Jag måste vara en usel morsa! I alla fall känner jag mig som det. Men bara ibland. Eller ska vi säga väldigt få gånger. Ja, nästan aldrig. Förutom nu då. Sitter här i min blogghörna och funderar över ett och annat. Bland annat barnuppfostran.
Minstingen är ju lite vild av sig. Envis. Högljudd. Och enligt Tonårsdottern pojkaktig. Vad hon nu menar med det. Sovrutinen på kvällen har blivit ett maratonlopp. Hon stannar inte kvar i sängen utan hoppar upp som en guttaperka. Sju miljoner gånger. Och sju miljoner gånger går någon av oss upp och ber henne lägga sig igen. Då kommer det "Vänta lite här. Varför lyssnar INGEN på mig? Varför måste jag sova på natten?" När vi går därifrån, har hon nu börjat skrika som en mistlur! "JAG VILL ATT NÅGON SKA VARA HÄR UPPE MED MEEEEEEEEEEEJ!" Tonårsdottern råkade vara ute med kompisar igår kväll och då vrålade Minstingen igen "VARFÖR MÅSTE HON VARA UTE JUST IKVÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLLLLLLLL?"
Jag kunde ju knappast ge henne Time Out för det var ju ändå sovdags. Men jag hotade med att hon skulle få vara inne efter dagis dagen efter. Då log hon och frågade "Am I grounded?" och lät stolt! Till slut somnade hon av ren utmattning, tror jag. Bad Maken kolla om hon hade svimmat.
Mina hjärnsläpp fortsätter och Tonårsdottern har lyckats nöta hål i huvudet på mig. Vågar knappt erkänna vad jag har gjort...hon fick tatuera sig!!!! Sonen smsade och undrade också vad jag hade gjort och hoppades på att det bara var en sk Henna tatuering. Tyvärr. Permanent.
Tatueringskillen in action
Och här är slutresultatet. Too late for regrets.
Lugn Taina. Lugn
14 kommentarer:
Tycker det var en fin tatuering jag!! Och den sitter på ett bra ställe. vad jag förstått ska man INTE sätta tatueringar på de ställen av kroppen där det finns risk att man "växer". För om huden töjs ut så kan tatueringen bli rätt konstig. Så typ magen inte så bra kanske?? Även skinkan känns såm ett ställe som ev kan komma att växa lite eller iallafall föränsdras lite??
Men fotankeln måste vara ett rätt "säkert" ställe ju?!
:-)
Ang Minstingens sovvanor verkar det JOBBIGT! Usch! Jag tycker redan att det kan slita på tålamodet med E de kvällar hon inte kan somn aoch man nattar och nattar om till förbannelse....
Hoppas att er lilla tjej kommer ur detta om ett tag. kanske är det en fas? Men vad fasen är inte en fas i barnens liv?!?!? tycker det mesta alltid får förlklaringen "det är en fas". jaja, man får hoppas att de jobbiga faserna går över snabbt...! ;-)
KRAAAM!
Gillar inte tatueringar och piercing....no way José!!
vad har du gjort?!? våra pojkar har också tjafsat om tatueringar, men jag har sagt nej, nej o åter nej... undrar hur länge de lyssnar på (o lyder) mig ;)
hon tycks verkligen ha duracellbatterier i sig, minstingen :)
kram!
Slappna av. DU är en helt underbar morsa, men det VET du också. Skönt att höra att våra femåringar är likadana. Jag får dåligt samvete för att han får för lite tid med mig och kan tänka att han behöver den där stunden vid läggdags för lite TLC och småprat MEN det går ju SÄLLAN att få till. Han säger också det att någon måste VARA här...! Till slut blir jag arg och han gråter sig till sömns ibland. Aj. Tatueringar ja. Min är snart tio år. No regrets men den ser inte lika fin ut nu med bristningar i... Syrran min har fortsatt så hon har snart hela ärmar och lår och allt.. känn ingen skuld för dotterns, nu sitter den ju där och kanske kan hon i vart fall nöja sig med bara den tills hon blivit lite äldre och klokare. KRAM
Saltis:
Hon har kommit in en sådan här period sedan vi kom hem från semestern i Sverige. Annars har hon varit hur lätt som helst om kvällarna. Så drygt!
Få hoppas det ger med sig när skolan börjar nästa vecka!
Tatueringen på fotankeln är väl ganska ok men visst önskar ajg att jag hade kunnat stå emot ett år till för då blir hon ju ändå 18 och får bestämma själv...
Kramar!!!
Anonym:
Ja, så är det väl. Vi har olika smak och jag är inte förtjust i piercing (men har hål i örat och det är väl en "sorts" piercing) eller tatuering. Men gjort är gjort och nu får vi leva med det :D
Ingela:
Ja VAD HAR JAG GJORT??? I know, I know. Tröstar mig med att hon blir 18 om ett år och då skulle hon ha gjort det i alla fall. Ett år hit eller dit. Så tänker jag just nu i alla fall. Det blir lite lättare att andas då ;)
Kramar!
underytanjag:
Tack snälla!
Visst får man dåligt samvete om de dessutom somnar gråtandes. Nu har hon varit enkel att lägga fram till efter Sverigesemestern. Helt hopplös! Vet inte vad som gått snett. Hon behöver inte ha någon i sitt rum, men gärna att någon ska vara på övervåningen där vi har våra sovrum.
Det blir förhoppningsvis inga bristningar vid fotknölen där tatueringen sitter. Om hon inte blir stormfet vill säga...
Kramar
Jag är svag. Jag ligger hos min dotter tills hon somnar. Varje- Kväll. Min filosofi är att hon snart kommer att vara så gammaö att hon inet vill knappt veta av mig ändå, så jag njuter liksom lite av våra mysiga gå-och-sova-stinder. Vi läser en bok, sedan bara ligger och är tysta, inget pratande tillåtet, men gärna lite gos.
Det värsta är väl att det är så avslappnande att jag har svårt att vakna till efterår, men hon sover i alla fall vid 8:30 PM, så jag kan få lite egen kväll med. Och tack för DVRen, DET var en bra uppfinning!
Men en tatuering skulle jag inte tillåta... säger jag nu. Men dottern är ju lika envis som jag, så man vet ju inte hur det kan sluta när den dagen kanske kommer!
Synd att barn inte kom med en bruksanvisning, det skulel ha förenklat en hel del!!! Kram!
ja, det är ju inte ditt ben, så du behöver ju egentligen inte bry dig ;)
jaja, the charming man it is. jag har alla marian keyes böcker, faktiskt. habegäret, du förstår...
vad roligt om jag också kan påverka nån annan :D
kram!
Du är en helt underbar morsa!! Dina kids kan vara glada över att ha dig!
Tatuering...tjaa...vad ska jag säga? Jag gillar det ICKE, men...
MEN, jag kan förstå att du lät din dotter göra en, om det är vad hon ville! Tycker att den ser fin ut, och att den sitter på ett bra ställe. Hoppas att hon inte vill göra fler nu då ;-)
Lilltjejen ja...
Blir full i skratt över hennes stolta kommentar om "grounded". Det hjälpte alltså inte, haha!
Karolina har också alltid haft svårt att komma till ro på kvällarna. Hon är en nattuggla av naturen, och det har väl alltid varit lite kamp då hon ska isäng.
HAR inga tips att ge dig, vännen!
Får hon ligga och bläddra i böcker då hon lagt sig? Får hon ha lampan tänd? Det har K alltid fått göra.
Kramar i massor från mig!!
Fin tatuering iallafall. Fyller hon snart så är det väl okey för hon gör ju det ändå sen.
Piercingar och tatueringar var som ett nytt mode när min dotter var tonåring. Hon fick göra det när hon blev arton sa jag. Men jag gillade det inte.
Tycker inte det är snyggt på tjejer. Hon var i Frankrike på stipendie och läste. Fyllde arton där och åkte till London. Hade glömt passet och grät sig in i England. Fjäskgrät som en flod. Så de franska tulltjänstemännen tyckte synd om henne och släppte in henne.
Sen åkte hon direkt och satte en piercing i tungan. Ringde hem några minuter efteråt och kunde faktiskt inte prata. Men jag hörde "Mamma vet du vad jag har gjort" ja men det gick ju inte att ta miste på. Tunga i hela munnen. Svullen. tauering har inte varit hennes grej. Hon har en liten i ljumsken, men det är en bokstav. M. Dumt för det är slut mellan dem sen många år.Haha.
Minstingen verkar ha fått upp farten.
Min dotter var sån när hon var liten. Fullt ös medvetslös;)
Låt henne inte bara ta kontrollen. Det misstaget gjorde jag.
Kanske förlängd jetlag för Minstingen. Vilket yrväder.
Kram
/Susanne
Ja sen glömde jag så roligt med Grounded- hahaha. Smart tös.
kram
/Susanne
Mian barn kan också vara gapiga och skrikiga.
Wilda är väldigt högljudd, the american way som de säger här. Flickor ska tydligen vara högljudda, annars hörs de inte över allt väsen pojkarna för.
Tatueringen var jättefin tycker jag!
Jag var själv bara 17 när jag gjorde mina 2 första, för att skrämma upp dig lite så har jag bara gjort fler och fler och fler blir det.
Men när jag gjorde min första så gjorde även mina föräldrar sina första.
Kram
Haha! Lyckades hon "nöta hål i huvudet på dig" till en tatuering. Hon frågade väl på en tisdag? ;)
Kramelikram du duktiga morsa!
Sweflo:
Vi läser också en bok varje kväll och så ligger vi och pratar en stund. Jag tror det beror en del på att Maken ofta legat kvar och somnat innan henne. Men det är något som hänt i sommar. Efter vår semestertripp.
Vad gäller tatueringen så får jag bara vänja mig vid det...hon är i alla fall lycklig över den. Nu.
Kram
Ingela:
Vad kul! Nu har det inte blivit så mycket läst i den men ska försöka komma igång när skolorna börjar till veckan.
Habegäret ja...hahaha!
Kramen
Annika:
Tack gulliga du!
Hon kommer aldrig mer att göra en tatuering. Säger hon i alla fall. För det gjorde så ont och jag har pratat om det där att kroppen förändras och så.
Lilla Liisa får höra en saga, varje kväll. En lampa är tänd och ofta lyssnar hon på en sagokasett också. Men det har hänt något i sommar. Helt hopplös! Igår gick det bra dock...håller tummarna för att det funkar ikväll igen.
Kramar!!!!
Susanne:
Hon är i alla fall nöjd och det är huvudsaken! Och den är ju fin om jag får säga det själv.
Jag är livrädd för just sådana där tatueringar med namn! Kan bli hur tokigt som helst ju!
Ja jag ska inte låta Minstingen ta över kontrollen. Aldrig! Hon kan dock vira pappan runt sitt lillfinger...
Kramen
Mammigranten:
Skönt att höra att andra har skrikiga barn emellanåt.
Ojdå så DU har tatueringar? Många? Javisst är Bellas fin. Det tycker jag. men hon tyckte det gjorde så ont så det blir nog inga fler...
Kram
Anna.
HAHAHAHA!!! Neeeeeeej det var inte på en tisdag. Då hade det ju funnits en förklaring.
Kramelikram
Usch! Jag hatar verkligen tatueringar! Men din dotter kanske ändå hade gjort den om ett år ändå. Du är ju inte en dålig mamma för det! Men stå emot henne om hon vill ha fler för jag känner många som skaffade tatueringar när de var 18-20 år och nu ångrar dem vid 30... Sedan har jag en galen del av släkten som har tatueringar en masse! Min gulliga kusin som precis har fyllt 22 år har numera 7 eller 8 tatueringar. Hennes brorsa har säkert dubbelt så många. Hon la upp en bild på hennes brorsas (min kusin) son som är 4 år och han hade en tatuering på armen. Jag var bara tvungen att fråga!! Men som tur var var den inte riktig! Men man vet aldrig med den familjen! Mamman till pojken har också en massa tatueringar också nämligen.
I alla fall verkar tatueringar vara så poppis bland svenskar nu för tiden. Det har liksom blivit någon allemansgrej som andra modeprylar. Så du kan säga till dottern att hon inte är speciell med sin utan "som alla andra svenskar". Då kanske hon inte vill ha några fler ;)
Skicka en kommentar