onsdag 12 augusti 2009

Mamma blues

Ens barn blir aldrig för stora för en. Trots att de har flyttat hemifrån så vill man fortfarande vara "närvarande och härvarande". Dvs finnas där för dem.

Sonen, som bor i Sverige, flyttar nu från Gävle till Göteborg. Han ska studera sista året på ekonomilinjen på Handels. Det är ju kanon att han kom in där, tycker jag. Men nu skulle jag så gärna vilja vara hos honom och hjälpa till med allt som behöver göras inför en flytt. Lägenheten ska vara tömd denna vecka samtidigt som han jobbar heltid. 50 km från Gävle. Det ska packas och det ska städas ur. Otur så krånglade bilen mitt i allt!

Pratade med honom imorse. "Det är lugnt, mamma", säger han. Är det bara jag som är lite hispig? Han är ju trots allt 23 år.


Love you, my son!

8 kommentarer:

StrandMamman sa...

Det är nog du som är lite hispig ;)) Och eftersom det är rätt svårt att fjärrstäda så ska du ta det lugnt, han fixar det säkert :)

Saltistjejen sa...

Haha är det något jag insett så är det att föräldrar aldrig riktigt slutar oroa sig för sina barn. Min farmor kallade pappa och hans kusiner för "ungdomarna" när de var mellan 50 och 60!!!!! My God! UNGdomarna....!!!!
Jag hoppas dock att flytten går bra för din son, men det skulle jag tro.
Låter förresten som ett kul miljöombyte att komma från Gävle till Göteborg! Lite större stad för honom att fara omkring i! :-)
KRAM!!!

Camilla sa...

Det går nog bra med städning & flytt. Men förstår om du vill vara med:)
Göteborg är ju en mkt trevlig stad så där kommer han nog att trivas ypperligt. Bodde där i 12 år. Saknar ofta lukten av salt och mina vänner.
Kram

alegni sa...

vet du hur många gånger jag har hört just de orden (det är lugnt, mamma)? o jag misstänker att jag kommer att få höra dem upprepade gånger ännu innan jag inser att ungarna faktiskt klarar av saker utan att jag blandar mig i ;)
lugn, taina, lugn :)
kram!

Taina sa...

Strandmamman:
Ja jag vet och han har fixat det mesta redan. Till och med tejpat vissa skåpluckor för att vara säker på att inte öppna dem och ställa in något i onödan eftersom de redan är urplockade och skurade! Vilken kille va?
Kram

Saltis:
Han ser verkligen framemot denna flytt och Göteborg är en riktigt mysig stad. Han har faktiskt ett par gamla studiekompisar där . Inte för att han problem att skaffa vänner men så här i början kan det ju kännas skönt. Ska hälsa på honom i september när jag ska dit på bizniss :)
Kramen!!

Camilla:
Jahaaa, du har alltså bott där? Jag har varit där massor av ggr eftersom huvudkontoret ligger där. Jag älskar staden. Speciellt sommartid!
Kram

Ingela:
Barnen känner en så väl. Ibland hör jag på rösten HUR lugnt det egentligen är. Och nu lät han cool lugn så läget är nog under kontroll. Men ändå... miss him :(
Halauksia

Suzesan sa...

Jag är likadan;)

Du vet ju att jag precis varit med om att min son lämnat boet. Men så skönt att ha barn när man kan känna sig trygg med att man lärt dem att klara av det de behöver. Gulligt det där med att tejpa skåpen.

Att du är stolt eller över din grabb. FIN BILD.

Måste ju kännas extra tryggt för honom att ha en mor som engagerar sig och bryr sig:)Men jag förstår hur du tänker.

Göteborg är fint. Goa gubbar finns där haha.

Kram
/Susanne

beccu sa...

hehe ..
Aww, tackar mor ! :-)

Det har ju gått relativt friktionsfritt hittills! Förutom att man sabbade den förbannade flyttbilen med att dra dit en två meter lång repa i sidan på den!

Ska bli kul när du glider till Götet! Så får du se min ENORMA lägenhet! Den är riktigt bra! :)

Kram kram

Anna, Fair and True sa...

Kul bild! Han ser ut att njuta av livet! :)