fredag 26 oktober 2012

Nej, nej, nej! Inte nu igen!!!

Som om vi inte har nog med immigrationen så visar nyheterna om kommande "århundradets storm"! WTF?? Ska vi nu börja fira årsdagen av Alfred? Ni minns snöstormen för ett år sedan, 29 oktober, som stängde ut oss från omvärlden i 11 dagar. ELVA DAGAR! Alfreds lillasyster, Sandy, är inte en vinterstorm, men en orkan. Jag vill inte ha orkaner eller vinterstormar. Jag vill ha lugn och ro!!!! Det här kom från skolan igår, EMERGENCY?


Vad är det med det här landet egentligen? Från den ena ytterligheten till den andra. Det som också oroar mig är om vi ska behöva lägga Halloweenfirandet åt sidan. Igen. JAAAA, jag TYCKER faktiskt att det är ett bekymmer för det är en stor kväll för barnen som gick miste om det för ett år sedan. Nu jävlar Sandy håller du dig borta från Simpan!!!!

Ikväll ska vi på "haunted hayride" för vuxna och innan dess måste jag hitta på något läskigt att ha på mig och just nu har jag INGEN ANING! Gaaah! Spanade in en del tomter i West Hartford igår för att se om jag kunde få lite ideér.




Nu ska jag andas in. Andas ut. Coola ned mig. Men först jobb och sedan frissan.

Happy Friday!

torsdag 25 oktober 2012

Ska jag orka?

Då så, nu är vi fulla med antikroppar alla tre familjemedlemmar. Armarna ömmar och i vissa stunder funderar jag över om det är värt allt stök med immigrationen. Vi har varit här i 5 år och alla besök på ambassaden för att förnya visum och nu green card, börjar suga musten ur mig. Våra arkiv här hemma börjar fyllas med tonvis av papper, för du ska ha bevis på precis ALLT. Original såklart.

Igår fick jag bannor för att Liisas vaccinationskort inte innehöll rätt datum för när hon fått sina vaccinationer. Öh? Jag vred och vände på kortet och det står månad och år. Men si DET går inte. Det ska vara MÅNAD, DAG OCH ÅR!!! Ja men halllååååååååå! En del är ju tagna i Sverige och jag fick gå tillbaka till "barnboken" och kunde lista ut exakt när det var.

För att bevisa att jag inte lever i bigami, skulle skilsmässopapper från tingsrätten i Sverige begäras. Advokaterna ville då se ordet "Skilsmässa" i rubriken. Om de slagit upp ordet i en ordbok, förtäljer inte historien, men när mina papper dök upp så stod det "Äktenskapsskillnad". Och det var ju inte godkänt! Ja men vad fan, JAG kan väl inte be dem på Tingsrätten ändra i sina formulär vad som ska stå i rubriken på domslutet som är från Hedenhös! Nu har jag 87 dagar på mig, säger de. Att få dem att ändra på det. Ja, ni hör ju hur det låter!

tisdag 23 oktober 2012

Byråkrati

Tänk er in i situationen där familjen är klädd i sjukhusrockar och befinner sig i samma rum. Samtidigt. Det annars så pryda samhället är som bortblåst och de förväntar sig att vi tycker det är naturligt. Så långt ok. Men varför ska 2 av tre behålla sina "undies" på och en inte? I en sådan mycket konstig situation var vi idag. Familjen Olsson. Den UTAN "undies" var givetvis JAG! Mycket har jag varit med om men det här tog nog priset!

Vi har i dagsläget L-visum och det håller inte i längden. Speciellt inte om du inte längre är en sk expat. Nu måste vi ta nästa steg och då får det blir Green Card och jag säger bara Holy Shit vilken byråkrati. Det enda de inte frågat efter är storleken på arselet! Vi fick gå igenom en "medical exam" och den kunde inte utföras av vår familjeläkare utan av en av immigrationen godkänd läkare som specialiserat sig inom detta och som troligtvis tjänar miljoner på det dessutom.

Jag vet att det tar olika lång tid att få ett green card. För vissa veckor och andra år. Har en kollega som fick vänta 1,5 år. Fråga mig inte varför. En anledning är givetvis företaget som sponsrar en och titeln man har på den som söker. Titeln är visst väldigt viktig och du får hoppas att företaget inte ändrar på det under tiden du ligger mitt i processen. Blir matt jag tänker på alla dokument jag fyllt i, skrivit under och sedan skickat vidare. Imorgon blir det sprutor. Kul. De tror visst vi sprider hemska sjukdomar och ska vaccineras mot typ ALLT. Jag skulle inte bli förvånad om jag såg att jag blev vaccinerad mot vampyrsjukan och får vitlök intravenöst! Bring it on!

måndag 22 oktober 2012

Full rulle

Ingen bra början på veckan. Jag har en liten sjukling här hemma, lilla Liisa. Hon är SÅ ledsen för just idag är det ju ukulele efter skolan och det vill hon gärna inte missa. Men nu är det som det är och damen får ligga i sängen och ta det lugnt. Det blir fler ukulelelektioner.

Annars så kan jag berätta att denna helg var ingen sådan där lugn-fin-sitta-framför-brasan-helg precis. Det har varit FULL RULLE från kl 18.00 på fredag till söndag kväll. Halloween är snart här och aktiviteter och fester och hayrides avlöser varandra för att nå sin kulmen den 31 oktober för den stora trick and treat kvällen! Efter det POFF! Bort, bort med allt. Lugnt efter det? Hahahahaha! Nä DÅ börjar hysterin inför jul. Vi får dock en paus, jävligt kort sådan, vid Thanksgiving. Thank God!

Jag orkar inte skriva om alla aktiviteter men jag har bland annat hunnit med följande (duktig jag är va?):

- Deltagit i lansering av nytt Groove program med efterföljande mingel (och vin)
- Tantafton och titt på CAbis kollektion och några hysteriska damer som slängde av sig kläder och  
  provade andra kläder (och så lite vin på det)
- Haunted hayride
- Spooktacular Party (mera vin)
- Sleepover
- Restaurangbesök (ännu mer vin)
- Halloween party for dogs (bara cider...)
- Trädgårdsarbete
- Löpträning

Några glimtar från helgen då...

Förväntansfulla barn innan hayride!

Underbar solig dag för en sådan här aktivitet!

Inte lika kul att träffa på dessa varelser dock.

Ibland kom de flygande precis ovanför huvuden utan förvarning!

Eller så låg de blixtstilla...

Ibland hade de hängts upp i träden. Hualigen!

Vi kollar in hundpartyt istället:

Mr USA: "Hörru, sheriffen, kan du rösta på mig i valet?"

Sheriffen: "Vad tycker ni? Ska jag rösta på honom?"

Vinnarna blev Sheriffen och hans fånge "Miss Behaved"!

Det syns att Halloween närmar sig i Simpan. En del grannar har fått oväntat besök. Undrar om de har Gevalia...

lördag 20 oktober 2012

Är jag glad eller???

JAAAAAAAAAAA! Tänk vilken respons det blev på föregående inlägg. Just LOVE it! Otroligt vilken kick det blev att få "gnälla av sig" och typ tycka synd om sig själv. Säger bara TACK snälla ni!

Nu är det bråttom och det är mitt vanliga tillstånd och mitt andra namn - Taina Bråttom Olsson. Men kul är det! Idag ska vi på hayride. Eftersom det är barn med så sker det på dagtid så de inte freakar ut helt. Nästa helg blir det BARA för oss vuxna och då är det mörkt. Moahahaha! Jag har lärt mig att älska detta med Halloween här och mycket har jag lärt mig av Annika som är mästarnas mästare på Halloween! Läs hennes blogg, för nu förbereder hon oss alla i hur vi ska "fira" denna hemska och samtidigt underbara helg. Ja inte helg som i helg, dvs lördag-söndag utan högtid eller vad säger man egentligen? Season? Inte vet jag, men strunt samma! Det är i alla fall 31 oktober och inget annat som gäller. Bara så ni vet, svennebananer som ibland blandar ihop detta med andra helger!

Pyntandet här hemma fortsätter...

Vi pimpar huset med lite dödskallar och spindlar, blandat med pumpor.

Men vänta nu! VAD är det jag ser på trappan??????

JÄVLAR!!! Era förbaskade, håriga, långsvansade monster! Snart hamnar ni...

...i backen som...grannen?

Ha en underbar lördag! Hepp!

fredag 19 oktober 2012

Att bestämma sig!!

Gud så jag velar. Fram och tillbaka. Tillbaka och fram. Bloggens vara eller inte vara. Jag vet att det är tråkigt att läsa om det. Det är väl bara att bestämma sig! Tidigare, för 100 år sedan, skrev jag dagbok. Den var ju "privat" och personlig. En blogg är ju nästintill bara personlig. På ett sätt ÄR det kul med blogg för ibland vill jag skriva av mig. Men ibland har det känts som om jag MÅSTE skriva något. För vem undrar kanske någon? Ja inte vet jag. Trogna läsare?

Statistiken, som jag inte följer slaviskt, men som jag tittat på lite mer i höst, visar på en kraftigt nedåtgående trend. För att inte snacka om kommentarerna. Att de lyser med sin frånvaro har ju sina grundorsaker. Dels har jag varit urkass på att svara på de få som kommit in och för det andra så har jag varit dålig på att kommentera hos andra. Behövs det för att hålla en blogg i liv? Det beror på. Vill jag ha en blogg som hålls vid liv via kommentarer och antal läsare eller gör jag det av samma anledning som när jag skrev dagbok?

Jag ljuger om jag säger att det inte spelar någon roll om någon läser min blogg eller inte. Varför skulle jag i så fall skriva ut i tomma cybern? Samtidigt så tycker jag att det är kul för nära och kära att få se hur jag har det även om det är få av mina vänner och en del släktingar som knappt känner till min blogg. De är inte med blogg helt enkelt.

Min blogg är ju en rörig blogg, men så är den också MIN blogg. I början handlade den väldigt mycket om anpassningen här, men efter ett tag så blir det vardag, även här. Med det menar jag inte att vi anpassat oss helt för det tar nog en evighet. I alla fall för mig!

Nog om vara eller inte vara. Avslutar med ett par (något suddiga) bilder från en ny, fräsch affär som jag och Liisa besökte häromdagen. Holy cow vad fint och gott och fräscht och allt det där!









Nu önskar jag alla en riktigt HAPPY FRIDAY! Här blir det full rulle ikväll. Är dubbelbokad...

torsdag 18 oktober 2012

Post marathon syndrome?

Vet inte vad som hänt, om det är "post marathon syndrome" eller om jag bara håller på med en omvandling, lagom till Halloween? Ja men SE HUR JAG SER UT!

Rött? Ja det kan man ju säga. Och det värker, så kanske, bara kanske, så traskar jag till Farbror Doktorn. Bör få klippkort dit snart.
Kanske ögonen "blöder" pga mitt pluggande just nu? Jag utvärderar nämligen en online kurs som jag med fler inom företaget eventuellt ska gå. Himla intressant och wow vad tekniken går framåt. Jag är alltså inne i en "virtual classroom" och kan chatta med klasspolare och ställa frågor till professorn. Professorn, som ser ut som en programledare för en barnkanal där han sitter med sin STORA gula fluga kring halsen.

Från det ena till det andra så gör jag ett nytt försök med nya pumpor. HÖR NI DET ERA JÄ...EKORRAR OCH CHIPMUNKS OCH GUD VET ALLT SOM TOG KÅL PÅ MINA TIDIGARE PUMPOR!!!! Nu har jag, Fru Olsson hällt tonvis med cayenne peppar på pumporna. HA!

Don't TOUCH my pumpkins!!!

Det ser kanske inte så snyggt ut med cayenne pepparn, spridd över pumporna. MEN HELLRE FULA ÄN INGA ALLS!

Köpte ett par pumpor med "vårtor" i tron om att det också ska skrämma iväg de lurviga sakerna från MINA pumpor!
Ha det!

söndag 14 oktober 2012

I did it!

Nu har de flesta redan sett på fejjan att jag klarat av ett lopp till. En mara. Och det var inte vilken mara som helst utan det var min TIONDE MARA! Jag har haft som mål att innan 50 så ska jag ha sprungit 10 stycken maratonlopp så nu kan jag alltså bocka av det på listan! Yay!!!

Varför har jag inte skrivit så mycket om detta då, undrar kanske någon? En mara snyter du inte ur näsan, för det är trots allt 42,2 km. Det kräver en del träning och jag skriver inte SÅ mycket om min träning eller veckans träningsprogram. Tidigare läste jag flera träningsbloggar, men ledsnade efter ett tag. Visst är det roligt någongång, men att dag efter dag se samma typ av inlägg intresserar inte mig.

Jag börjar ju bli lite "till åren" och min träning har blivit en del av mina behov eller måsten. Ungefär som när jag behöver uträtta vissa behov och det skriver jag ju inte om. Jag har inget schema som jag slaviskt måste följa. Det har jag inte för toalettbesök heller. Toalettbesök är i och för sig inget måste. Finns inga måsten, men jag väljer, av hygieniska skäl att gå på toa än att uträtta det i brallan so to speak. Med träning är det samma sak. Det är kanske inget måste, men det har blivit ett inbyggt behov hos mig.

Nog om detta. Gårdagen då, som var en av de vackraste höstdagarna så här långt. Lite kallt på morgonen men så vill jag gärna ha det när det ska kutas i 4 timmar för jag blir i alla fall svettig. Trots magsjukan för ett par veckor sedan och ryggproblem i somras så hade jag bestämt mig för att springa och när jag såg målet så kunde jag inget annat än gråta. Tårarna sprutade! Jag kände mig pigg. Jag kände mig glad. Ja det känns nästan som att föda barn när du trampar på mållinjen.

Skriver kanske mer om loppet vid ett annat tillfälle. Nu kör vi ett par bilder:

Detta är tidigt på morgonen och jag kollar att allt är med. Jag vet, jag har inte den senaste "outfiten" men vem bryr sig. Jag skulle ju inte ställa upp i en skönhetstävling precis.

Här poserar jag vid starten och det ser ju ut som om jag är gravid! Eller som om jag håller på att uträtta något.

Vädret var bara SÅ PERFEKT! Capitol Building i bakgrunden.

Gissa vem som hade sett fram emot detta????

Yepp, here she is!

Nöjd, nöjdare, nöjdast!

fredag 12 oktober 2012

Happy Friday!

Fredag, härliga fredag! Jonas kommer hem, solen skiner och vi får en HEL helg tillsammans. Lyx, I know, I know. Men innan allt "mys" börjar (sorry Albert) så ska det arbetas och Liisa ska vara i skolan och hunden ska rastas och affären ska besökas och golven dammsugas, diskmaskinen tömmas, Liisa ska hämtas från All Sports, pumpor ska inhandlas, tomten krattas och om ork och tid finns, ska mat lagas. Hepp!

Inte nog med ovannämnda så har Fru Olsson lite trångt i skallen idag trots bara två glas vin igår kväll. Ingen ordning alls på torpet. Finne och allt. Men det berodde nog på att jag glömde bort att äta middag. Hur jag nu kunde göra det. Kanske för att Liisa hade en kompis här hela kvällen?

Jag var i alla fall bjuden på Ladies night här på vår "nya gata". Oj vad många "ladies" som kom och vissa var uppklädda till öronen med sina uppiffade frisyrer där jag ibland funderade på om de gömt en pumpa eller två för att få det att se så "bulligt" ut. Andra var mer avslappnade i jeans och snygg top och mer "vanlig frisyr". Trevligt var det i alla fall. Men vilket hem värdinnan hade! Kanske inte min stil direkt (ha, jag som inte ens har en stil). Det var så där amerikanskt utan att jag kan sätta fingret på exakt vad det betyder. Jag är ju något nyfiken, vilket en av mina grannar också tycks vara, så vi studerade lite extra, hon och jag. Antagligen såg vi ut som två ugglor där huvuden snurrade runt, helt obehindrat. Tyvärr så tog jag inga bilder.

Samtalsämnena varierade under kvällen, men när vi kom till typ löpning så kläckte en kvinna ur sig att nu var det slut på säsongen med att springa ute. Jaha, tänkte jag. Varför då liksom? Hon hade hela dagarna på sig så mörkret var inget bekymmer. Det visade sig att om det inte regnade, så var det för kallt eller så fanns det alltför många farliga djur ute så som coyote (typ varg). Öh? Ibland blir jag förvånad hur folk tänker. Det finns ju kläder för ALLA väder! Och om sanningen ska fram så tror jag vargen väljer något annat att smaska i sig än just denna dam om jag ska vara ärlig. Ja det skulle vara pumpan gömd i bullen på skallen då rå.

Nä gott folk, nu avslutar jag med lite bilder:


Jag vill också vara med och leka och klättra.

Grannens bananplanta växer så det knakar. Mitt ute i skogen.


Hm, vad heter denna lilla söta blomma då?


Min fikastol är visst upptagen.
Happy Friday!

torsdag 11 oktober 2012

Funderar och funderar

Åh, nu ÄR det svårt! Jag kan inte besluta mig för hur jag ska göra. Och OM jag ska göra det. Vilka konsekvenser det får. Tankarna snurrar. Har nämligen en mycket god vän som fyller år och som ska ha ett jättekalas. Det är alltid lika kul att gå på kalas, eller hur? Inte så svårt beslut egentligen. Men nu är det så att vägen dit är ju inte nästgårds, så att säga. Dessutom är tidpunkten inte den bästa. För min del alltså. Det är den 24 november och här firar vi ju Thanksgiving den 22:a. Sedan kommer jag troligtvis att vara ute på resande fot veckan innan.

Men sedan är det ju en ekonomiska fråga också såklart. Kalaset är i Svedala och vi har en ganska så stor pöl mellan oss, som jag måste ta mig över. Eftersom jag är en usel simmare så skulle det behöva bli med flyg. Gaaaah! Måste bestämma mig SNART! Vad tycker ni?

För ett par veckor sedan åkte Jonas till Sverige och överraskade en 80-åring. Nu var det ju så att det var hans pappa, Liisas farfar och min svärfar vi pratar om och det kunde han inte missa såklart. Och gissa om svärfar blev tagen på sängen när Jonas stod där bland alla gäster?

Jaja, jag får nog tänka ett par omgångar till.

Vad händer här annars då? Förutom att hösten gör sig mer och mer påmind, så börjar Halloweensakerna ta plats i det Olssonska hemmet. Fasiken vad kul det är.

En hatt någon?



Ingen Halloweenbild kanske, men duken är ny. Och? Jag måste ju spegla vädret ute genom att lägga löv på bordet och riktiga löv blir lite skräpigt...

En pytteliten Halloweensak har tagit plats här och han står i fönstret. Men det kommer mer saker. Just wait!
Med detta så säger jag bara mohahahaha:


onsdag 10 oktober 2012

Snart är det jul

Nu tror ni väl att jag ska visa bilder på hur affärerna börjat pimpa med julsaker. INNAN vi ens firat Halloween och Thanksgiving, men si det ska jag inte göra. Nog för att det finns en hel del julsaker redan, men jag susar förbi dem ganska snabbt och tänker på vad den gamla damen sa häromdagen där hon stod och tittade på Halloweenprylar som reades bort. De konkurrerade nu om platser med julkulor och annat juligt. " They shouldn't mix all the season stuff at once. It's getting confusing and I am not sure what holiday is coming up next..."

I alla fall så har jag gått igenom en del gamla foton. Jag har skrattat. Jag har gråtit. Jag har rodnat. Hela känsloregistret i mig har jag bläddrat igenom. Sett bilder på fina mamma. Bilder med familjen samlad och speciellt vid jul.

När jag satt där med gamla foton så kan jag idag skatta mig lycklig med så många roliga och fina och ibland tokiga minnen. Jular med traditioner a la Salo. Upp i ottan för att springa. Oftast sprang vi direkt till farmor, där bastun eldats varm och gosig. Farmor och faster klädda i sina badrockar och turban av handduk på huvudet. Ett kök som doftar tomtegröt och "luumusoppaa". Men först skulle vi givetvis tvätta av oss i den vedeldade gårdsbastun för att sedan äta vår frukost.

Härliga tider med min härliga familj. Och ibland Den Tokiga Familjen! Se här vad jag hittade:

Här har ni familjen Salo (exkl brorsan och inklusive syrrans pojkvän) när vi en julaftonsmorgon invaderade farmors hus. Tur att vi inte blev stoppade av polisen bara...