söndag 20 maj 2018

Söndagsblandning

Nu har det sjunkit in och jag har reflekterat klart över mitt ursprung. Samtidigt så har det väckt många andra frågor. Lite mer detaljerade uppgifter om mina förfäder skulle inte sitta fel. Men nu har jag inte tid med sånt. Jobbet kräver all min tid för tillfället.

Hur blev det med flytten då? Det bidde ingen och jag är så jäkla glad! Vi stannar i Simpan. I alla fall ett litet tag till. Tänk att vi är inne på vårt elfte år här!

Annars då? Jo, det har varit morsdag här och i resten av världen men inte i Sverige. Det firade vi mycket enkelt. Jag ville inte ha "nån pryl" och vi bestämde oss för att gå och äta lunch. Dessutom bakade Liisa en pannkakstårta som jag tror HON egentligen var sugen  på. Den blev jättegod!

Fotbollen har kommit igång. Liisa spelar bara i den sk "recreational team" vilket betyder att säsongen är relativt kort om man jämför med "travel team". Detta med fotboll är inte riktigt Liisas grej även om hon blivit riktigt bra på det. Hon har ju faktiskt spelat sedan Kindergarten med de flesta av hennes kompisar.

Våren är hektisk på alla plan. Det är mycket prov, konserter, träningar och utflykter. Allt detta ska jag jonglera med och så lägger vi till jobbet och resor. Av någon anledning så går det då man är mitt i det.

Idag har Liisa fotbollsmatch (som jag hoppas blir inställd). Gårdagens match spelades i regn och skorna är inte torra än. Får väl sätta Liisa med hårtork och blåsa dem torra!



Här är Middle schools kör tillsammans med High school elever. 



Bara en glad mamma på morsdagen

I know! Kepsen på? WTF!

Liisas goda pannkakstårta, nom nom

Nytt parasoll! Den gamla blåste sönder...

lördag 12 maj 2018

JAG ÄR FINNE!!!

Är ni nyfikna så säg? Själv höll jag på att spricka innan resultatet kom. Satt och glodde på emailet från Ancestry med rubriken "Your results are in". Fingrade lite på tangentbordet lite löst innan jag klickade ordentligt för att öppna sidan och där, där fanns det. Mitt ursprung. Sån känsla att veta vad som rinner i mina ådror och jag visste det hela tiden att det är blåvitt och det var det till 80%! Ja, nu står det inte bara Finland i dessa 80 utan det står Finland/Northwest Russia och min son, Albert, övertygade att det var Finland eftersom kartan som ringade in min etnicitet var Finland, inklusive Karelen. Det intressanta är att man kan se hur mitt DNA har ändrats genom åren där i stort sett allt var koncentrerat till västra Finland i början av 1800-talet. Men sedan har det börjat hända grejer! Folk började röra på sig, lite här och där, förbi sänghalmen och på så sett har vi spridits ut!

Jag kunde också utläsa att just min DNA profil började sprida sig ända till Amerika i slutet av 1800-talet. Anledningen är detta:

As the 1870s dawned, Finnish farmers, peasants, and laborers had few job opportunities and little land. Initially starting in western Finland, especially from the Vaasa area, “immigration fever” spread during the 1880s and 1890s. Skilled workers went to New England to work in factories; laborers went to Wisconsin lured by the mining, fishing, and lumber industries; and farmers enticed with offers of free land established towns in rural Minnesota.

In 1899, Russia tried to force the Finnish people to give up their culture, religion, and language in favor of its own. In turn, many Finns immigrated to the United States. The settlers moved primarily to Minnesota and Wisconsin in areas with predominantly Finnish populations, and many cities developed areas called “Finntowns.”

Visst är det intressant? Kanske jag har en massa släktingar här. Lite långsökt, I know (eye rolling).

Jaha, de resterande 20 % då? 15% är från Skandinavien. Det kanske är svenskt, norskt eller danskt. Men jag suger på danska så det utesluter jag. Och så de där sista 5 procenten då??? Var det som pappa sa, dvs någon mystisk sjöman som hälsade på och spred sin säd i de finska hamnarna? 3 är från Östeuropa och 2 från Västeuropa. Det MÅSTE vara sjömannen, eller vad tror ni?

Vet ni vad som suger? Att jag inte ställde mer frågor till mina släktingar när de ännu var vid liv. Vi hade ju faktiskt 6 generationer en gång i tiden!!! Det ni, jag har alltså träffat min mormors mormor! Jag var 9 år då.

Kolla detta!

Från vänster min syster med hennes son, mamma, mormor, mormors mor, mormors mormor!

onsdag 9 maj 2018

I am back!

Och så jäkla jetlaggad! Kom hem sent lördag kväll och har inte varit människa sedan dess. Har nog aldrig känt mig så durrig. Bara bita ihop och köra på.

Förresten så har mitt DNA resultat anlänt! DET måste jag smälta innan jag avslöjar resultatet...

Jag har alltså varit på en två veckors tripp till Sverige och Norge och en del av er, miljoner läsare, har ju sett det på Instagram. Det blev många nätter på olika hotell eftersom det flängdes från Trollhättan, Drammen, Kongsberg och tillbaka till Trollhättan. Däremellan var jag till Stockholm men då bodde jag i min väninnas underbara lägenhet.

Så hur var det då? Mycket att ta in och jag har reflekterat en del över hur det är att vara "hemma" i Sverige. Det är både pros and cons om man säger så. En sak som jag verkligen retar mig på är hur ohjälpsamma svennebananerna är. När du kommer där släpandes på en jätteresväska som du kånkar upp på tåget, så trängs det och INGEN har som helst någon känsla för att "kanske vi ska hjälpa den där kvinnan som är typ lika stor som resväskan" utan det blir istället "henne kör vi över"!!! Nä fy fan säger jag bara.

Restauranger som blivit så hippa så du laddar ner en app för att beställa och SEDAN ska hämta din mat själv på en fancy bricka som blir så svår att balansera med att du tappar fanskapet!

Och HUR åker turister tåg, spårvagn, buss osv? Man vet ju knappt hur man får tag på en biljett! Du kan inte köpa biljetter på plats utan allt tycks vara online och via appar. Men herregud, VART tog mänskligheten vägen??? Jag kände mig verkligen som pigan från landet.

Nu är ju inte allt så negativt. Det är organiserat, fint, rent och folk ser ut som de klivit direkt ut ur hälsotidningar.

Det bästa med hela resan var ju att umgås med fina Bella!!! Vi fick en mysig helg ihop och det blev ett jobbigt farväl. Vi hann med att umgås med mina bästa väninnor också vilket var SÅ kul och vi blev något fjantiga efter ett par glas champagne. Typ student-fasoner.

En annan kul sak är Bzzt, som jag tyckte var så roligt att åka omkring i på Stockholm gator. Billigt och den slår ut både taxi och Uber om du bara är två och inget bagage.

Nu ska det jobbas. Här kommer lite bilder:

Att sitta och vänta vid gejten kan vara lite avslappnande ibland. Speciellt om man har coola skor...

Älskar vyn när jag äter frukost på hotellet i Trollhättan

I foajen på hotellet i Drammen. Får du tråkigt så sätt dig och gunga vetja!

Drammen by night

Yup!Kl 4 ska man kliva upp och testa hotellens gym. Alltid. Och inte är det speciellt trångt heller.

Vyn från hotellrummet i Kongsberg



Så vackert det är i Kongsberg!

Tillbaka till Trollhättan.

Mysigt att hänga med den här bönan en hel helg!

Min fina väninna!


Och så min andra fina väninna


Japp så här kan det gå efter ett par glas champagne!


Träning på morgonen ett måste och här på taket till ett av stadens SATS gym.


Att Max restauranger kan se så olika ut!

Bara häng på balkongen

Bzzt!!!

Maria och Pierre har givetvis sin egen lilla vinkällare. Ja, Pierre är fransman.

Eftersom deras lägenhet saknar badkar så fick Maria en i födelsedagspresent!


Det mesta beställs utan people interference.


Blev så ivrig när bild skulle tas så jag försökte dricka ur en ljushållare!

Så här glad blev jag när jag hittade det riktiga glaset!

Bara "mitt" rum i Trollhättan




Innan jag flög hem på lördagen så besöktes givetvis gymmet och jag var glad att ha alla leksaker för mig själv!

Klar för flyget hem!



söndag 22 april 2018

Startklar

Söndagmorgon och klockan är 4.32. Sitter här med en kopp kaffe och kollar på nyheterna som "en gammal tant som är uppe och väntar på tidningen". Anledningen är ju att idag drar jag på turné. Ni har väl köpt biljetter? Kanske inte, för så jäkla kul är det inte att komma och se när jag sitter i möten.

Alltid innan jag åker springer jag omkring som en idiot här hemma, tvättar och stryker kläder, plockar undan och "död-städar" lite. Både Jonas och Liisa ÄR kapabla till att göra allt detta, men det är någon inbyggd instinkt jag har och det går bara inte att få bort det. Det här med att tvätta kläder har Liisa lärt sig nyligen. Lite sent kanske, för hon är ju 14 år, men nu kan hon sköta sin tvätt och slippa rosa och grå kläder ifall hon överlämnar allt åt Jonas. Ibland undrar jag om han är färgblind!

Fredagkväll blev en spontanmiddag med goda vänner på en lokal restaurang. Middagen avslutades hemma hos oss med vin och babbel om allt. Dottern bestämde sig för att sova över. Kanske inte så smart eftersom hon fick minsann stiga upp i ottan. Liisa hade nämligen fotbollsmatch på morgonen. Hon fick gladeligen följa med och titta på laget som var lite "rostiga" så här efter vintervilan. Efteråt fick vi gosa en stund med hennes kattungar. NEJ! Det blir inga fler i vårt hus även om Liisa än en gång frågade om vi kunde låna en i 24 timmar. Ni vet hur det gick sist. De där 24 timmarna har nu blivit 8760 timmar (1 år).

Just ja, hängrännan är på plats. En ny en! $300 fattigare är jag men glad att det är fixat.

Nä nu har den här gamla damen svamlat klart. Dags att träna och slänga i de sista kläderna i väskan innan jag drar. Glad att jag hann med frissan i fredags också!

Så här glad var hängrännegubben; "It's up Mrs Olsson1"

Alltid en fröjd att besöka frissan i en del av detta "Coffe house".

Snacka om underbara och starka färger

Kan man bli sötare?


Kommer att sakna denna tjej och allt stök på morgonen innan hon kommer iväg till skolan.

Ha en skön söndag, gott folk!

torsdag 19 april 2018

Det här med att flyga

Jag jobbar ju inom flygindustrin. Nä, jag är inte pilot eller flygvärdinna. Förresten så sa den gamla skolsköterskan i Finland någon gång på 70-talet, med en mumindialekt att; "Taina, du kan int' bli flygvärdinna då du e så kårtt". Så de drömmarna (som jag inte ens hade) fick jag lägga undan.

Nu är det så att jag är i industrin och inte i ett flygbolag. Min pappa verkar inte heller förstå att bara för att vi tillverkar detaljerna, så betyder det inte att jag kan ha ett eget plan. Och så är jag ju ingen "Connecticut-fru"i lyxförpackning heller.

När det händer en flygolycka pga motorfel, som sker mycket sällan, så får vi oftast mycket jobb som spårhundar, typ. De flesta leverantörerna i den här branschen blir inblandade för diverse utredningar. Vi måste få fram ALL dokumentation för hur detaljen tillverkades med resultat. Dokument som kan vara uppemot 20-30 år gamla! Ni kan ju tänka er att mycket sparades i pappersform förr tillbaka och det kan ibland vara som att leta efter en nål i en höstack.

Vi har i dagarna haft en mindre utredning. Till och med jag dök ned i lådor som var både dammiga OCH  mögliga. Nu hade vi, som tur var, ett jäkla bra gäng som lyckades finna ALLT i tid. Vi hade 48 timmar på oss. Phew!

Kunden var nöjd. Såklart!

Alla som flyger vill ju känna sig säkra och trygga där uppe. Då är det skönt att veta att den del av tillverkningskedjan vi var inblandade i, visar att vi gjorde allt rätt. Här har vi inga happy hours precis.  Vi har följt alla regelverk och krav.

Då kan man sitta så här lugnt. Jag och mina golden shoes. För snart drar jag igen och ska vara ute och flänga i två hela veckor!


tisdag 17 april 2018

Grattis till oss

Idag har vi bröllopsdag. Tänk att vi lurade alla som var bjudna till Liisas dop den 17 april 2004 i Torsåkers kyrka. Endast prästen och frissan kände till vår lilla hemlighet. Gästerna från Finland hade anlänt med båten på morgonen och jag hade inte ens sett dem den morgonen. Jonas hade lurat dem att jag hade fullt upp med att fixa allt inför dopet. Men jag satt hos frissan och drack champagne medan Pia drog med kammen genom mitt hår.

Snacka om allas förvåning i kyrkbänkarna när prästen börja tala om för alla att ceremonin skulle inledas med en vigsel och där kliver VI fram som gubben och gumman ur lådan! Pappa grät, brorsan tappade hakan i bänken framför sig, syrran log så mungiporna nådde öronen. Ja många roliga miner, men det roligaste var nog Alberts kommentar som filmade det hela och pratar samtidigt "Va, är det nån som ska gifta sig nu mitt i allt" innan han fattade att det var vi! Hahahahahaha!

Vilket kalas vi hade sedan. Dopkalaset blev en mix av ett dop- och bröllopskalas. Kvällen avslutades med en fotbollsmatch i "finkläder" mellan Sverige och Finland.

En dag att minnas.