Tjuvstart

Fjärde juli "spektaklet" inleddes redan på fredag den 3 juli för vår del. Det var nämligen konsert här i Simpan. Inte för att det var så mycket konsert i min smak, eftersom det bara var klassiskt och det rockar man ju inte röv till precis. Visst kan man sitta och vagga lite fram och tillbaka eller sträcka på halsen och darra lite med huvudet, dra ned ögonlocken och se ut som om man förstår sig på det här med klassiskt. Men det sket jag i. Jag hade kul i alla fall. Det är det här med socialisering som är det roliga och viktiga. Tillsammans med 10 000 andra! Japp, för så många kom det till konserten. Lilla Simpan levererar minsann.

Så som sig bör, var vi där med Bob och Darlene, och det är ju alltid en ära att vara med Bob på sådana här tillställningar då militärer och veteraner hyllas lite extra. Eftersom vi sitter tillsammans så riktas ju blickarna mot mig, förlåt jag menar Bob. Men jag får liksom vara med på ett hörn. Ni vet när det står en reporter framför en TV-kamera och du hoppar som en idiot i bakgrunden och vinkar till typ hela världen. Sån är jag.

Kvällen bjöd på fint väder och just ingen luftfuktighet. Det är alltid skönt. För när den kommer är det inte kul att sitta på en stol och sedan behöva resa på sig. Ser alltid ut som om jag inte hunnit vara på toaletten typ.

Kvällen avslutades med ett enormt fyrverkeri. Jag undrar hur många tusen dollar som sköts rakt upp i himlen? Grekerna är nog lite avundsjuka...

Picnic a la amerikansk stil

Och här sitter vi med dukar på bordet.

Vår gode vän och veteran Bob

En av kvällens arbetsuppgifter

Laglydiga amerikanare. Spana in linjen.

Givakt av något slag.

Nationalsången. Gubben till vänster i beige byxor ser ut att ta i ordentligt så som han spänner de bakre musklerna...

GE MIG KAMERAN!

Mor och dotter

Lite spex skadar aldrig

Turturduvorna

Liisa börjar komma ikapp vad gäller längden!

PANG och så var kvällen slut!