med dvd-film och popcorn. I sängen!

Grillning i den vanliga klotgrillen, en varm och skön kväll i Simpan.

Blommor, kort och handmålad, ja en handmålad. Ja vad ÄR det för något? Liten sockerskål kanske?

Åh det vankas bubbel!

Bubbel för mammor såklart!

Männen tog hand om det mesta. Så som det ska vara på en morsdag. Tycker jag.

Givetvis fick vi inte glömma Bob! Tårta fick det bli!

Det känns skönt att komma hem och inte snubbla över lådor överallt. Det börjar ta sig i det Olssonska hemmet. Detta är det sk "Living room". Gardinerna ska upp när Sömmerskan Taina hittar ett hål i kalendern!