måndag 29 februari 2016

Vilken helg, en riktig skidhelg!

Wow, wow säger jag bara! De flesta av er vet redan hur det gick för Liisa i helgens tävlingar. Hon var fenomenalt duktig. Om jag nu får skryta lite. Och inte tänker jag be om lov för att göra det, så det så. HON VAR DUKTIG, helt enkelt! Jag är så stolt så jag spricker.

Lördagens tävlingar var ju en stor tävling och de tävlade mot de bästa och de som är i en annan tävlingsgrupp eller division eller vad det nu heter, sk Tri State. Liisa tävlar i Interclub, så det var riktigt tufft motstånd. Plus att de tävlade mot äldre tjejer. Hon gjorde två superåk! Och var den bästa från sitt race team i sin åldersgrupp, men det räckte inte till medalj i denna tävling.

På söndag var det dags igen och DÅ kom hon ned som en raket! Visst var hon nervös, men det ska man vara. I alla fall lite. Hon var fokuserad. Ok, lite "goofin around" blev det väl, men så är det ju inte frågan om OS precis. Inte än i alla fall.

Vi åkte alltså på fredag eftermiddag till Massachusetts, till en liten ort eller stad som heter Leominster. Där blev det sova på hotell, bada  i poolen, äta middag på trevligt ställe för att lördag morgon stiga upp i tid för tävlingarna i Wachusett Mountain. Kanondag och vi föräldrar försökte få lite ordning i allt kaos som alltid tycks infinna sig. Det var nummerlappar som skulle hämtas ut, ungar som skulle matas, leta vantar, skicka ungar till toan för en "sista-kiss-innan-inspektion". Därefter kunde vi andas ut en stund när de var ute för att inspektera. Sedan kom de in och så började en ny vals. Innan första åket. Det skulle hållas koll på nummerordningen. Trösta ungar som åkte ur. Fan, jag blev svettig av att bara vara där. Plus hes. Go figure.

Efter Wachusett åkte vi till Lenox, MA, knappt 2 h. Där blev det poolbad på ett annat hotell och sedan hibachi med gänget. Det blev eget rum för oss. Vi var 16 stycken. Och lite högljudda kanske. Tidig sänggång och sedan upp för att börja om med samma visa men nu var det Bousquet. Och det var alltså här hon slog till! Vår tjej som har många kvalifikationer. Att sitta tyst är INTE en av dem...

Lugntet innan stormen


Liisa med sina älskade skidkompisar

Spanar in kompisar

Det är inte alltid hälsomat.

På väg till baninspektionen



Här är hon!

Så här glad är man när man vet att man kommit tvåa!





Stolta föräldrar








Vår älskade skidåkerska! Som du kämpat denna säsong! Grattis!!!

tisdag 23 februari 2016

Finska attacken

Ja men hallå, hör jag inte "Se upp i backen för den finska attacken"? Nu pratar vi alltså inte om mig. Om nu någon skulle tro det. Jag är inget hot för någon. Inte i backen i alla fall. Och efter min sk "yard sale" sist med hjärnskakning som utfall, så är jag nog borta från backar ett tag. Skidor och stavar såg ut att vara till salu där de flög fritt efter att ett klantarsel, vid namn som börjar på Tai och slutar na, ramlade så graciöst.

Attacken i backen är Liisa såklart! Hon som flyger nedför backarna och rundar portarna så snyggt. Hon som stiger upp klockan 6 varje lördag som söndag för att ta sig till träningen eller tävlingen. Det ger resultat. I helgen åker vi nämligen till en av hennes största tävlingar som man måste kvalificera in sig i, nämligen till Wachusett Mountain. Det blir tufft, men vilken erfarenhet. Nerver som ligger utanför kroppen. Stirriga ungar och än mer stirriga föräldrar. Skidor och stavar och nummerlappar. Ett kaos i lodgen som inte är avsett för stora tävlingar. Men mitt i allt detta så är det bara kul. Kul att få dela denna erfarenhet med Liisa. Ge henne en bra grund vad gäller skidåkning. Rätt teknik. Bästa race team i Butternut, där vi har funnit så många goda vänner. Både vi vuxna som barnen. Alla åker skidor. Vissa bättre än andra. Jag tillhör den senare gruppen.

Ja så här såg det ut en gång i tiden. Lite "pingvin"likt, eller hur?

Hon har alltid kämpat på. 

En fikapaus hinner man alltid med.

Idag är det mer fokus på teknik.

Denna utrustning som packas fram och tillbaka.

Dagar som denna vill till och med jag bli finska attacken i backen!

Här är hon. Racertjejen!
Och alla dessa vänner efter en hel dags träning/tävling! 

torsdag 4 februari 2016

Mera julinlägg

Vad bra att jag varit hängig för då har jag haft tid att läsa bloggar och blogga lite själv. Gått igenom foton från julen och det känns som om det är så länge sedan. Men det är bara för drygt en månad sedan de åkte hem, mina fina, Albert och Bella. Men före det så hade vi mellandagarna att umgås med varandra och det blev häng, shopping, spel och långpromenader. Samt lite avbrott från julmaten genom ett par restaurangbesök.

Wood-N-Tap i Hartford

Något intressant på mellandagsrean?

Chinese Buffee

Ute på mellandagsrean

Spelkväll

Häng

Långpromenad med trip-trall-trull


Vad hände mer då? Jo Liisa tränade dessutom med sitt skidlag i mellandagarna. Utan snö dock. Det fick bli barmarksträning och det verkade ganska kul det med. I alla fall en liten stund. Nu har vi lite snö, men inte är det mycket att skryta med precis.

Det här alltså skidorten Butternut i slutet av december!

I brist på skidåkning fick det bli balansträning.

Imorgon är det fredag och jag ska släpa mig till jobbet. Hoppas på att febern gett med sig innan dess bara.

onsdag 3 februari 2016

Det här med julfester

Tänkte ta er med ett par månader bakåt i tiden, dvs början av december. Det handlar om julfester. Här i Amerikat kör vi ju inte traditionella"julbord" med företaget, men däremot blir det en del julfester av olika slag. Det kan vara Secret Santa, Yankee Swap eller bara ett sk Holiday party. Själv var jag med på Secret Santa, där vi drog lott om vem vi skulle köpa en present åt. Eftersom Bella var här då, fick hon också vara med. Det var en väldigt informell tillställning på en sportsbar med mycket "finger food" och dryck. Och mycket snack som sig bör.

Den officiella julfesten eller holiday partyt var en hejdundrande fest som var så kul att jag knappt kunde gå en vecka efteråt! Hur gick det till då? Jo jag dansade typ hela kvällen och det var till all sorts musik dessutom. Jag dansade till polsk techno i en åtsittande guldklänning. Inte så matchande precis men vad fan gör man inte för företaget!

Företaget hade verkligen ordnat en superduperfest. Vi var några som började med en liten förfest och sedan gick vi till själva festen med middag och dans och allt avslutades sedan på en nattklubb. Under kvällen kastades skorna av så jag kunde dansa mera "fritt". Nya skor. Bra tänkt där Taina.

Jag är person som blir så hög av musik. Kan dansa en hel kväll utan problem. Nästa gång ska jag ha gymskor och jazzpants!

Jag och mina fina kollegor. En är vår chef.

Här kör vi "tåget"

Lite kul kanske?

Ja vad säger man? Suck kanske?

tisdag 2 februari 2016

Jodå, jag är kvar

Hemma idag. Känner mig trött och sliten och febrig. Ett par dunderpiller gör att jag kan sitta uppe och blogga ett par rader. Det var ju ett tag sist. Men tiden efter jul och nyår har varit minst sagt crazy. Helgerna är som ni vet fullbokade med skidåkning. Från lördagmorgon till söndagkväll. Varje veckoslut i 10 veckor. Bara att bita ihop.

I all fall så kan jag bara säga att vår julledighet var den bästa på lääääänge! Jag bara njöt att få vara hel igen. Alla hemma samtidigt. Liisa var i sjunde himlen hon med. Det var inte lika kul när de åkte dock. Men nu ska vi minnas det roliga och inte sitta här och sörja!

Som sagt var så kom ju Bella först. Jag hämtade upp henne i Boston, på Logan airport. Mycket smidigare att köra dit än till Newark.

När jag fick se henne komma ut, så brast det. Jag bara grät och kramade och pussade henne. Sket så fullständigt i omgivningen. Värmen liksom spred sig i hela kroppen när jag fick hålla om henne. Min fina, fina Bella. Dagarna innan jul så pysslades det och vi shoppade och åt och drack gott. Sedan kom ju Albert också. Lika härlig känsla att få krama om honom. Jag var hel igen. Att vara mamma måste vara den underbaraste känslan som finns!

Julen firades hemma hos oss och så som sig bör, var ju Darlene och Bob inbjudna. Men innan de kom, så firades ju en 12-åring i huset. Och ja, jag gav med mig, det blev en iPhone6S. Suck.

Nu kör vi bilder:


Som ni vet så blev vi ju med Elf on the shelf och jag var i extas varje kväll för att göra iordning lite bus varje morgon innan Liisa vaknade.

Kul att pynta till jul. Inte lika kul att ta bort det senare...

Kärt återseende!


Bella och jag shoppar. Ja inte granar då. 

För mycket pepparkakor? Ja då kan man spy!

Bella följde med mig en kväll på Secret Santa med en del arbetskamrater.

Oj då!

Besök på Black Eyed Sally's!

Bella och jag rumlade runt en kväll.

Nä men!

Mera shopping!



Vårt pepparkakshus!


En nyvaken 12-åring!

Mina fina!

Glöggtime!



Liisa med sina nya Cat Ear Headphones

Obligatorisk bild!

Juldagen hos Bob och Darlene. Liisa med grannens barn.

Christina och jag på juldagen

Darlene och Jessica


Fråga mig inte vad de håller på med...

Jessica och Christian



Pust! Orkade du komma ända hit så vill jag ge dig en applåd! Hepp!