torsdag 3 mars 2011

Pustar ut, men glad

Lunchtajm och här sitter jag och pustar ut. Det är inte alltid så lätt att rodda runt allt här hemma medan Jonas är på tjänsteresa. Det är ju inte bara barnen jag ska tänka på, utan även mig själv och den fyrbente varelsen, som ska uträtta sina behov i tid och otid.

Jobbet just nu är hysteriskt. Roligt alltså. Önskar jag fann mer tid till att göra allt jag vill göra. Ni vet, finliret. Men med så många nya människor som nu ingår i organisationen (koncernen jag jobbar åt har köpt ett nytt företag) ska dessa introduceras i den nya miljön med allt vad det innebär. Så himla spännande och intressant att få vara delaktig i en sådan process.

Jag ser att det är mycket just nu, speciellt när jag tittar mig omkring i hemmet. Stökigt som fan. Prioritera kallas det för. Jag har alltså prioriterat bort det. För när barnen kommer hem är det ju aktiviteter, matlagning (om det nu finns något att laga), träning, läxläsning och förhoppningsvis en stund för mig själv. Ha, den där sistnämnda, stunden för mig själv alltså, går ofta över till medvetslöshet. Jag känner mig digital. Ett eller noll. På eller av.

Idag fick Liisa hämtas från skolan för ett tandläkarbesök. Mitt i allt arbete. Men det var det värt. När jag skulle signera-och-krossförhöras innan hon fick gå ut med SIN EGEN MAMMA, så såg jag en superglad tjej. Hon strålade ikapp med solen och var ivrig att få komma till tandläkaren. Öh? Växer sånt bort eller? Jag tror det var det lilla priset efteråt som hägrade. Eller alla smaker de har på både tandkrämer och fluor som erbjuds. Kanske det var solglasögonen hon skulle få ha på sig under undersökningen? Jag tror också att lunchen från Subway, som hon fick ta med sig till skolan var en bidragande orsak till den spralliga tjejen.

Vad som också gladde mig var, när jag skulle lämna henne på skolan igen, efter ytterligare en procedur med att signera och skriva orsak till frånvaron, när hennes klasskamrater sprang emot henne och tjoade ikapp; "Hi Liisa, you're back!!!" Sedan flinade hon allt hon kunde och ropade tillbaka; "I have bubbel gum on my teeth!" Tillsammans sprang de iväg, hon vände sig aldrig om, in i skolmatsalen, bärandes på sin lilla Subway-kasse och skrattade högt. Hon har det bra, vår lilla Liisa.

14 kommentarer:

HeLena sa...

Åååh! men visst är det härligt när barnen är trygga och glömmer bort en meddetsamma! Och så skönt att tandis inte fick henne att må dåligt!
Det finns många trista saker med städning, men det värsta är väl att den väntar på dig tills du har tid... ;). Träna istället, det är bättre!

Kramar!

Desiree sa...

Härligt att se sitt barn så lyckligt. Tänk att så lite kan göra så mycket ibland. Det är minnen som dessa som värmer mammahjärtat lite extra kan jag tänka mig.
Kul att jobbet känns på topp även om det är intesivt just nu för när det är kul så underlättar det ju massor och gör inte så mycket att det kanske är mycket på en gång. Vad jobbar du med om man får fråga? Inom vilken branch? Vad har du för arbetsuppgifter? Kommer du kunna fortsätta jobba med samma jobb, koncern om ni skulle flytta till Europa?
Ha en bra dag och en toppen helg. Hoppas du finner lite tid att ta igen dig också under helgen men jag vet att du gillar att hålla högt tempo med många järn i elden. Jag beundrar dig för att du kan och orkar bolla med så många olika saker på en gång. Du hinner ju till och med hålla bloggen i full gång mitt i allt annat.
KRam!

Malin sa...

Haha, mina ungar gillar också tandläkaren. MEN jag tror nog att lite egentid med mamma var det som var mest spännande...

Charlotte sa...

Visst är det skönt när barnen har det bra!

Gillar också full fart på jobbet, men nu ska det bli lagom att åka hem, kvällskiftet börjar :)

kram!

Annika sa...

Åh vad härligt med Liisa att hon är så glad och säker. Nog har hon ett bra liv, som du säger. Underbart.
KRAM!!!!

Ingmarie sa...

Med så underbara föräldrar kan det inte bli annat än glada kids! Men jag undrar allt vad som händer där mellan skolåldern och vuxenåldern för jag gillade med att gå till tandis. Nu har jag ångest i veckor innan!

Taina sa...

HeLena:
Ja inte är hon rädd för tandis inte. Jag undrar om hon är rädd för något den här damen? Det var verkligen en skön känsla där hon sprang in till sina kompisar och att DE var så glada att se henne! Värmer mammahjärtat.

Städningen skiter jag i just nu. Och jag vet att den ligger och väntar. Det skiter jag också i. Hahahahaha!

KRAMAR

Desiree:
Jag tror också detta är något Liisa kommer att bära med sig. Hon är så trygg i sig själv och en mycket självsäker person.

Jag och Jonas jobbar åt samma koncern vars huvudkontor ligger i Sverige. Det är drygt 40 000 anställda och enheter/fabriker/säljkontor/distributörer finns utspridda över hela världen. Vi jobbar inte ihop. Jag tillhör en annan organisation och sysslar mer med administrativa uppgifter. Är civilingenjör i botten. Älskar verkligen mitt jobb då det ger mig möjlighet att vara inblandad i företagets hela värdekedja. Just nu så spelar det inte så stor roll var jag sitter och jobbar eftersom jag jobbar mot flera enheter samtidigt. Min chef finns i Sverige. Vad som händer framledes återstår att se. Beror ju på Jonas expatkontrakt...

Kramar!!

Malin:
Tänkte inte på det!!! Så kanske det var?

Kram

Charlotte:
Ja jag blir så lugn när jag ser och vet att de har det bra. Var tvungen att ringa Albert (sonen) idag också och fick då höra att allt var bra där med. Då kan man som mamma pusta ut lite.

Full rulle på jobbet. Full rulle hemma. Samma för dig verkar det som ;)

Kram kram

Annika:
Jag är SÅ glad att det går bra för henne med tanke på den tuffa start hon hade i Kindergarten det första året. Inte för att hon led så mycket av det själv. Vi lade aldrig någon oro över henne. Det var mer en diskussion mellan oss föräldrar och den där knäppa fröken hon hade då. Tack vare det, dvs att vi inte gjorde någon stor affär av det och lät henne gå om, så har hon ju blivit superduktog! Även om hon får sina time out ibland, men det är ju Liisa vi snackar om här. Hahahaha!

KRAMAR!!

Ingmarie;
Men gud så gulligt sagt! Tack!!!

Ja vad hände? En klantig tandläkare kanske? För DET kan sätta spår!

Kram kram

Nora sa...

Här är det tandläkarbesök titt som tätt pga Noras tandställning.Hon tycker att det är OK. Det är nog mest jag som tycker att det är sååå tråkigt att sätta mig i bilen på torsdagkvällar (det är då odontologen är på plats)och veta att det tar 45 min dit, 5 min där och minst 1 tim hem. Var där igår för andra torsdagen i rad. Totalt trafikkaos! Ny tandsträllning igår. Rälsen borta och nu har hon fått en uttagbar.

Härlig unge er Liisa!

/Kram L

Desiree sa...

Tack för att du berättade lite om jobbet. Låter perfekt att kunna ha friheten att jobba med något som både är kul och ha möjligheten att sitta på olika platser i världen. Det viktiga är att ha ett jobb man trivs med och du verkar ha hittat ett jobb som passar dig riktigt bra.
Kram!

Loppan flyttar västerut... sa...

Men åh! BLir alldeles tårögd över det du berättar. Lilla flickan som springer in i matsalen med sin lilla påse. Det är lycka, big time!

Ha en underbar helg,
kram
//Å

Saltistjejen sa...

Å Taina! Det känns ända in magen. MIN mage. När jag läser det här. Liisa är en sådan fantastisk tjej! :-D
Klart hon har det bra! Klart hon är omtyckt! Hon är ju så himla härlig med en positiv inställning till livet och det mesta. Å jag hoppas SÅ att vi kan träffas igen innan ni flyttar!!!!!
Och du visst känns det på ett vis både HÄRLIGT och samtidigt lite "konstigt" när man ser sitt barn ha superkul med sina vänner. Man tänker "oj är hon SÅ stor nu!" och samtidigt blir man så glad över att de har det bra.
KRAM!

Anne-Marie sa...

Vilken solskenshistoria! Men hon verkar ju ha en mamma som är lika glad och positiv. :) Ha en fin helg! Kram!

Lia sa...

Blev lite rörd här, det gör mig sååå glad att Liisa har funnit sin plats och har det så bra i skolan! Hennes mamma och pappa gjorde himla bra val!
Och nej, det växer inte bort, det där med tandläkaren=) jag var som Liisa när jag var liten, och tycker fortfarande att det är lite spännande med tandläkarbesök! TUR, då Johans familj består av släktet =)
och du Taina! Glöm inte: "lite skit i hörnen är bättre än ett rent helvete", så det så =)

Anna, Fair and True sa...

Vad härlig hon är, Liisa! Men tror hon brås på lika härliga föräldrar!