Gulliga Jenny frågade om min dag igår eftersom hon har fattat att mina tisdagar är smått hysteriska. Tack vare en sjuk ridlärare så blev Tonårsdotterns ridlektion inställd. Han var lite snuvig bara, men jag var glad ändå. Får man bli glad då? Skit samma. Nu är det så i alla fall. Dygnet blev plötsligt drägligt.
Veckan har jag annars, trodde jag, full koll på och fyllt i min kalender om allt som ska hända, inhandlas och allt det där. Sedan kommer bruset. Det finns marginal för småbrus. Men STOR BRUSET! Maken! Jag önskar vi vore bättre synkroniserade eller att det fanns ett human-brain-USB-memory, dvs ta och stoppa in det i örat (bästa stället antar jag), ta ut och in i andras öron. För det som inte sägs existerar ju inte. DAH!
Maken påpekar plötsligt att han ska hämtas vid verkstaden efter att jag har lämnat Minstingen på dagis. Verkstan? Vilken jävla verkstad???? Hans bil skulle lämnas in på service. Okej, okej kollar klockan och slår med pekfingret på uret och "räknar ut" hur lång tid jag har på mig. För just idag skulle Minstingen hämtas från dagis innan skolan börjar för den årliga Health Assessment. Ja, jag hinner.
In med Minstingen på dagis. Iväg till verkstaden. När jag kommer fram och möter Maken, frågar han om jag har bråttom? Om jag har bråttom!!! För att lugna ner nerverna tar han över ratten och kör till sitt jobb. På vägen till hans jobb så finns det miljontals trafikljus. De går på timer. Verkar det som. För ibland kan det vara tomt där det är grönt och milslång kö där det är rött. Och just idag, kan jag garantera att vi fick rött vid 9 av 10 tillfällen. Amerikanarna, i alla fall här i CT, verkar inte ha kommit på rondellen än.
Nåväl, jag hinner tillbaka. Hämtar Minstingen och så åker vi till Herr Doktor, som är på ett riktigt lekhumör. Denna undersökning är lagstadgad för att barnen ska få vistas i skola/dagis. Dvs de ska vara rätt vaccinerade. No shots today, you´re all set! Innan skolan måste ju lunchen intas och det fick bli på Subway.
Minstingen på sin årliga hälsoundersökning.
Nu får man ju inte komma till skolan "så där bara". De vet ju att Minstingen kommer med bussen så idag fick jag ringa och säga att jag skulle lämna henne. När vi kommer till skolan ska alla Kindergarten barnen ställa upp sig i "line". Plötsligt så ser jag något som jag reagerat över tidigare. Flickorna står så fint med ryggsäckarna på ryggen. Vad gör pojkarna då? De står inte i någon line och har inte ryggsäckarna på ryggen. De har den på magen. De är högljudda och lite småbusiga. Så där som barn ska vara. Vem står där bland pojkarna och har sin ryggsäck på magen. Minstingen! Jag har alltså konstaterat detta tidigare. De förväntar sig att flickorna är lugna. Var det därför frågan om kön i Retention-formuläret fanns med? Pojke eller flicka. Hm, är Minstingen lite mer killaktig och har därför en del gap mot förväntningarna? Jag bara undrar.
Det var inte slut med det här. Senare skulle Maken hämtas också och köras till verkstaden för att hämta ut bilen. Tonårsdottern fick möta Minstingen vid bussen. Middag fick bli grillad kyckling, råris och bönsallad. Efterrätt en god fruktsallad. Hemgjord såklart!
Tog en springtur med hunden. Skööööööönt. Och nu? American Idol.
Njut Taina. Njut.
11 kommentarer:
Ja, jag har just njuuutit! Vad tyckte du om Idol?? Jag tyckte Adam var en solklar vinnare ikväll!! Suveränt framträdande!! Han är artist ut i fingerspetsarna den där killen!!
PUST, TAINA!! Vilken DAG!!!
OCH jag håller med om att synkningen på rödljus i detta landet är enormt dålig! Detta är ngt jag har tänkt på länge, så det är kul att du skriver om det.
Vilken söt tös du har!
Hoppas att denna dagen blir lugnare för er alla.
Idol var bra igår...Jag håller på min Danny, men jag måste erkänna att Adam var suverän, och Allison också!!!
KRAM!!!
Mz.olsson:
Adam, Adam, Adam! Han måste bara vinna! men du, vad ÄR det för fel på Paula? Det är ju som om hon vore drogad. Pratar osammanhängande. Påstår att Simon inte kan musik. Men hon då med sina kryptiska kommentarer! Vill dock att hon ska vara med i programmet ;)
Annika:
Visst kan man bli TOKIG på trafikljusen här. Men amerikanarna tycks ha vant sig och sitter gärna och dricker sitt kaffe lugnt och stilla medan de väntar. En annan har ju snart slitit ut på ratt och växelspak!
Vår Minsting är en sötnos. Tack.
Idol-Adam är, som du ser, min stora favorit! Yes! Yes!
Ha en fin torsdag!
Kramar
gud så sööt!!
Vad kul att hon fick ha på sig sjukhuslinne på mottagningen också! :)
Du kan nog ha rätt det där. De tänker för mycket hur pojkar respektive flickor ska uppföra sig och tycker din tjej inte är inom normen. Alltså, de gör det omedvetet utan att tänka på det. Vi är ju så fast i könsroller.
Min sambo är verkligen "in i ett öra och ut i det andra". Han måste skriva in allt i sin BB, annars har han ingen koll, medan jag har koll på födelsedagar och sociala aktiviteter utan att skriva in allt i min kalender. Han säger ofta "nä, det har du aldrig sagt". Dessutom tror han att han berättar saker för mig men det tror han bara att han gjort (jag har koll minsann!). Innan jag lärde känna den här sidan av honom så tyckte jag ofta synd om honom då han sa att hans familj aldrig berättade något för honom. T ex att de sa på måndagen att "ja, på onsdag ska vi ju fira mormor" och han klagade att de inte sagt något tidigare. Men nu har jag förstått att de oftast gjort det men han lyssnade inte alternativ glömde bort! Stackarn :)
Pust vilken dag! Härlig avslutning med Idol OCH fruktsallad! ;)
Vilken söt liten minsting ni har.
Undrar just om de förväntar sig samma saker av flickorna och pojkarna där på er Kindergarten. Undrar om de tycker att små pojkar med "spring i benen" också ska gå om ett år.
Bara en undran ...
Kramelikram!
Lotta:
Tackar. Hon vill dock gärna göra sig till när ett foto ska tas. Har väl lärt sig av storasyster hur man posar ;)
Kram
Anna, Fair & True:
HAHAHA! Gud vad jag känner igen det där. Det har jag aldrig hört. Ja men det har jag sagt osv! Födelsedagar håller jag koll på...om inte en viss släkting råkar ringa och berätta det för Maken. Blink, blink.
Minstingen var stolt över linnet. Den var ju så "fladdrig" och skön.
Anna:
Det blir mycket fruktsallad här hemma. Vi är tokiga i alla frukter och bär som man kan köpa året runt. Givetvis så smakar inte blåbären som hemma...men igår hoppade jag över dem och hade ananas, melon, bananer samt jordgubbar. Så smarrigt. Och mättande.
Ja, Minstingen är vår lilla gobit. Ibland ett monster, tycker tonåringen dock.
Pojkarna särbehandlas. Det är jag övertygad om. Ska faktiskt ta upp det med skolan och fråga liiite försiktigt sådär. Tål att undersökas.
Kramelikram Mother of the Month ;)
det där låter nästan som vi under våra glansdagar, fast lite värre, faktiskt ;)
Ingela:
Så går det när man skaffar en sladdis vid 41! Haha!
vår äldre son fick körkort för två månader sedan. det är sällan vi behöver skjutsa någon någonstans längre, men nu måste man sitta här hemma o oroa sig i stället. vilket som nu sedan är bättre...
Ingela:
Och jag bävar för vår tonårsdotter som troligen tar sitt körkort här i USA i år. De får ju börja köra vid 16! Alldeles för ung tycker då jag...
Skicka en kommentar