fredag 30 september 2011

Välkommen fredag! Välkommen!

Jahapp, en halv dag kvar av arbete. Första halvleken avklarad och den gick med rasande fart. Lite stel i nacken nu kan jag säga och jag borde inte ta min Mac för att sitta ännu mer vid en dator utan ta tag i lunchen och koppla av en stund innan andra halvlek kör igång.

Liisas och min dag igår blev hur mysig som helst, trots ett evinnerligt regnande. Att kunna gå omkring och skrota i nattlinnet fram till lunch är alltid en höjdare tycker hon. Det blev lek med lego, lite läsning, måla naglar (och fingertoppar) i Bellas gamla rum, som hon bara älskar att vara i nu. Det är nämligen hennes "second room" och hon har bestämt sig för att sova där inatt.

På eftermiddagen drog vi till gymmet, där jag först tränade på löpbandet en stund. Tycker inte om att springa på löpband. Det händer ju inget. Stå där och nöta på utan att komma någon vart, samtidigt som du har de där nästintill blåhåriga tanterna intill dig som LÄSER TIDNINGAR när de tränar. Den här tiden på dygnet så finns de där. De där blåhåriga alltså. Så jag drog igång på Random och det blev backar som skulle få Lidingöloppet att kännas som en fis. Nästan i alla fall. För fy fan vad slut jag blev. Under tiden som jag var på en av de värsta backarna på bandet, vänder sig en av de där blåhåriga mot mig och undrar om fläkten är på, för hon ser så dåligt! Ja men dra på en växel OCH SPRING DÅ, så slipper du frysa kärring! Men det sa jag inte...bara tänkte lite så där.

Efter löpningen var det således dags att byta om till badkläder och Liisa undrade om det inte var dags att raka sig där nere. "Vad spelar det för roll?" tyckte jag. "Ja men så du slipper gå omkring med en djungel mellan benen mamma!". Tack för den!

I bassängen blev det lite vattengympa och vattenlöpning med vikter runt anklarna. Hur skönt som helst. När jag steg upp ur bassängen kändes benen ganska möra och jag tänkte koppla av i rehabbassängen med Liisa. Men si där i satt en av de där blåhåriga igen och pekade på en tavla om att barn INTE får vistas i den bassängen. Det pågick ingen rehabträning just då, men jag bet ihop och så tog jag med mig Liisa till bubbelpoolen istället och där får inga barn heller vara. Än mindre i bastun. Brydde mig NOLL! Den blåhåriga tanten glodde så ögonen höll på att ramla ur skallen på henne, men hon tog inte upp kampen längre för hon såg att det redan hade börjat ryka ur öronen på mig. Hade hon sagt något hade jag tamejfan rutit åt henne att JAG ÄR FÖDD I EN BASTU!

Så ja, lugn och fin. Efter badet drog vi till Subway för en sen lunch. Och JA, det går att äta hälsosamt på Subway. Kolla bara på Biggest Loser.

Sedan blev det läxläsning, matlagning och X-Factor! Bara älskar att se Simon igen! Och Paula. Vilket radarpar, hahahahaha!

Jonas då? Jo han var och kollade på bilar. Vill nämligen byta bort sin Mercury Mariner och när han går in för något som rullar då är det fokus till 110 som gäller. Fick ett samtal vid nio om att han nu köpt en ny bil och att den ska hämtas på lördag. Ärligt talat så vet jag inte ens vad det blev för en. Hade fullt upp med att kolla på X-Factor.

För att det inte ska bli ett fotolöst inlägg, så lägger jag in en kort snutt på när Liisa läser läxan, något okoncentrerad. Spana in handen som drar genom håret, tar tag i tröjan, fingret som nästan letar sig upp i ena näsborren och huvudet som gungar lite fram-och tillbaka.



Happy Friday!

torsdag 29 september 2011

Hämta ny kraft

Judisk högtid idag och Liisa är ledig från skolan. Ingen bra timing, eftersom jag har en hel del att göra jobbmässigt. Men nu får jag ta ledigt resten av dagen och dra iväg och bada med henne på vårt gym. Bästa gymmet i världen, om ni frågar mig. Men först ska jag träna lite löpning. Det får bli på löpband idag under tiden som Liisa är på gymmets "dagis". Vi var där igår också då jag körde ett tufft Zumbapass! Och i förrgår. Har jag sagt att det är mitt andra hem?

Skypade med Bella för en stund sedan och hon tycks ha det bra. Imorgon får hon sina saker och det mesta ska magasineras, eftersom hon inte har en egen lägenhet än. Just nu bor hon hos min bästa väninna och där går det ingen nöd på henne. Jag tror att hon har längtat mest efter alla kläder, smycken och smink! Om jag hade tryckt ned mig i en av lådorna, så tror jag inte att hon hade haft tid, eller intresse av, att plocka upp mig i första taget. Kläder och smycken tycks vara betydligt högre upp på listan än en sketen morsa. Jag förstår henne. Hon är ju 18. Say no more.

Idag regn. Igår sol. Passade på att åka till Old Drake Flower Bridge här i Simpan och hämta lite energi. Laddade batterierna och bara andades!

Flower bridge är en underbar gammal bro från slutet av 1800-talet. Check it out:

Hit kommer jag gärna tidigt på morgnarna.

Ibland får jag sällskap av en chipmunk, så som denna lilla krabat.

Blommorna har visst blommat ut men det är fint ändå.

Blomlådorna är överfulla.


Spindlarna jobbar på.

Givetvis så har det stoppats ned amerikanska flaggor lite här och där. As usual.

Vår älskade Farmington River.

Skylten ovanför bron. Bra att veta vilka som satt med i "Board of selectmen" anno 1892. Eller?

Andas in och njut. Det gjorde jag.

Hepp!

tisdag 27 september 2011

Förbättringsområden, jo tjena!

Vår "Star Student" från förra veckan kämpar vidare. Liisa är speciell. Hon lämnar avtryck var hon än är.

Liisa har alltså påbörjat sitt fjärde år på Squadron Line School här i Simpan. De två första åren var i Kindergarten, sedan blev det ettan och nu är det alltså tvåan som gäller för henne.
Starten var allt annat än smidig med en hyper-aktiv fröken, som knappt visste hur barn mellan 4-5 år fungerar. De hade läxor VARJE dag och även under helgerna. Absurt om ni frågar mig. Vi beslutade att låta Liisa gå kvar ett år i Kindergarten och hämta igen sig helt enkelt. Vilken skillnad det blev! Visst kom det hem en och en annan lapp om att hon inte lyssnat eller avslutat en del uppgifter i skolan i tid. No big deal, liksom.

Ettan var ett bra år med en mycket förstående fröken. Tillräckligt gammal för att ha varit med ett tag men ändå inte mossig och sträng som 1800-tals fröknar. Hon förstod Liisa och Liisas humor.

Nu är det tvåan som gäller och en fröken som är av den äldre modellen. Ja, de byter lärare varje år i småskolan samtidigt som det är en helt ny klass med ny mix av elever. Bra eller dåligt? Spelar ingen roll. Det är annorlunda och det är bara att gilla läget.

I den nya klassen har Liisa redan fått hem några "notifications". En dag fick hon till och med gå till rektorn för samtal! Nu tog inte det så hårt på Liisa för hon råkar tycka så mycket om sin rektor så hon såg det som en belöning istället.

I alla fall så har den nya fröken, Mrs F, börjat med Weekly Reports där de ska identifiera förbättringsområden. Hon har 6 punkter, som hon tycker barnen ska klara av att få godkänt i. Varje vecka. Om inte, så markerar hon de punkter som barnen måste bli bättre på. Liisa fick 2 rätt av 6 möjliga. På en vecka. Trots att jag veeeeet att det inte är hela världen och att det är inte en nyhet om att hon är en "very outgoing" och babblig person, dvs väldigt social, så blir jag lite fundersam ibland. Varför fick grannens dotter alla "rätt"? Jag vet också att jag inte ska jämföra med andra. Jag försökte också prata om de där två punkterna som var bra, men på något jäkla sätt så halkade jag in på de där 4 övriga punkterna. Förbättringspunkterna. Skitmorsa, tänkte jag då om mig själv! Hon är i alla fall bäst!


Så här såg förra veckans rapport ut...

...och vem kan ta en sådan här unge på allvar???

måndag 26 september 2011

Lite skitsnack

Inget flyt i bloggandet just nu. Känns lite hackigt så där. Hinner knappt kommentera hos andra, än mindre skriva något vettigt själv. Inte för att det är stiltje här hemma utan snarare tvärtom. På kvällarna är jag trött som ett as, men har en förmåga att ändå vakna mitt-i-natta pga alla tankar som snurrar. Det mesta kring arbetet. Älskar mitt jobb. Det gör jag verkligen. Mitt nya projekt är megastort och det innebär att hålla tungan rätt i mun. Skall på en utbildning i mitten av november till Landsdale, PA, för att få lite mer inblick i att köra större projekt över gränserna. Ser så fram emot det.

Helgen gick i rasande fart med middag ute på Black Eyed Sally's i Hartford, fotbollsmatch för Liisa, tjejkväll hos grannen, träning, playdates, jaga mums till bästa pris, skaffa Halloweenprylar och så vidare. Ni vet hur det är med "lugna och sköna helger"?

Att vara igång med träning efter 5 dagars uppehåll är sådan befrielse. Inte bara för själen utan för MAGEN! Ja, min mage vägrar att fungera när träningen uteblir. Jag försökte tala om för den att jag var sjuk. Den stenvägrade och tarmarna började vidgas av all mat som omvandlats till skit. Skiten lät sig höras varje steg jag tog. Hela tarmpaketet liksom skakade som om den var fylld av betongklumpar. Trevlig läsning? För mig är det allvarligt för det är inte kul att gå omkring och bära på flera kilo skit! Inte nog med det, så förändras kroppen också! Magen sväller tack vare all skit medan grytlapparna ligger fint och vilar på den. Sexigt? Nä, tacka fan för att det inte är det! Ni som fantiserar om en snygg Taina under kläderna kan bara glömma det. Sedan är jag ju gift och han älskar mig med eller utan skit!

Nu får det vara lite ordning på inlägget och jag lägger in lite bilder istället.

Black Eyed Sally's Restaurant i Hartford:

Liisa läser menyn och Jonas lyssnar noggrant.

Lite larv innan maten kommer.

Jag är inte sämre än att jag hakar på!

Lördagens fotbollsmatch:

Liisa var en av målgörarna! Detta var hennes första mål och stolt som en tupp (höna?).

Lördagens ladies' night:

Värdinnan Jody.

En glad gäst!

Vad Meghan och Maureen håller på med vet jag inte. Titt-ut-leken?

Jakten på Mums och Halloweenprylar:

Tur att jag hade Liisa med mig som plockade Mums när mammas huvud kändes lite tung dagen efter tjejkvällen.

Hit åker man för att handla billiga OCH roliga prylar!

Hyllorna börjar bli välfyllda!

Men i huvudet på den här damen ekar det nog tomt skulle jag tro!

Hoppas alla får en bra vecka nu. Det ska jag. Träningen är igång, magen fungerar perfekt, magen är platt (allt är relativt) och jag är på hugget! Kör Taina. Kör!

fredag 23 september 2011

Det var en gång en hund...

...som hette Dino. Han bodde i Simsbury, CT, eller "Simpan" som vi kallar det för.

Förutom att ligga och trängas i sängen och snarka så gillar han att åka till "dagis".

På dagis får de göra en massa kul, så som att klä ut sig och...

...leka leken "sniffa varandra i arselet".

En morgon tvingade han matte att dra på sig sina blomrabattstövlar. De som han slutat att kissa på!

Det räcker med att han kissar på riktiga blommor istället. Eller sådana som brukade vara riktiga, vill säga.

Denna morgon tog han således plats i framsätet på bilen.

Han ville ju hålla koll på matte så hon inte körde omkull soptunnorna!

På väg till dagis passerar de alltid flera hus där kompisar till Dino bor.

Här bor en elak jävel som Dino inte gillar.

Men här bor en liten trasselsudd som är kul att jaga, tycker Dino.

Dino brukar titta ut och ser då en typisk amerikansk plaza med diverse affärer och diners. Hit åker inte matte så ofta.

Men hit brukar matte åka ibland och handla världens bästa "baby back ribs".

Dino har sett matte slinka in här också någongång. Spirit shop. Det är inte frågan om några andliga kurser.

Något Dino upptäckt är alla dessa amerikanska flaggor som finns överallt.

Även trafikljus. Överallt.

Dino studerar husen...

...och upptäcker en bekant skylt "Simsbury Veterinary Hospital".

Är vi framme snart, undrar Dino.

Japp! Doggie in the Window. Bästa hunddagiset, tycker i alla fall Dino.

Happy Friday!

onsdag 21 september 2011

Ingen bättring än

Hur dåligt kan man må egentligen? Liisa fick en "släng" av skiten, medan JAG fick minsann hela paketet som tar knäcken på min annars så hårdhudade sisu. Nästan i alla fall. Lyckades jobba hela förmiddagen idag. Nu lunch och samla krafter. Blir nog horisontalläge i eftermiddag. Nä det går ju inte eftersom Liisa har sk "Early release day" idag och varför, har jag ingen aning om. Borde säkert veta, men orkar inte ta reda på det just nu. Ska ju ratta runt med allt här hemma medan Jonas är ute och snurrar på något av sina biznizzresor. Fick hans kalender i förra veckan, den ifyllda alltså och jag kan meddela att det blir svårt att klämma in mina resor i det hela. Men vi har ju trollat med knäna förr.

Vädret då? Jo tack, nu har solen tittat fram igen och det ska bli uppemot 25 grader idag. Inte för att det spelar någon större roll eftersom jag inte är ute nu. Jo förresten! Det MÅSTE vara varmt så att jag slipper sätta på värmen i huset. I förra veckan när vi hade "kyligt", dvs runt 15-18 grader på dagen och ca 7 grader på natten, blev det som ett kylskåp inomhus. Jag närmade mig termostaten tyst som en indian och ni kan ju bara föreställa er Jonas böne-räknar-min! Har jag sagt att han är ekonom? "SLÅ INTE PÅ VÄRMEN! DET ÄR JU BARA SEPTEMBER!!!" Vad fan spelar det för roll, vilken månad det är? Är det kallt ute så blir de amerikanska husen svinkalla på nolltid! Nä, här ska vi följa almanackan, inte aktuella förhållanden om det så blir minus 50 grader. Kanske det var därför jag blev sjuk?

Lite glädje blev det i alla fall när Liisa kom hem från skolan häromdagen:

Star student! För en dag alltså.

Tack för alla kommentarer i nedanstående inlägg (och ytterligare några längre ned)!

Nu lite te igen. Skulle kunna tro att jag tränar på att komma med i Guiness Rekordbok för den största kissblåsan i världen. Typ.

tisdag 20 september 2011

Taggtråd till frukost?


Nu känns det inte så bra. Halsont, huvudvärk och ledvärk. Och så en febertopp på det. Nu blir det te och honung samt raggsockar på fossingarna. Varför inte en huvudbonad för att toppa det hela?

Höres....

måndag 19 september 2011

Händelserik helg

Jodå, jag har andats emellanåt, trots att helgen har varit mycket händelserik. Älskar att inleda den med ett tufft pass på gymmet, dvs fredagens Groove pass, och därefter komma hem till middag, som Jonas fixat. Så brukar det vara i alla fall, men just den här fredagen "försov" han sig! JA, PÅ KVÄLLEN! Jag ringde nämligen när jag var på väg hem från gymmet och då det gick alltför många signaler fattade jag snabbt att han 1) var hos grannen 2) satt med hörlurarna på och lyssnade på musik eller 3) låg och läste (=sov). Det var det sistnämnda. Han hade alltså slumrat till, som han själv kallade det för. Kallas det för slumra till om det är 1,5 timme? Nä, jag skulle inte tro det. Middagen fick han sno ihop i alla fall medan fru Olsson tog en extra lång dusch och så var den kvällen räddad!

På lördagen var det fotbollsmatch för Liisa (de vann igen), löpträning för mig och jag sprang vilse så det blev ett litet längre pass än planerat. Dagen avslutades med BBQ & Blues Backyard Bash hos våra vänner Binzers. Hur kul fest som helst trots lite kyligare väder.

Söndagen skulle vara en vilo-och pysseldag hemma, men jag fann mig själv på en flyguppvisning här i Simpan. Det var inte bara flygmaskiner utan även markmaskiner, dvs bilar, av den äldre modellen.

Nä nu slutar jag att tjata här och så kollar vi på lite bilder istället. Vi börjar med lördagens fest:

Här har vi värdinnan, Danielle i en djup diskussion med Jennie.

Kim tog över "barngrillen", dvs mat för barn.

Vi vuxna väntade på mat från den HÄR grillen!

Oj vad mat det blir när vi är hos Binzers. Värden står längst bort och räcker ut tungan. Åt mig?

Mums vad mycket gott det fanns!

Liisa mumsade på bra hon med.

Det härliga värdparet Gavin och Danielle!

Mingel, mingel.

Tre glada brudar!

Binzers har en egen scen. Hur coolt är inte DET?

Så här glada var Douglas och jag under kvällen.

Blev det för kallt kunde man ju alltid värma sig vid brasan.

Fina Donna och Joanne.

Festens höjdpunkt, förutom maten, är musiken och Jonas vill ju vara med på ett hörn såklart!

Nu över till söndagens aktiviteter, dvs Simsbury Fly-In Day 2011:

Den här avstår jag ifrån. I alla fall att flyga med.

Den här skulle jag dock kunna tänka mig att sitta i. Om det bara var en pilot med såklart!

Liisa gillade den här. Den var "gullig" tyckte hon.

Har jag sagt att vi är i Amerikat?

Det var inte bara maskiner som kom flygandes i luften.

Pilot är ett bra yrke, Liisa!

Du har ju redan rätta looken.

Just det, Amerika var det ja.

Den här lilla flickan var väl söt, tyckte jag. Liisa upplyste mig om att det faktiskt var en docka.
En gammal Jitney (slangord för nickel. Fungerade som taxibilar förr tillbaka och det kostade en nickel för att få åka med).

Liisa och Darlene inne i Jitneyn.

Den här manicken med en "space monkey" åkte omkring och bad om kramar. Det stod nämligen "Runs on hugs" och "Give me a hug".

Våra bästa grannar, Darlene och Bob (stolt i sin veteran keps såklart).

Simsburys "First selectman" Mary Glassman håller ett kort tal.

Var bara tvungen att fota, för den här var väl fin?

Varför den här bilden är tagen har jag ingen aning om, men det är ändå "dagen efter" så att säga och SÅ jäkla illa är det väl inte? Eller? Ok, ni behöver inte avslöja allt.

Tack och bock.