måndag 28 december 2009

Jag önskar...


...jag hade mer tid för bloggning. Men det kommer. Så småningom. Just nu rår vi om varandra när vi äntligen är samlade.

See you later och tack för alla julhälsningar!


måndag 21 december 2009

Helgen i bilder

Nu visar jag helgen i bilder för det var en riktigt händelserik en och jag orkar bara inte skriva om allt. Bilder säger ju allt, eller hur?

Häng med!

En viss dam fyller år på julaftonen och kalaset fick då ske innan av naturliga skäl.

Gästerna anlände till Giggles Party & Play lokalen i Simsbury.

Partypåsarna var fixade och stod på rad.

Naglar fixades (pojkar valde tatueringar).

Ansiktsmålning för de som ville.

Temat var Mermaids and Pirates.

Det blev en del pysslande i pysselhörnan.

En del hade inte tid med pyssel utan var The real pirate istället. Och DE pysslar INTE enligt Cameron.

Borden var så fint dukade och här syns det väl vilka som skulle sätta sig? The mermaids såklart!

Rosa, rosa, rosa.

Var man pirat, så gällde dessa platser.

"Pojkbordet", the American way.

Underbara små detaljer överallt. Mycket uppskattat av en snart 6-åring.

Pffhhhhh! Hip, hip hurra!

Lite dans hör alltid till!

Tjejerna. Ops, jag menar The Mermaids!

Dags att släpa hem "skörden" av presenter!

Paket öppnades hemma, i lugn och ro. Vilket de ofta gör på denna typ av kalas här. Kortet är skrivet av en kille i Liisas klass och betyder "This is the party of your life!" Hahahaha, så gulligt va?

Så här såg det ut efteråt!! Rena julaftonen...och så är man ju född då också.

Lördagkväll bar det iväg på julfest med Makens jobb.

Dukningen för o´dourves var inte helt fel.

Det var riktigt mumsigt!

En sådan mysig julstämning.

Maken tar för sig.

Lite mingel hör alltid till.

Vid bordet hade vi det trevliga paret Herr och Fru B.

Kvällen avslutades med Yankee Swap.

På söndag var det dags för shopping och hela familjen drog iväg till ett stort köpcentra.


Ett besök på Build-a-bear Workshop!

Här lägger Minstingen i hjärtat i sin nyfunna vän Coda, innan den "sys igen".

Här fixas Birth certificate! Mycket genomtänkt koncept.

Mitt i köpcentrat finns en stor glaskula där man kan besöka tomten, vilket vi givetvis gjorde.

Eftersom det hade varnats om den STORA snöstormen, så höll sig de flesta hemma. Vi trotsade den och Maken blev då intervjuad av NBC! "I am Swedish and not afraid of snow". Typ!

Innan mörkret föll hann vi med en sväng till pulkabacken. Ah, vad härligt!

Kvällen avslutades med att flickorna klädde granen medan mamman satt och drack glögg. Maken åkte iväg på bizsniss resa.

Ha en fin måndag!

söndag 20 december 2009

Årets...

Fick en utmaning från KalasLotta och jag hakar på. Det kommer ett inlägg till senare idag...

Årets bedrift: Lyckades avsluta ett projekt på distans, trots kulturkrockar till höger och vänster!

Årets bittra: Ett j*vla fucking monster! Förstört så mycket och det kommer att sitta i. Länge.

Årets bästa semester: Ska vara Lake George, NY, eftersom hela familjen var samlad då.

Årets nytillskott: Ett hårstrå på hakan! Gaaaaaaaah!!!

Årets förlust: Gallblåsan! Inte för att det gjorde så mycket att den försvann. Det var mer vad den orsakade, dvs INGEN MARA!

Årets vuxenpoäng: När jag (vi) beslutade att låta Minstingen gå om Kindergarten.

Årets fysiska förändring: Vete fasiken om inte rumpan, som försvann ett tag, är på väg tillbaka. Tack vare Zumban! Rund och go :D

Årets nya kändisförälskelse: ADAM! ADAM! Lambert alltså :D

Årets mest gåshudsframkallande låt: Finns inte EN låt. Beror helt på sinnesstämningen. Mycket Zumba musik för tillfället.

Årets läsupplevelse: I trygghetsnarkomanernas land av David Eberhard. Så sant, så sant, det han skriver.

Årets insikt: Att livet är skört. Och kort.

Årets teve-besatthet: American Idol!

Årets fest: Ojojoj, det HÄR var svårt! Om jag måste välja, så blir det tjejkvällarna i somras. Eller Progressive Dinner med grannarna. Förresten var Spring Party hos goda vänner en höjdare. Äh, jag VET INTE. Har oftast himla kul på fester. Det blir vad man gör det till!

Skickar snabbt vidare till Petra, Under ytan, Peter och Suzesan!

fredag 18 december 2009

Show & Tell: Halvårskoll

Gaaaaaaah! Alla vet vid det här laget att jag bävar för alla teman som innebär lite av en foto-tävling-bland-bloggarna. Och alla, nästan i alla fall, har ju en uppsjö av vackra bilder att plocka fram till ett tema som dagens "Halvårskoll". En annan har svårt att hålla koll på nuet och Nilla vill att vi ska ha koll på det senaste halvåret. Jag tackar jag.

Hösten har varit himla tung för vår del, men man ska inte älta i det förgångna. Det gäller att blicka framåt och ta vara på allt positivt som har hänt istället. Hoppet är ju det sista som överger människan och DET tror vi stenhårt på. Allt blir bra. Med tiden.

Så låt oss kolla vad som finns i Tainas arkiv:

Det var en gång en liten flicka, som hette Minstingen. Hon bodde i det stora landet Amerikat med sin familj. Minstingen var 5 år och såg fram emot att få tillbringa en del av sitt sommarlov i Sverige hos släkt och vänner. Så i juli bar det iväg till Gästrikland.

Hos kusinerna fanns det massor av djur att klappa och pyssla med. Förutom fåren kunde Minstingen rida på en ponny!

Efter tre veckor var Minstingen tvungen att åka tillbaka till det stora landet igen, men än fanns det tid kvar för lite mer sommarlov. Pappan i familjen, tyckte att de kunde tillbringa lite tid i Lake George, NY. Där fanns det nämligen massor att göra. Speciellt flugfiske. Men det fanns annat också, sådant som Minstingen och hennes storasyster tyckte var kul.Mamman då? Ja, hon hängde ju bara med hon.

Systrarna har varit på mineraljakt!

Mamman i huset åker iväg på bizniss ibland. Så när september kom, drog hon iväg till Svedala och Tyskland. I Svedala bor ju Minstingens storebror, som mamman passade på att hälsa på. Såklart.

Mamman och storebror besökte bland annat Botaniska trädgården i Göteborg.

Hösten kom med rasande fart och Minstingen och hennes storasyster kom in i vardagslunken med skola och fritidsaktiviteter, så som soccer och ridning. Den riktigt stora händelsen var, enligt vissa i familjen, pappans bedrift i Harfords halvmaraton. Mamman i familjen kunde inte ställa upp pga en dum gallblåsa.

Stolta killar efter 21,1 km. De tycks vara stolta än idag. Den tar aldrig slut liksom och nu är Mamman väldigt taggad och "revanch-sugen".

När Thanksgiving har passerat börjar julhysterin i det stora landet. Så även i den lilla staden där Minstingen bor, firades den, julhysterin alltså, med en sk Simsbury Celebrates.

Tittut, säger Minstingen, och är överlycklig i detta lilla pepperkakshus.

Det syns att det är den sista månaden på året. Röda rosetter. Kransar. ÖVERALLT!

Ett av de hus jag körde förbi här i Simsbury, som har de traditionella kransarna och rosetterna i varje fönster. Mycket populärt. Inte hos oss dock. Jag vill ju faktiskt kunna se ut också.

Nu återstår endast några få arbetsdagar innan jag tar jullov. Men innan dess ska födelsedagskalas ordnas, gå på"firmafest" , bakning, städning, julklappsinköp och sedan kommer det stora lugnet :D.

Simma lugnt Taina. Simma lugnt.

torsdag 17 december 2009

Överraskningarnas dag

Nej, jag har inte fått Nobelpriset, för DET hade verkligen varit en överraskning! Nu är det något helt annat. Små saker som gör en så himla glad alltså. Det där oväntade. Okej, en sak visste jag skulle komma förr eller senare, men döm om min förvåning när den väl kom så blev jag så överraskad OCH glad. Stod där och vred och vände och kände inte igen avsändaren. "Hm, måste ha kommit fel", tänkte jag, men så tittade jag på mottagarnamnet och det var MITT. Till mig alltså. Jag fick ett paket! En julklapp från Sverige. Jag gick ju med i Emmas julklappsbyte. Och hur kul är inte det då?

Nå, mitt paket kom igår:

Paket från Svedala!

Nu sas det ingenting om att vi inte fick öppna det före jul. Vad tror ni jag gjorde då? Det säger jag inte. HA!

Den andra överraskningen kom på gymmet. I omklädningsrummet kom en av mina gymkollegor/kompis fram och gav mig ett litet paket. Hon tyckte jag kunde få en av hennes gamla mors saker. "Inte en gammal porslinsskål made-in-sweden" var en tanke. Och se vad jag fick!

Christmas Caroler

Jag hade ingen aaaaning om dessa figurer och var givetvis tvungen att googla på Joyce Buyers, som är grundaren till Carolers. Är inte någon stor samlare av något (förutom damm under sängen), men tyckte denna figur, som är ett samlingsobjekt, var en helt gudomligt söt sak. Om ni läser på Joyces hemsida, så ser ni hur dessa tillverkas och alla dockor verkar ha samma uttryck i ansiktet. De sjunger ju "carols". En sak som Joyce uppskattade mycket. Dessa dockor ville hon skulle finnas till jul istället för allt krims krams som fanns redan på 60-talet.

Jag tycker det var en otroligt fin gåva, att min vän ger bort en av sina mors saker till mig. " I know you'll appreciate it" och det gör jag verkligen! Så TACK till C!

Vill avsluta med en annan överraskning och det var detta lilla glädjeskutt:

Ett skutt av Tonårsdottern framför vår lokala Starbucks. Det gör mig glad.

Ha en fin torsdag!