måndag 5 april 2010

Snacka om fantasi


Minstingen har varit framme igen och troligtvis gjort sig känd på hela skolan. Som många vet är hon ganska frispråkig, självständig och en glad liten skit i största allmänhet. Men ibland lyssnar hon lite för mycket på vad barnen i skolbussen berättar. Just nu så pågår det "diskussioner" om vem som har den elakaste fröken och grannens dotter, som är några år äldre än Minstingen, berättade att Mrs XXX var minsann skolans absolut värsta och elakaste fröken.

Det här har Minstingen gått och funderat på och till slut gick hon fram till sin egen fröken och berättade detta. Men inte bara det utan hon hade även "lagt till lite i storyn" och kryddat den med följande "You know why she´s so big, cuz she ate her husband". Fröken visste inte riktigt vad hon skulle göra och gav därför Minstingen Time Out. Men bara en kort en. Bara för att markera.

Var får barn allt ifrån????

12 kommentarer:

Melting Pot sa...

Härligt! Av barn får man veta sanningen brukar det ju heta....:)

Peter sa...

Var får barn allt ifrån? Sin mamma och pappa är ju ett bra tips... (särskilt med tanke på förra inlägget). Kul historia!

Taina sa...

Melting Pot:
Men, tänk om det är sant då? Hahahaha, ja, man kan ju inte låta bli att skratta åt det hela. Jag tror faktiskt hennes fröken drog på mungiporna. Jag har såklart pratat med dottern om att så får man inte säga för ingen äter väl upp sin man. Även om det finns de som kanske skulle vilja det...

Peter:
Hahahahaha! Då måste det vara från sin far då!

Annika sa...

HAHA, jag håller med Peter till HUNDRA procent.
SÅ är det ju!!!
Skön dotter ni HAR!!!
Underbar story!!
Kramar!!

Taina sa...

Annika:
Jag kan inte göra annat än skratta jag med. Hon är för kul ibland, men jag undrar ändå hur hon kunde komma på tanken att denna fröken skulle ha ätit upp sin man...är hon verkligen SÅ elak? Hahahahaha!

Kram

anna of sweden sa...

Haha.
Underbart!

Marianne sa...

Hahahaha, så roligt. Tänk att hon gick till fröken och berättade också, inte rädder för vargen där, inte!

Kramar!

Emmama sa...

Gillar!! Dessa storys man hör från barn är tack och lov ibland för bra för att vara sanna... ;) Kram!

Suzesan sa...

Hahah så rolig hon är. Men barn hittar på så mycket. Väldigt roligt att lyssna på.

Kram
/Susanne

Taina sa...

Anna :
Eller hur? Hon kan hon, vår lilla Minsting ;)

Emma:
Jag kunde ju inte hålla mig när detta berättades för mig. Men du ska veta att lilla Liisa var fullt allvarlig när hon berättade detta för fröken. Det gär det ännu roligare tycker jag.
Kram!

Suz:
Men ibland funderar man på var de får allt ifrån. Nu är ju barns öron stora som kastrullock, vilket man som förälder glömmer bort ibland. Så en del kommer väl från oss...hahahahaha!

Kram

Fröken Anki sa...

hehe... jag undrar var hon fått det där finurliga ifrån? ;)

Jätterolig kommentar tycker jag! Och det är ju just det där som är så kul med att jobba med ungar. Ibland, ja oftast faktiskt, kommer det helt oväntade saker från dom. Saker som en vuxen inte skulle komma på att yttra högt. Men som de tycker är helt okej.

Man får ta det för vad det är, med en stor nypa salt. För ni vet väl att barn berättar väldigt många saker i skolan, även för oss fröknar om vad de är med om. ;)

Anna, Fair and True sa...

hahaha! Men lite onödigt med time-out väl?!