Magnettisdagen

Jag överlevde tisdagen! Dagen då allt händer eller ska hända. Några små inslag av störningsmoment fanns det. Såklart. Annars är det ju inte tisdag.

Klockan 5 vaknar jag. Den där för¤%##¤%-master-bedroom-bathroom är just i masterbedroom. Min käre Make är väldigt morgonpigg och visslar gärna när han duschar. Nice. MEN INTE 5 PÅ MORGONEN! Någon snooze människa är jag inte, så när ögonen har blinkat till så är det lika bra att dra på sig katten-Gustaf-blicken och kliva upp

Kaffe denna morgon var bara att glömma. Jag är ju inne i en DETOX-period. Och vad ska det vara bra för kan man undra? Jo efter 10 dagars Sverige besök har både det ena och det andra slunkit ner i min kropp. Diverse saker som jag annars inte stoppar i mig. Men NU ska skiten ut ur min kropp! Det är mat, godis och drycker av olika styrkor. Denna period började jag detoxa på en måndag. Smart. Huvudvärken och abstinensen kommer typ andra dagen. PÅ EN TISDAG! Mycket grönt te blir det. Kissblåsan får ett träningspass som heter duga, för jag haaaaar inte tid att springa och skvätta som hunden.

Dricker mitt te och kör igång jobbet. Ser för jävlig ut, men mitt kontor är ju hemma så jag får se ut hur jag vill. Tycker jag då. Maken skulle skjutsa Minstingen till The Camp. HA!
- Nämen jag kan inte för jag har ett JÄTTEviktigt möte nu på morgonen!
Taina, andas lugnt. Andas in, andas ut.
- JA MEN DU LOVADE JU!
Jag hade också ett möte på morgonen. Med The Boss. Vad gör jag? Snäll som jag är.
- Jag mailar chefen och ser om vi kan tidigare lägga mötet, dvs kl 7. Men då får du väcka Minstingen. Lugnt och fint. Göra iordning henne så skjutsar jag sedan. Okey?

Chefen godtar ändringen och vi kör igång. Mitt i mötet börjar jag prata väldigt högt och artikulera som bara den. Maken har nämligen väckt Minstingen och det låter som ett världskrig i huset. Amerikanska hus från 70-talet har väggar för syyyns skull. Inte för isolering.

Mötet avslutas. Frid och fröjd. Iväg med Minstingen och går förbi hallspegeln i farten. Vad fan! Jag har ju pyjamasen på mig och sminket från igår orkade jag inte tvätta av mig. Ser ju ut som bombade Beirut! Snabbt upp, tvätta av mig gårdagens smink (ja jag vet, äckligt), drar ett par drag med tandborsen, borstar håret (flottigt) och drar på ett par byxor. Behåller pyjamasjackan och hoppas jag inte behöver ta av mig ytterjackan någonstans. Hm, känns märkligt att gå ut med pyjamasjacka. Och utan BH! Wild and crazy. Fläpp, fläpp. Gissa vad det ljudet kommer ifrån på en 46-åring som ammat 3 barn och som inte bär BH?

Arbetet flöt på ganska bra. Trots huvudvärken. Det regnade. Mysigt. När man sitter inne i alla fall. Tralalalalaaaaa. Ut med hunden. In med hunden. Neeeeeeeeeeej! Tassarna måste torkas och byrackan springer in. Mitt nytvättade golv. Suck. Att tvätta golv tar tid. För mig i alla fall.

Finns det fler som skurar golv "på alla fyra"? Jag kan inte låta bli, helt enkelt. Visst använder jag moppen, men ibland så finner jag mig själv stå på alla fyra och gnugga. En mopp kommer liksom inte åt de där hörnen. De är ju 90 grader och en mopp har antingen en massa långa smårep-tråd-liknande-rastahår eller så är det en platta av något slag. Plattan tycks vrida sig åt alla håll och glöm den där reklamen and-it-fits-everywhere-and makes-your cleaning-so-easy. Rasta moppen då? De där håren är ju omöjliga att styra. De är ju inte ledade precis utan de slingrar sig som små maskliknande varelser och kluddar mer omkring skiten än plockar upp den!

Fram med hinken Taina och ställ dig på alla fyra! Skura, skura, skura. Mys-regn-väder. Pyttsan.

Alla kommer hem och jag laddar inför kvällens träning på gymmet. Alla utom Maken då. Han ringer och säger att han ska ut på middag med en kollega. Mutar Tonårsdottern. Ger tydliga instruktioner och det blev pizza igen. Minstingen hade en kompis över och vad de har gjort i hennes rum orkar jag inte tänka på. Såg en glimt och stängde dörren. Vad är det med barn som måste riva ut ALLT!

Märker att jag är lite sen och när jag kommer till gymmet måste kissblåsan tömmas och springer in i ett av båsen. Toaletterna här skulle nästan kunna vara utan de där mellanskärmarna. Dels är toalettstolen så låg samtidigt som glipan mellan golv och mellanväggen är hög. Nästan så du kan sitta och prata med din kissgranne. De som annars är så pryda. Amerikanarna alltså. Där sitter jag och när jag har bråttom då liksom pressar jag ut kisset. Det går ju fortare då.

Skönt pass på gymmet och kommer hem. På uppfarten möts jag av hunden och Minstingen??? Hon ska ju vara klar för sängen och det skulle Tonårstjejen ha fixat. Hon var ju mutad!

-Oj, det hörde jag aldrig.

Sedan blev det ett himla liv om vem som hade sagt vad och det slutade med att hon fick göra Minstingen klar för natten och jag fick läsa sagan.


Sedan kommer tisdagskvällen. American idol. Mmmmmmm. Adam, you are the best!