När vi valde att stanna här i USA, visste vi att det skulle bli så här ett tag, dvs mycket resor för Jonas. Själv har jag lyckats begränsa mina resor trots att det finns de som vill att jag ska röra på fläsket lite mer. Men vi har ju ett liten tjej här hemma som vi måste prioritera och hon kommer ALLTID först.
Den senaste veckan har jag också funderat mycket på det här med blogg och facebook och twitter. Varför liksom? Jag har aldrig lyckats få in det som en rutin. Bloggrävar som Annika och Saltis (och många fler) har ett naturligt flyt. Jag då? Oftast blir det en uppdatering med ena skinkan på stolen medan den andra försöker fladdra iväg på nästa uppdrag. Speciellt nu när jag är gräsänka. Det är heller ingen vanlig gräsänke-tid då vi är ute och letar hus också. Det är svårt för Jonas att befinna sig på två platser samtidigt "so guess what"! JAG får sköta det hela. Nu finns det två huskandidater kvar och jag ska be vår agent om att få titta på dem igen och sedan får vi se vad som händer. Köpa något av dem eller fortsätta hyra huset vi bor i nu?
Helgerna är bokade för skidåkning. Inte för min del men för Liisa som nu ingår i "Race Development Program" i Butternut. Hon tränar för att börja tävla i utförsåkning. Varför blev det inte balett??? Eller löpning? Nä, det blev en sport som jag inte behärskar! Och det suger BIG TIME. Men hon är duktig och totalt orädd i backarna och det viktigaste av allt är ju att hon älskar det! Nu när Jonas är bortrest, blir det jag som ska köra fram och tillbaka till Butternut och det är en dryg timmes bilresa, enkel. Vi drar 7 på morgnarna. Lördag som söndag. Inga sena kvällar här inte.
Uppställning!
Fixa skidan lite kanske?
På väg mot liften. Några fina bilder i backen blir det ju inte då jag helt enkelt inte hänger med...sorry.
Lite chili alltid gott!
Idag fick hon mycket beröm av skidläraren.
Hm vart tog gruppen vägen?
Och plötsligt dyker det upp konstiga filurer med svans!
Tänk vad härligt det är med barn då de alltid lyckas hitta nya kompisar. Liisa och Madelene.
Dags att planera för veckan och speciellt träningen då jag helt enkelt MÅSTE få min dos trots att Jonas är bortrest. Fyra löppass och tre gympass. För i år är det dags för maran i Stockholm och mitt arsel trodde att jubileumsmaran var samtidigt som den ordinarie maran. Men så var det ju inte och det suger. Men jag kan ju alltid glädja mig åt att det är 42,2 km med eller utan jubileum.
9 kommentarer:
Du Taina hahahaha JAg är väl ingen Bloggräv...?!? :-) Och jag tvittrar INTE! Inte ett dugg faktiskt! Inte alls. Men på fejan är jag ibland, men det blir mest korta updates med mobilen då. Det är enklast.
Sedan ÄR det så att jag just nu INTE jobbar och har en man som kommer hem på kvällarna och en dotter som INTE har så många aktiviteter utanför vårt huskomplex. Så det ÄR inte så konstigt att det är lättare för mig att hitta tid till både blogg och annat än för dig som kör allt på hemmaplan ensam när du inte reser själv!!! Jag är djupt impad av dig ska du veta! :-) DET är en konst som är betydligt svårare och är betydligt viktigare än att visa vad man äter till middag på FB! faktiskt!!!!
Vad kul också att Liisa älskar skidåkning!!! Heja Liisa!!!!
Bamsekramen till dig!!!
Saltis
Du kanske inte twittrar men du har alltid ett himla fly med bogg, även när du jobbade! Jag får liksom inte till det. Ni har ju alltid fullt upp tycker jag och att ha en 3-åring tar sin tid!!!
Hahahahaha, lova att ge mig en hint när jag börjar publicera min luch/middag på fb eller om jag behöver gå på toa.
Oj så hon älskar skidåkning och hon är så tuff i backen! Kul att hon fastnat för en sport i så tidig ålder. Nästa år blir det nog tävling eftersom hon nu kör i den sk development gruppen.
KRAMAR tillbaka till er också och skönt att läsa om att E mår bättre nu.
Taina, med ditt program kan man nog inte hinna med så mycket mer än vad du redan gör. Jag förstår att det suger på kraften att hålla alla bollarna i luften själv, just nu.
Du har en utmaning nu, dra på skidorna och hänga på dottra i backarna. För det kommer att gå undan!
Hoppas det ska fixa sig med er bostads situation, kan tänka mig att många tankar finns hos dig just nu. Kram
Usch jobbigt både för dig och för Jonas med alla resor som han har. Det är skönt att du slipper resa lika mycket för det hade ju inte funkat då ni har Liisa men å andra sidan får du ta väldigt mycket ansvar och nästintill leva periodvis som om du varit ensamstående förälder. Hoppas det blir lite mindre resande för Jonas framöver och att det lugnar sig något i tillvaron. Kul att ni har två huskandidater. Det är ju bra att ni kan få fortsätta hyra så att ni också har den möjligheten. Ett husköp är ju ett stort köp så det gäller ju att det stämmer och att man inte köper bara för att ha köpt något utan verkligen gillar det man köpt. Take your time om det inte känns helt rätt med de två kandidater ni har.
Även om Liisa inte valt den lättaste sporten så är det en riktigt kul sport. Vi åkte ju skidor här över nyår i fjällen och det är underbart. Jag förstår att hon älskar det och föll för detta. När ska du springa maran i Stockholm? Jag kommer så gärna och hejjar på dig lite. Beundrar dig så för att du är en sådan stark idrottskvinna. Liisa verkar ju ha ärvt en stor portion av detta.
Kramar!
OCH jag twittrar inte heller...
ORKA!!!
Nej, den dagen jag börjar twitrra har dte nog gått lite väl långt, men jag erkänner att jag har bloggrutin ;-)
Skriver mina inlägg dagen före, och lägger ut dem på samma tid varje dag. Förutom på helgerna, då jag skriver då jag vaknar ;-)
Tycker du ska fortsätta i den takt som passar dig. Skrtiv då du känner för det, och allt det där.
Dina inlägg är alltid så bra, och roliga!!
Alltid kul att läsa dem!!
Så kör på i egen takt, det är då det blir bra!
Härliga skidbilder, kul att liisa gillar det hela!!
OCH heja dig med maran. När är jubileumsmaran då??? TRODDE också det var samtidigt. Min svåger ska springa den...
KRAMAR!!!!
Tina, du är en stjärna om gör allt du gör.
Ditt bloggande är perfekt som det är tycker jag, knep it up pleeeease, utan dig blir min blogglista inte alls lika skojsig.
Håller tummarna när det gäller husköp, det är en sån skillnad på att bo i sitt eget kontra hyra...
Kram!
Katarina
Jag vet inte om jag har så många fler bollar i luften än andra. Men visst känns det mer nu när Jonas reser så otroligt mycket. Dessutom är han bort över helger nu också. Avlastning skulle jag ju kunna få av goda grannar, men det är ändå inte samma sak. Som tur är, är Liisa är "lättskött" person. Om man nu kan säga så om barn.
Vettesjutton om jag ska bege mig upp i backarna. Jag brukar ju åka under vår vintersemester och ner kommer jag ju alltid, hahahaha!
Ska titta på de där husen en gång till nu på torsdag.
Kramar
Deisree
Det är verkligen mycket resor för honom nu och det "värsta" är när han måste vara borta helger också. Reser du långt så hinner du inte alltid hem innan det är dags för nästa möte. I stort sett på samma ställe.
Jag resonerar som du att det ska kännas helt rätt vad gäller hus. Ska faktiskt titta på de här två nu på torsdag och så får jag konsultera Jonas per telefon om vi ska lägga bud eller inte.
Jag är glad att Liisa har valt någonting i alla fall. Det finns barn som bara sitter vid TVn eller datorn och vill inget annat. Men Liisa har så mycket energi i sig som tur är.
Maran är första lördagen i juni. Jag och min kompis ska springa den. Det var så snopet när jag märlkte att jag hade valt "fel" lopp. När jag upptäckte det var det redan försent eftersom det blev fort fullt på jubileumsmaran. Ska inte du springa då???
KRAMAR!
Annika
Bloggräven där! Jag VET att du har rutin på det här. Och det är ju det som gör din blogg så intressant att följa. Det är som att följa en TV-serie som du helt enkelt inte kan missa ett avsnitt av. Hahahahaha!
Ja jag får fortsätta i min takt. Ibland mer och ibland mindre. Det är ju kul att kunna gå tillbaka och läsa sina egna inlägg.
Ja vilket KLANTARSEL att inte kolla när den riktiga jubileumsmaran går, dvs 16 juli. Den ordinarie är första lördagen i juni och det är bara att bita ihop...
KRAMAR!!!
Coolt att Liisa gillar skidåkning - nya Anja Pärsson på gång? Är det två stockholmsmaror i år, en vanlig och en jubileum? Själv har jag mer eller mindre lagt av med löpningen efter nästan 20 års rännande, men i dag cyklade jag en mara på träningscykeln. Det tog en timme och 17 minuter... Kör hårt - kram från Distriktet
Peter
Ja vi får se vad det månne bli av henne. Men just nu tycks det vara kul med skidåkning och så länge hon tycker det så fortsätter vi!
Ja kan du fatta att de har TVÅ maror i år och det har jag missat totalt. Trodde i min enfald att det var vid samma tillfälle tyvärr.
Men du som sprang så bra förra året? Cykel är väl ok men själv tycker jag det är urtråkigt.
Kram kram
Skicka en kommentar