Välkomna på middag, tjejer! Jag har verkligen längtat efter denna stund att få träffa er och få höra lite om ert liv och vilka ni är. Trots åldersskillnaden så vet jag att vi får en trevlig stund. Vi har ju så mycket gemensamt. Allt, för att vara mer exakt.
Till middag serverar jag allas vår favoriträtt "spagetti med lever i gräddsås". Nu kanske jag inte klarar av att göra den lika god som mamma alltid gjorde, men den duger nog. Vi dricker mjölk till det och dukningen? Den blir som den blir. Det är varandras sällskap som är höjdpunkten på denna middag. Ska vi börja med att presentera oss? Vi börjar med dig som är minst, så varsågod!
Hej! Jag heter Taina och är 5 år gammal. Jag är yngst av fyra syskon och kanske den busigaste av oss alla. Eller den mest olydiga kanske man ska säga. Ibland vill jag så gärna vara med mina större syskon, men de tycker jag är så jobbig för jag är så högljudd. Men vad ska man göra för att höras? Då skriker jag ju, så jag får lite uppmärksamhet! Jajaja, jag vet att jag har ett smeknamn "Brandsirenen", för jag kan verkligen låta som det. Speciellt när jag inte får som jag vill och blir så där riktigt arg. Då skriker jag. När inte det räcker till, så sliter jag av mig kläderna och springer runt som en tok. Det brukar hjälpa. Annars? Jo jag gillar att dansa och jag tycker mycket om katter. Förresten så har jag ett smeknamn till och det är "Myggan". Har väl med storleken att göra, antar jag. Nä, nu orkar inte jag berätta mer. Nu får någon annan ta över. Du?
Hej! Jag heter Taina och är 17 år. Mitt liv består mest av skola, dans och kompisar. Och lite killar såklart. Tycker det mesta är bra faktiskt. Om det finns något jag önskar mig just nu är det väl mer pengar! Jag bor själv i en trång liten lägenhet utan varmvatten. Går över till "huvudbyggnaden" för att duscha. På vintern är ju inte det någon höjdare. Men det går. Är ju ganska envis av mig. Säger andra i alla fall. Envishet kommer man långt med. Jag menar, nu bor jag själv, går i gymnasiet, föräldrarna bor i ett annat land och här är jag! Varför klaga? Jag har massor av roliga kompisar. Vi har bildat en dansgrupp och uppträder på fester och på discon. Vi kallas för "Sockerstjärtarna". Hahahaha!! En gång skulle en DJ skoja till det och när det var vår tur att uppträda, översatte han det till "Sugar bumps"!
Nu tycker jag du kan presentera dig.
Hej! Jag heter Taina och är 23 år. Jag älskar också att dansa. Men jag har även funnit en ny passion och det är att springa långdistanser. Har sprungit min första halvmara faktiskt! Just nu? Jo, jag pluggar sista året på Teknisk Högskola och är med barn. Så är det faktiskt. Tycker själv inte att jag är så ung. Pappa och mamma var ju 23 år när de var klara med sitt barnafödande! Vid 23 hade de 4 barn varav jag är yngst. Att vara gravid och plugga samtidigt går bara bra. Mina studiekompisar och jag pluggar ofta tillsammans. Mest blir det med I-M. Hon och jag har verkligen följts åt under våra 4 år på högskolan. Allt från studier till sommarjobb. En sommar praktiserade vi på LKAB i Malmberget. Båda gick skift och var trötta som as ibland. Under ett skift råkade jag ut för en hemsk olycka och ramlade ner flera meter när en gallerdurk släppte. Bröt och spräckte en del revben. I-M var den som stöttade mig under en tid då jag knappt kunde röra mig. En sann vän.
Tack snälla ni för att ni ville komma! Det var verkligen intressant att få höra om era liv. Det är så mycket man glömmer bort med tiden. Vem är jag då?
Hej! Jag heter Taina och är 46 år. Jag är gift och har tre barn. De är 23, 16 (snart 17) och 5 år gamla. Vilket sammanträffande! De är ju lika gamla som ni är. Nu kanske jag förstår mer av hur det är att vara just i den åldern. Dans och löpning är min stora passion fortfarande. Smeknamnen har försvunnit, dock inte envisheten. Det brukar i alla fall min man säga. Hahahaha!
Jag vill till sist tacka Simone som gav mig och andra fredagsbloggare denna utmaning om ett tema som jag gillade skarpt, Drömmiddag. Egoisten i mig kom fram och än en gång ville jag träffa mitt jag. Vill inte glömma. Vill förstå mina barn. Livet är en intressant resa!
Ha en underbar helg!
27 kommentarer:
Helt klart ett bra upplägg, intressant! Undrar hur det skulle vara att träffa sig själv som femåring. Vilket bemötande skulle man få?
Ha det så jättebra.
Vilket underbart inlägg, mycket kul att läsa! Trevlig helg!
Vilken kanontolkning! Så mycket du minns av dig själv och att du har foto. Kul idé!
SKITBRA!!
Vet du att jag lekte med just den tanken!! Att jag skulle lägga upp mitt inlägg som ditt!
OCH så har du gjort det! Och jag gick en annan väg.
Strålande BRA är det, Taina! OCH visst skulle det vara så intressant att få träffa sig själv från förr!
I wish!
OCH vad fina bilder du har illustrerat med!! GILLAR!
Du snygging!!!
Ha en toppenhelg!!
Varmaste kramar!!!
Vilken otroligt rolig läsning!!!!
Du är så himla klurig alltid taina! :-)
och kul att du har dina gamla foton! haha som 5-åring SER jag verkligen att det är du!!!!!!!!
Och du, tycker det låter som om Minstingen är rätt lik den 5-åriga taina, hahahahaaaaaa! Brandsirenen hahahahaaa! :-D
Superkram!!!
Vilket underbart inlägg! Inspirerande! :)
i love this post!
vilken energi du har haft ända sen start. kan bara konstatera att äpplet inte har fallit långt från trädet när det gäller minstingen ;)
trevlig helg!
kram
Vilket härligt upplägg du har gjort och vilka fina bilder på dig...Ha en trevlig helg
Helt underbart, som vanligt Taina!! Du är lysande! Vilken bra idé att välja dig själv i åldrarna som dina barn har nu. Det är sååå sant att man glömmer snabbt hur det var.. men hoppas att man ändå kan försöka förstå. 23-26-års åldern var nog min favoritålder, eftersom jag fortfarande pluggade då. Tonåren var inte så kul.
Trevlig helg och stor kram
Så bra! Du låter som en klok mamma som faktiskt minns hur det var att vara barn! Det förundrar mig att föräldrar ofta inte verkar göra det. Men visst minns man väl både sånt man älskade och sånt man blev väldigt ledsen över, eller? Jag kan bara gratulera dina barn!
Och förresten var du urläcker som häxa!
Hihi vad underbart skrivet!
Tänk vad man ändrar sig under årens lopp, men man är ändå den samma...
Kram
Taina Taina: det här inlägget var bara REN NJUTNING! Personligt och lekfullt, smart och intressant på en och samma gång =). Vilken härlig läsning du bjuder oss på! Hur mår alla därhemma nu? Är det vanlig vardag igen för barnen och hunden? Ha en supermysig helg du vackra, busiga och envisa kvinna! Måtte du aldrig förändras =)
Ett helt fantastiskt inlägg. Så roligt det var att läsa. Det är bara du Taina som kan skriva nåt sånt här. Så bra tänkt. Därför du är en av mina favoritbloggare så det så:) För det är alltid lika roligt att läsa dina inlägg. You go girl!!
Åhh lever som är så GOTT. Det är du och jag(och några till) som gillar det.
Fick ett gott skratt åt "sockerstjärtarna"
Ha en bra lördag
GodNatt
Kram
/Susanne
Åh, vad bra skrivet.
Kramelikram!
You clever clog:)
Brilliant.
Nilla:
Ja, tänk dig in i en sådan situation! Ganska häftigt faktiskt...
Ha det så bra du med!
Annika:
Tackar. Jag skulle verkligen vilja göra det och skulle med all säkerhet bli förvånad över hur det var att vara 5, 17 och 23.
Trevlig helg :D
Fritt ur hjärtat:
Det är det som gör det intressant med dessa fredagsbloggare när vi gör vår egen tolkning på temat. Tycker det är så kul att följa allas inlägg. Tack för bra trman. Nästa blir en utmaning må jag säga!
Annika:
Är det sant? DET hade varit kul om vi hade haft detta upplägg båda två! Och tanken har jag lekt med många gånger när jag försöker sätta mig in i hur mina barn tänker. För att förstå liksom.
Kul att du tyckte om det. Snygging? Hahahaha, men tack i alla fall :)
Stor kram till dig!!!
Saltis:
Jag tror på att skriva första idén som ploppar upp i huvudet på en. Då får det bara rinna ur en och sedan ska det ju illustreras med lite foton. Mycket foton har jag i ett förråd i Sverige tyvärr.
Jodu, här har du en äkta brandsiren!!! Hahahahaha! Äpplet ramlar inte långt från trädet. J var ganska livlig han med :D
STORA KRAMEN!
Marie:
Vad roligt att du tyckte det!
Ha en fin helg!
Ingela:
Tackar och kul att du gillade det. Jag kan väl inte påstå att jag varit en lugn person någonsin. Mycket spring i benen och en käft som glappar i tid och otid. Tur att vi alla är olika! Minstingen blir väldigt lik mig OCH maken. Dubbelt upp med andra ord. Hahahaha!
Trevlig helg på dig med.
KRAM!!!
Ebba:
Vad kul att du tyckte om det och bilderna. Jag tyckte verkligen om Simones tema och det har varit så intressant att läsa andra fredagsbloggares tolkning av det. SÅ många spännande göster många har på sin drömmiddag!
Önskar dig en riktigt trevlig helg!
Petra H:
Åh tackar för den komplimangen! Vad snällt av dig att säga så.
Jag försöker verkligen förstå mina barn ibland för att veta när de ska ha hjälp, råd eller "order". Jag vill ju inte hjälpa till med allt för de måste ju lära sig själva också. Då är det bra att kunna gå tillbaka och fundera på hur man själv tänkte i den åldern...
Min favoritålder är nog alltid i nuet. Tycker livet är spännande. Alltid.
Stor kram på dig!
Olgakatt:
Tckar! Jag är ganska barnslig av mig och frågade min mamma ofta hur jag var som barn. Nu finns inte mamma mer. Men hon kunde berätta och det har jag sedan försökt minnas. Jag började skriva dagbok tidigt och det har också hjälpt mig att minnas. Visst kommer jag ihåg hemska saker också. Sådant som har varit tungt. Det hör livet till. För oss alla antar jag.
Önskar dig en trevlig helg!
mammigranten:
Vad kul att du tyckte det! Javisst ändras man men ändå inte. Mina flickor tycker att jag ser ut som de. Och sedan undrar nu tonårsdottern om hon kommer att se ut som jag när hon blir stor....hahahah
KRAM!
LIa, Lia:
VAD SNÄLLT AV DIG att säga så!! Tackar! Visst är dt intressant att tänka tillbaka och försöka komma ihåg en själv. Det finns SÅ många vackra och roliga minnen. Det finns också en del dystra, men sådana ska man bearbeta bort.
Alla mår faktiskt bra nu! Inklusive hunden. Tack för att du frågar. Gulligt av dig!
Ha nu en riktigt skön helg i Norgelandet :D
KRAMAR!!!
Suz:
Men oj vad snäll du är pch jag tackar SÅ mycket för dina fina ord. De värmer ska du veta.
Visst är lever gott? Jag älskar det. Tyvärr gör inte många det och speciellt inte i mitt hus. Får försöka be min goa syster fixa den här goda lever-spagetti-gräddsås kombinationen när jag träffar henne. Hon är fenomenal i köket!
Kramar från en "sockerstjärt" hihi
Anna:
Vad kul att du tyckte det! Jag är nog mest nyfiken på mig själv i 5-års åldern. Hur tänkte jag då? Eller tänkte jag överhuvudtaget? Hahaha, ibland funderar jag på det. Var ju lite impulsiv...
Kramelikram
Anonym:
Tackar :D
Vilken häftig ide´! Hoppas ni/du hade roligt under middagen. Praktiskt att ha samma gäst som du dessutom känner väldigt väl!
Vad BRA!! Jätterolig tolkning och spännande!! Jag försöker också förstå hur mina barn tänker genom att komma ihåg hur det var. Inte alltid så lätt. Visst är det en spännande resa - Livet!
Kramen!!
Missade själv temat den här gången, men vad kul det är att läsa andras inlägg! Och vilken kul idé du kom med! Att du kan minnas så bra hur du var och hur du tänkte i olika åldrar - har själv ingen aning om hur jag var i femårsåldern!! Kan tänka mej att det blev en jättetrevlig bjudning, med så många energiska personer i olika åldrar...
Vad kul det skulle vara att träffa sig själv från vissa tdpunkter i livet och diskutera vad som jag hade för drömmar vid olika åldrar. Mycket intressant tolkning, roligt att du tänkte så!
Ett sånt härligt inlägg! Och nu känner ju även vi dig lite bättre! Du har rätt, man ska inte glömma hur det kändes då, i de åldrarna.
Nu har jag läst ikapp hos dig, men jag kommenterade inte överallt. Fina dräkter ni hade, och du var bäst! Ingår lurvtussen i fönstret i dekorationerna? : )
FINA BILDER, Taina!
Hoppas nu att ni får hålla er friska.
Du förresten, jag såg att du hade lagt bloggen med analysen i din länklista. Det är ingen idé, hon har den bara som pluggblogg, alltså med skoluppgifter, så det kommer inte att bli en levande blogg. Jag ska länka upp hennes riktiga blogg från Indien, den är nog roligare. Meltingpot heter den.
Kramar!
Vilken underbar tolkning och vad fin du var/är! Själv skulle jag INTE vilja gå på middag med mig som 1,2 och 5.. haha.. då kunde man ju hålla sig för skratt..
Fint inlägg mor! :)
Underbart! Lysande tolkning! Så kreativt! Det hade jag nog aldrig kommit på!
Tänk vad kul det vore att träffa en själv i framtiden eller "baktiden" :) Som i The Time Traveller´s Wife men bara för en middag och lite mer planerat.
Femåriga Tanja låter lite som Minstingen! :) Själv var jag också ganska vild som liten. Brukade balansera längst upp på soffryggstödet när mamma pratade i telefon - det fanns ju inte trådlösa telefoner då - så att hon var tvungen att sluta prata. Sedan hade jag en hel del kreativa metoder för att få som jag ville, fast min mamma var smartare än jag så det gick inte så bra. T ex när jag tog en tugga i persikan i affären för att då var ju mamma tvungen att köpa den så slog ju planen lite fel eftersom jag ändå inte fick äta persikan sen! :)
Så dina föräldrar hade fyra barn vid 23 års ålder! Hur tidigt började de då?? Min mamma hade iofs två barn vid 26 år och själv är jag 33 och har inget ännu... Tiden förändras! Men jag är redo! Dock måste jag få med sambon också!
Kram!
Förresten, så du pluggade både gymnasiet och universitetet i Sverige?
Lena;
Eller hur? Riktigt praktiskt eftersom maträtten var självklar och jag visste att alla tyckte om den :)
HeLena:
Tackar! Det är inte alltid så lätt att förstå hur de tänker. Men jag försöker i alla fall. Det märks på svaret OM jag fattat eller inte...
Kram
Marianne:
Tackar! Jag har nog alltid varit likadan. Jag hoppas dock att jag har blivit lite klokare med åren. Men min envishet har alltid hängt med. Hahahaha! Den ommer man långt med.
Grekland nu:
Det är det som gör det så kul att vara med i Fredagsbloggana och läsa olika tolkningar av ett och samma tema.
Energisk har jag varit oavsett ålder...på gott och ont enligt vissa. Hahahaha!
Norrsken och stjärnfall:
Tänk vad ens drömmar ändras med tiden ändå. Hur rosa och bekymmersfritt allt var när man var liten. Vi ändras med tiden. Men ändå inte...
Marianne:
Jag har nog alltid varit likadan. Envisheten har följt med. En trogen följeslagare i mitt liv :D
Lurvtussen intog platsen själv men han passade in riktigt bra tycker jag!
Tack för tipset. Jag tog bort länken nu.
Kramar!!
underytanjag:
Tackar!! Nja att träffa sig själv i SÅ låg ålder kanske inte hade givit så mycket under en middag...hahahah
Kram
Albert:
Tack snälla du!
Kram kram
Anna, Fair and True:
HAHAHAHA!!! Så du trodde du kunde FÅ persikan sen? Allt går inte som man har tänkt sig.
Ja Minstingen ÄR väldigt lik mig OCH Maken. Han var nämligen busig han med. Så det här är vi i kvadrat!
Jag flyttade till Sverige för att plugga på gymnasiet. Bodde själv och det var tungt ibland. Men ack den som ger sig :D
KRAM!
Japp, det trodde jag! En annan gång hade jag ett utbrott och låg på golvet och skrek att jag ville ha godis. Var väl 3 år tror jag. Men då satte sig min mamma ner på golvet (egentligen hyllan längst ner) och härmade mig. Då tyckte jag hon var jättepinsam så jag sa "nä, nu går vi hem, mamma" :)
Skicka en kommentar