måndag 30 januari 2017

Fryser

Fy fasiken vad jag fryser! Vår värmepanna började krångla i förra veckan. En reparatör kom och lyckades inte fixa problemet. Han gjorde problemet ÄNNU värre för i fredags slutade den fungera helt. Jävla klantarsel säger jag bara! Sedan så vill han ha betalt också! Det ska jag meddela honom att det kan han GLÖMMA big time. Han skulle behöva betala oss för att sabba den helt. Nu väntar vi på reservdelar.

I lördags sov vi över hos goda vänner nära skidorten dit vi åker varje helg. Men efter tävlingarna igår, kom vi hem till ett hus där temperaturen var ca 8 grader. Det blev till att stänga in oss i ett av rummen och tända i brasan. Gå på toaletten nu är rena mardrömmen och man tror att man ska fastna på toaletten efter varje besök. Fryser fast liksom.

I alla fall så har det varit skidtävlingar i helgen och Liisa lyckades ta hem en andra plats!

Ibland blir jag rädd för farten...

Vänner i skidklubben

De har så himla kul tillsammans trots att de är "konkurrenter"

Dom här två alltså

Igår var det dessutom sk Skills Quest där de måste bevisa att de klarar av vissa moment så som att hoppa över pinnar. Fråga mig inte varför.

torsdag 26 januari 2017

Nä, jag har inte lagt av...

...men jag har tagit en paus. Paus från bloggen. Annars så är det absolut ingen paus hos Olssons! Här är det livat. Mer än vanligt. Just nu är vi inne i skidsäsongen eftersom Liisa är en sk "racer" och det är träning varje helg, lördag som söndag. Hon tränar och tränar och nu börjar dessutom tävlingarna. Om hon är taggad? Självklart! Annars skulle inte denna "finska attack" sitta i bilen i timmar för att ta henne till backarna. Utförsåkning är inte min specialitet precis. Men jag åker. För har man väl tagit sig upp i liften, så gäller det att komma ned. Helskinnad.

Visst ja. Det har ju varit jul också. Tänk att jag hade förmånen att ha alla tre barnen hemma igen. Ingenting jag tar för givet då två av dem är vuxna. Vissa föräldrar "kräver" nästan att deras barn (även vuxna) ska vara hemma under storhelger. Sånt tycker jag är drygt. Jävligt drygt till och med. Barnen måste ju få välja själv och om de vill komma hem eller inte. Det är ju bara att hoppa jämfota av glädje varje gång de kommer!

Jobbet tar massor av tid just nu. Ibland känner jag mig för att pensionera mig tidigt. Livet bara rusar iväg, fortare och fortare för varje år som går. Hur ska jag hinna med allt när jag är pensionär om jag jobbar ända fram till 65? That's the question.

Äh, vi kör lite random bilder, så får jag återkomma en annan dag. Tjohej!

Liisa som Mazeela i Bluebird Prince, Hartford stage.

En som fyllde 13 på julafton! Här på väg till träningen på självaste julaftonsmorgonen. I know.

Mina fina barn. Japp, den yngsta har tagit över rollen som tomte.

Saknar er redan, Albert och Bella

Nyårsaftonen blev väldigt lugn i år. Förkylningstider tyvärr
Ja, så här ser det mest ut nuförtiden.