tisdag 24 december 2019

Sweet sixteen

Idag, på självaste dopparedagen, är det födelsedag för en i The Olsson family. Inte vilken födelsedag som helst utan det är SWEET SIXTEEN! Vår Liisa, vår mångsidiga tjej blir hela 16 år idag. Vårt mirakel, som ingen trodde skulle klara den tuffa graviditeten och den katastrofala förlossningen. Men du visade redan från ett litet frö att du är en av de starkaste varelserna som finns.

Grattis älskade "unge".

tisdag 17 december 2019

Överraskning

Oj som jag överraskade Liisa! Trodde nästan hon skulle börja gråta, för så rädd var hon i lördags när jag väckte henne. Tänk om jag hade haft kameran då och tagit en bild. Hennes ögon var stora som tefat.

Vi tar det från början.

Som ni vet så fyller Liisa år på självaste julaftonen. Jag vet. Inte så kul. Inte om man frågar henne. I alla fall så bestämde jag mig för att göra något kul FÖRE självaste Dagen i år och det var en överraskningssresa till New York City. Och inte nog med det, hennes bästa kompis fyllde nämligen 16 år den 13e december och därför var också hon och hennes mamma med.

Både Liisa och Katherine hade alltså ingen aning där de satt i bilen vart vi var på väg förrän vi anlände till NYC. Där talade vi om för dem att det blir både övernattning och Broadway-show. Samt lite shopping. Tjejerna var överlyckliga!

Nu råkade det vara Santacon i stan och det var tomtar ÖVERALLT. Först fattade vi ingenting men till slut trillade poletten ned. Skulle givetvis ha tagit bilder på dem men jag var så fascinerad av alla tomtedräkter att jag helt kom av mig. Gick omkring och gapade. Det gör man när man är i NYC. Det finns SÅ mycket att se. Ibland måste jag hålla för ögonen så de inte trillar ur och hålla upp hakan så inte den ramlar ner i backen.



De bästaste vännerna sweet sixteen




Rockefeller Center

Tomtar på vift

Rockefeller center




Isrinken vid Rockefeller center


Min fina väninna




Vad händer här då?

Där inne gör sig nyhetsankaret Willie Geist redo


Stackars hund



Tomt ganska tidigt på morgonen





Cyklande Tomtar

Si där! Någon som sticker ut!



fredag 13 december 2019

Lucia och lite annat babbel

Happy St. Lucia Day! Något jag kan sakna lite när jag bor här och i år missade jag Lucia i Hartford som de har varje år i Emanuel Lutheran Church. Det är faktiskt amerikanska barn som sjunger svenska julsånger och de gör det så bra! Har skrivit om det tidigare år här på bloggen. Men jag får väl dra på Liisas mjukiskrona, som hon hade när hon gick på dagis i Sverige, och dra på mig nåt gammalt nattlinne. Kanske jag ska dra mig ut på vägarna också? Bjuda grannarna på lussebullar och pepparkakor. Hm, tål att tänka på. Vad tycker ni?



Så här före jul är är det en hel del aktiviteter på skolan och här i veckan var det konsert. Liisa spelar  ju saxofon i skolbandet. Tyvärr fick jag ingen bild på henne  när hon satt på scen eftersom saxofonisterna sitter längre bak. Filmade dock lite men ljudet blev så fruktansvärt dåligt pga en gubbe som satt framför mig på en gnisslig stol. Eller var det han själv som skapade ljuden? Ni skulle bara bli åksjuka om ni tittade på den filmsnutten så jag hoppar över det.

Det roliga under konserten var att deras musiklärare, tillika dirigent, försvann en stund för att komma tillbaka utklädd som snögubbe till barnens stora förvåning och förtjusning! Lite svårt för henne att dirigera var det nog.

De ska alltid klä sig i denna svarta långklänning. Fint ska det vara.

Snögubbe och tomte och så en massa musiker! Härlig blandning.

Här är hon, deras fenomenala musiklärare! 

Till slut vill jag bara skriva om en tidig födelsedagspresent  till Liisa. Snart fyller hon ju 16. Sweet sixteen, ni vet. Och här är det ju dörren till KÖRKORTET! Ja nu har ju hon inget än. Först ska vi till DMV (Department of Motor Vehicles) och fixa ett sk Learner's Permit och sedan gå i "bilskola".

Födelsedagspresenten blev en bil! En begagnad såklart och med en manuell låda. Det ni, det är MYCKET ovanligt här. Jonas vill verkligen att hon ska lära sig köra på riktigt. När han säger så, funderar jag på alla jag möter ute på vägarna med sina automatlådor om de kör på låtsas? Typ Flintabilar. Jag ska nog börja titta lite noggrannare om jag ser några fötter under bilarna.

Jag får lite flashbacks när jag tänker på att Liisa ska börja köra. Minns när jag stod still i en backe och försökte hitta dragläget samtidigt som jag såg en bil bakom mig. Körläraren stirrade och var beredd med sin fot att trycka ned bromsen. Svetten rann längs ryggraden. Nu ska Liisa få uppleva samma sak.


Den där rosetten knöt jag ihop själv och jag kan säga att det blev lite fler gråa hårstrån på huvudet.. 

Hon ser så liten ut där bakom ratten...

Lycklig tjej

måndag 9 december 2019

Utflykt

I lördags var ju Liisa på sin debattävling till en stad ca 1 timme från Simpan. Närmare sagt Seymor här i CT. Jonas och jag passade på att åka på ett "ärende" som jag kommer att skriva om vid ett senare tillfälle. När vi ändå var ute så passade vi på att göra det till en trevlig utflyktsdag.

Jonas känner ju till områden och städer söder om oss och närmare kusten. Han ägde ju två territorier i sitt bolag där, varav ett är nu sålt och det andra är uthyrt.

I alla fall så hade vi ärendet i Waterbury, CT, som inte är någon höjdarstad precis. Mycket fabriker som är nedlagda och också lämnade som så, dvs ingen aktivitet. Jag gillar ju när de bygger om gamla tegelbyggnader till lägenhetskomplex eller något "hippt".

När ärendet var klappat och klart var det dags för lunch och då lyste Jonas ögon upp. Som de ofta gör när det vankas mat. Han kom nämligen på ett jättebra lunchställe! Ibland har man ingen aning om vad som väntar en för det kan vara ett riktigt lågvattenmärke. Bilfärden till lunchstället blev mer och mer spännande. Visst, det var vid kusten och jag kunde se en snygg strandremsa, men byggnaderna och vägen hade sett sina bästa dagar. Nedlagda restauranger och knappt en bil. Men plötsligt dök den upp. Stowes Seafood. Mina ögon höll på att ploppa ur och jag stirrade på Jonas ett par gånger för att försäkra mig om att han inte fått en hjärnblödning.

Men ack vad jag bedrog mig. Don't judge a book by its cover. Maten var så god trots att den var friterad, men den var lagom friterad och smaken var himmelsk! Inredningen var läcker och jag kunde ha suttit där en lång stund och bara tittat på alla prylar.












En glad Herr Olsson

Nom nom

Lite julpynt
Efter maten gick vi över gatan mot stranden. Underbart! Hit kommer jag gärna tillbaka.

söndag 8 december 2019

27 år

Mitt mellanbarn har blivit 27 år gammal. Men vänta nu, hur gick det till? Och hon är dessutom mamma? Jag hänger inte med! Vi säger ofta att tiden går så fort, men hallå, ärligt alltså - vad har hänt? Det jag kan säga om mitt mellanbarn, Bella, är en av de mest snälla varelser jag vet. Hon är inte som oss andra i familjen. Vi är högljudda, tar plats och kan vara allmänt dryga, om jag får säga det själv. Men Bella, hon är tystlåten, snäll, otroligt omtänksam, stor djurvän och en underbar mamma.

Veckan som gick, tillbringade hon i Idre med fästmannen, Victor (som var med i en avancerad utbildning för skidinstruktörer), sonen Maximilian och hundarna såklart. De hyrde en liten mysiga stuga där de satt och myste på kvällarna vid braskaminen med varm glögg.

Så min fina, söta Isabella, stort grattis igen på din födelsedag.




lördag 7 december 2019

Bråda tider

Jorå, jag finns kvar och kikar in då och då. Men där stannar det typ. Har inte lämnat avtryck hos någon och inte hos mig själv heller. Jag springer nämligen omkring som en liten tomtenisse (eller nissa) och förbereder inför julen! Och nej, det är ingen stress för mig för jag ÄLSKAR julen! Granen är på plats, de flesta julklapparna inhandlade OCH inslagna, pepparkakshuset är bygg, och blev jättefult, lussebullar bakade. Ja men ni hör ju! Fan vad bra jag är (och klappar mig på axeln).

Imorse skjutsade jag iväg Liisa till skolan trots att det är lördag. Där väntade bussen med flera nervösa "debattörer". De ska nämligen iväg och tävla igen. Mig veterligen erbjuder inte svenska skolor detta? Osäker dock, men jag tycker det är ett kanonämne och att de sedan får TÄVLA i det är ju grädde på moset. Vänta nu. Grädde på moset? Säger man det och om så är fallet, vem fan har grädde på moset?

Just det, vi har ju "firat" Thanksgiving också. I år blev det inget Thousand Island tyvärr. Huset är ju "winterized". Vi var hos våra fina vänner Bob och Darlene istället och det var både trevligt och gott. Inte nog med det, jag fick med mig Jonas på Black Friday för första gången sedan vi flyttade hit! Well, efter en timme och fika på Barnes & Nobles ville han hem. Då hade han fått nog, hahahahaha!

Om jag gjorde fynd? Det vette fan, men jag brukar ändå ha detta som tradition och göra mina julklappsinköp. Inte för att det blir många klappar men det är mysigt att vara ute och komma in i The Christmas Spirit.


Hemma hos våra fina och äldsta vänner här i USA på Thanksgiving

Mat, mat och mat. That's what Thanksgiving is about

Fina Darlene


Här är gänget (Jonas bakom kameran och det syns ju med tanke på suddigheten)



Nu börjar det likna jul i vårt hus!

Skulle ta en trevlig "julbild" när pepparkakshuset skapades. Men vi måste ha det fulaste huset och inte nog med det...

Jonas hade nån gammal skittröja på sig med HÅL i. Suck.

Den här katten alltså. 




Bevis på mina lussebullar! 

Visst ja, vi har ju haft "Snow Day" då skolorna var stängda. Barnen brukar gå ut och bygga snögubbar men Liisa tyckte visst det var badväder.

Och här är Liisa imorse på väg till debattävling!