Tack alla som skrivit så fina ord både på sociala medier och här. Så omtänksamt av er. Själv har jag "umgåtts" med mina barn, syskon och syskonbarn via FaceTime, Messenger och allt vad teknologin har att erbjuda. Tacksam för teknologin när man är så långt ifrån varandra.
Det som är det kniviga är ju alla förberedelser, bouppteckning och allt annat praktiskt när man bor på andra sidan pölen. Och så begravning på det som inkluderar en resa. I dessa tider. Jag har en resa bokad nu i början av januari så nu får vi se hur det går med nya restriktioner pga av den där jäkla pandemin som aldrig tycks ta slut. Blir så trött.
I alla fall så blir det Albert och jag som åker på begravningen från min familj. Jonas och Liisa stannar här hemma i USA, Bella i Sverige med sina två små barn. De ska försöka streama begravningen, som blivit populärt under pandemin. Om man nu kan kalla något för populärt när det gäller begravningar.
Albert är just nu i Sydkorea. Han fick sitta på ett hotellrum i 10 dagar. Inte gå ut ur rummet under hela tiden förutom öppna dörren när maten levererades. Men enligt Albert var det inga problem. Han älskar ju att läsa och dessutom jobbade han och fick tiden att gå fort. Nu får vi hoppas att han kommer därifrån utan större komplikationer så han hinner komma på begravningen med mig.
Nu börjar "julveckan". Det ska handlas mat och så ska vi börja med förberedelserna. Laxen ska gravas, köttbullarna rullas, glöggen kokas, knäcken fixas och annat som hör till traditionerna. Och vi fick tag i en julskinka här i CT! Billig var den inte så nu hoppas jag den smakar bra också. Ska ugnsbakas och griljeras dagen före dopparedan.
Jag avslutar med ett par bilder på pappa. Som jag saknar så det gör ont...
 |
| Här är hela vår familj. Japp, jag är den yngsta. |
 |
| Pappa och mamma |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar