lördag 15 januari 2011

Att hålla sig för skratt

Inga resultat. Inte än. Men jag lever på hoppet och är nu övertygad om att allt är bra. Jag tror också att detta var ett "tecken" på att inte ta allt för givet jämt. Tänk på det, Taina. Typ. Livet ska levas, här och nu. Det går nämligen inte i repris sägs det. För oj vad jag har stannat upp, tänkt, grubblat och analyserat om vad som är viktigt. Nu ska det här inlägget inte handla om hur-Taina-mötte-Gud om ni trodde det. Jag ska istället berätta om det senaste besöket hos doktorn. Utan bilder även om det hade varit himla kul att få med några sådana. Men då hade jag nog skrämt iväg anonyma beundrare som tror att allt sitter på plats. Ja ni kommer att fatta lite längre ner vad jag menar med det.

Det har alltså varit en berg-och dalbana på känslofronten efter att de upptäckte dessa mystiska fläckar vid mitt pattklämmarbesök. Mammografin alltså. För det är precis vad det är. Patt-KLÄMMAR-teknik. Den formen pattarna intar vid undersökningen är något som måste ses med egna ögon! Wow, säger jag bara.

De där fläckarna fanns inte där för ett år sedan och nu fanns det plötsligt 10-15 stycken små prickar i det högra bröstet. Det gjorde att jag hamnade i kategori 4 av 5 och "Suspicious". Radiologen försökte beskriva bilderna för mig, som mer såg ut som en satellitbild på ett oväder. Jag stod där och nickade som om jag skulle både ha förstått och fattat vad han pratade om. Jag hörde bara ett ord och det var "cancer". Drog till och med på mungiporna! Fatta! Allt det andra han berättade om hörde jag inte utan stod bara där som ett fån.

Har sedan dess varit på fler provtagningar, tester och träffat kirurger, fler radiologer, "min" doktor och nu inväntas resultatet på vävnadsprovet. Och det var en upplevelse i sig. Svårt att hålla sig för skratt. Tänk er in i bilden där de ber dig lägga dig på en brits. Du ska ligga på magen. Det finns ett hål där tutten ska titta fram. Titta och titta, den ska hängas ut där och det var DÅ jag insåg vad amning av tre barn och en ålder av 47 år har åstadkommit. En total omvandling av vad som en gång i tiden gick att definiera som bröst. Inte nog med att den skulle hänga "fritt" där utan den skulle klämmas ihop också och jag var då tvungen att fråga om de var tvungen att "dra ut på den ytterligare". Det tyckte jag var onödigt liksom. Sedan kom han, den lille kirurgen som skulle sätta sig UNDER britsen och utföra provtagningen! OMG! tänkte jag. Hur fan ser det här ut då??? Jag var glad att det inte var en ung och nyutexaminerad snygging utan en äldre herre som måste ha sett olika former av vad som en gång i tiden gick under namnet bröst.

Under tiden som jag låg där (ca 1 timme) så smekte en av sköterskorna min arm och tyckte jag var en duktig patient. Hon trodde säkert jag var lite konstig för jag låg mest och skrattade. Önskade jag hade haft en kamera och bett någon fota. För mitt eget bruk då rå!!! Jag hade också velat se vad som egentligen hände när han sa att nu smäller det. Smäller? Och så small det - POFF! Jag vet att jag inte har silikontuttar (det ser man ju) men vad det var som small har jag ingen aning om.

Hela proceduren var smärtfri. Det var några timmar efteråt den kom. Smärtan. Och det med besked! Tutten svällde upp och jag funderade ett tag på om han la in silikon och att det var det som small. Ingen silikon men däremot en liten titanplutt. Så nu kommer jag väl att fastna i säkerhetskontroller och genomgå Pat Down. Hm, inte så kul kanske. För den som undersöker alltså, för här finns inte mycket att klämma på, menar jag.

Nä nu ska jag bara softa, för träningen ligger nere ett par dagar. Får huvudvärk av att inte träna så jag får väl hitt-på-nåt. Jonas åker med Liisa till Butternut. Bella ska väl hänga med kompisar. Jag tror jag ska ligga och läsa idag! Och käka godis.

Puss på er alla och TUSEN tack för era fina kommentarer i tidigare inlägg!

23 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Så skönt att läsa att du håller humöret på topp!
Har inte tagit ner alla femhundra tummar ännu, håller dem högt!

Kram!

alegni sa...

vilken pärs, taina!
jag funderade faktiskt när jag själv var på mammografi hur de som har silikon i brösten klarar av undersökningen...
hoppas, hoppas att allt är bra med dig, och det torde det ju vara eftersom svaret dröjer så länge.
håller fortfarande tummarna!
tack för din positiva kommentar!
många kramar!

Taina sa...

Pettas_
Det tackar jag för. Tummarna alltså. Är imponerad av att de är femhundra till antalet också! Wow!

Kram

Ingela:
Tackar för dina tummar med. Ja hur bär de sig åt egentligen? Silikontanterna alltså. Kanske någon som läser denna blogg som har silikon som kan berätta?

Kramen!

Annika sa...

Taina in a nutshell!! HÅLLER humöret uppe! ATTA GIRL!!!!
jag tror på goda resultat! DET gör jag.
JAG HÅLLER PÅ DIG!!!!!!
KRAM!!

Taina sa...

Annika:
Jajamensan! Finns inget annat. Life IS good. Och idag blir det inte många knop. Jonas åker ju skidor med Liisa och kommer hem först mot kvällen. Luuuugn dag med andra ord.

KRAMAR!

Grekland nu sa...

MEN vad är det för en konstig variant av provtagning (biopsi)!! Liggandes på mage med tutten i ett hål, kan förstå att du såg det komiska i situationen trots allt...Själv fick jag ligga på rygg och sen stack doktorn med en lång radiostyrd nål. Skönt att höra att du håller modet uppe, hoppas innerligt på det bästa. Kram!!

Taina sa...

Grekland nu:
Hahahaha! Ja det finns flera olika typer av biopsi fick jag lära mig. Eller olika tekniker av biopsi ska jag kanske säga. Fråga mig inte vad denna hette. Komiskt var det i alla fall. Eller var det dolda kameran kanske??? Modet hålls uppe och oddsen är på min sida. Skönt. Hoppas du mår bra nu.

Kram och tack för din omtanke!

HeLena sa...

Kära Taina:
Tack för gott skratt! Jag läste högt för maken som också skrattade:D.
Men jag förstår att det här är jobbigt för dig och din familj, men det du förmedlar när du berättar får det att bli lite kul...
Och det är nog så vi måste göra... för att stå ut... skratta åt eländet. Men jag håller alla tummar och tår för att allt ska vara okej. Jag hoppas innerligt att.. du förstår!
Pussåkram Taina!

Ulrika sa...

Men åhh... Jag blir glad för att du kan se det komiska i procedurena (jisses vad jag skrattade) och kan bjuda oss på det! Jag hoppas verkligen att ovädret bara är ett oväder som blåser bort illa kvickt! Jag älskar din livsinställning och jag ser likheter i hur du ser komiska saker i situationer som annars kanske inte ses som komiska. Jag skrattar ofta åt sånt själv och många gånger stirrar folk på mig väldigt undrande. Ibland försöker jag förklara men dom fattar oftast inte. Då fortsätter jag fnissa för mig själv för det känns bra helt enkelt! STOR KRAM!

anna of sweden sa...

Om du visste vad jag har tänkt på dig den senaste tiden. Härligt att läsa ett riktigt Taina-inlägg igen! Och härligt att höra din "spirit". Heja dig! Heja, heja, heja!

Kramelikram och pusselipuss!

olgakatt sa...

Härligt med din humor, Taina, den är en tillgång när blåser kallt (också!).
Mina tummar, om än jag inte har 500 st, är med i hållandet, förstås.

Kalas Lotta sa...

Härliga Taina! You go girl...med ett gott humör och en positiv inställning blir livet så mycket lättare.

Inte såg jag dina kära i Butternut idag..men å andra sidan såg man inte hur någon såg ut..det var svinigt kallt.

KRAm på dig, mumsa på...

Desiree sa...

Jag har tänkt på dig jättemycket Taina och verkligen hållt tummar och tår och hoppats på det bästa. Jag kommer att fortsätta göra så. Du har iallfall oddsen på din sida och jag är glad att du lyckas bibehålla en stor portion humor. Det är en stor stryka och något som få människor faktiskt har i sig. Men nog förstår jag att man under sådana här omständigheter får sig en tankeställare över det mesta. Jag hoppas innerligt att allt ordnar sig på ett bra sätt. Tycker du gör helt rätt i som tar det lite soft. Det kan du behöva att pyssla om dig själv och få unna dig egentid på det här sättet.

En stor bamse kram!

Saltistjejen sa...

Taina!! F-N vad du är skön vännen!!!!
Jag kan inte låta bli att skratta när jag läser ditt inlägg även om förstår att du just nu går igenom en omvälvande tid. Att vänta på sådana besked måste slita hårt. Jag/vi har tänkt så mycket på dig och familjen!!!!!! Hoppas nu verkligen att du snart får dina provsvar och att de är riktigt riktigt bra!!!
Tusen varma kramar!!!!!

Kalas Lotta sa...

Men IDAG såg jag dem...eller de såg mig..haha...den babbliga långa svennen! En sak bara...tycker att du ska ge din käre make en HJÄLM, som du vet är jag en hjälmpolis av första graden... En jättebra present!

KRAMen

Katarina sa...

Oj, jag tror nog att mitt inlägg ramlat bort...

Trots vad du går igenom finns ju en härlig humor där,, din beskrivning om ditt besök på sjukan, var underhållande. Nu hoppas jag verkligen att du inte ska behöva vänta länge på ett besked. Sedan vill vi ju att det ska vara ett bra besked.

Stor kram

Taina sa...

HeLena.
Vad kul att jag kan bjuda på ett skratt. Skratta behöver vi, även under "stressiga" förhållanden". Tack för din tumhållning :D
KRAM

Ulrika:
Visst är det så att vi måste se det komiska i det hela. Det gör det så mycket enklare att stå ut och vänta på besked.
Kram

Anna:
Åh vad glad jag blev när jag såg dina heja-rop. De tar jag med mig!
Kramelikram!

olgakatt:
Tusen tack för att du håller tummarna, du med. Jag är nu helt övertygad om att det blir ett bra besked tack vare alla tummar som hålls där ute ;)

KalasLotta:
Nu har jag mumsat klart. Det får inte bli för mycket av det goda nu när träningen ligger nere.
Vad kul att du till slut såg den hjälmlöse mannen. Jag HAR tjatat på honom...

Kram

Desiree;
Tusen tack. Jag har fått mig en tankeställare, verkligen. Nu tar jag det lugnt och så vänder jag på bladet när beskedet kommer. Då ska jag köpa en lott!
Kram kram

Saltis:
TACKAR för din omtanke. Det har varit lite tungt, speciellt på nätterna för det är då monstren kommer fram...Just nu är det lite tungt eftersom jag fått feber och såret vill inte riktigt läka. Men det är bara en liten detalj. Ett par Advil och så är huvudvärken borta! Poff.

KRAM KRAM

Katarina:
Ja ibland kommer kommentarer bara bort. Det händer mig då och då.
Tänk om jag hade haft ett par bilder i inlägget. DET hade blivit kul. Eller inte...
Kram kram

Malin sa...

Hoppas, hoppas prosvar visar neg. Det är väl just därför man skall gå på mammografi, för att försäkra sig om att allt står rätt till, och om det mot förmodan inte gör det, så vet man på tidigt stadium. Hade själv min första koll förra månaden, trots att jag är 35 och det inte rekommenderas för min ålder, så tycker jag (som är adopterad och inte har någon familjehistoria) att man skall börja i tid.

Tänker på dig

kram

Ingmarie sa...

Sötaste Taina!Finns inte en chans i världen att något hemskt och elakt biter sig fast i dina tuttar. (Eller någon annanstans på din kropp heller för den delen)Pyssla om dig själv på bästa sätt!

Marianne sa...

Åh, söta Taina! Du kan till och med få det där att verka lustigt! Du är BÄST och det är BENIGNT! BB, med andra ord! : )

KRAMAR!

Unknown sa...

Håller tummarna på att allt är väl nu!
Kramar kramar
Lele

Camilla sa...

Trots denna känslomässiga berochdalbana är det skönt att läsa att ditt humör fortfarande är uppåt. Försök att hålla fast vid det:)
Jag hoppas verkligen att det blir ett positivt besked för dig efter alla dessa tester. Håller tummarna stenhårt för det.

Kram

Taina sa...

Malin:
Det hoppas jag med och jag är övertygad om att det bara är ett falskt alarm. Precis, det skulle i så fall vara i ett tidigt stadium. Men jag har fått mig en tankeställare, det har jag.
Kram

ingmarie:
Så ÄR det. INGET ska bita sig fast på mig!! Hahahaha! Den inställningen är bra.
Kram

Marianne:
BB. Det gillar jag och det är jag övertygad om. Idag eller imorgon ska resultatet komma ska doktorn.
Kram kram

Lele:
Tack snälla.
Kram kram

Camilla:
Tackar! Humöret måste jag hålla uppe. Finns ingen anledning att deppa. Jag ser det komiska i det hela. För det såg verkligen inte klokt ut!! Hahahaha!
KRAM