tisdag 30 juni 2015

Nu får det räcka!

Tamejfan vad segt det här var då! Inte bara sjukdomen utan klantarslar till doktorer. Blev så trött på att "den nya medicinen" vi fick inte hjälpte ett dugg! Hon kräktes mer, hon fick lika mycket febertoppar och fortfarande lika höga som Mount Everest. I förrgår kunde hon inte ens stå upp för att ta en dusch då allt bara snurrade och hon spydde ner hela badkaret. Nice.

Våra goda vänner fick nog av doktorernas trams och såg till att vi fick komma till en "riktig" barnläkare. Hon som våra vänner har. Vi fick en tid igår och när vi var där toppade Liisas feber och var dryga 41,3. Liisa såg så trött och sliten ut. Om hon inte var min unge, så hade jag nästan kunnat ta henne för en panda.

Medicinen hon hade var totalt fel medicin för denna typ av åkomma (åkommor) och diagnosen lyder både virus och bakteriell infektion. Så ny medicin. Doktorn ringde igår kväll kl 22 för att höra hur läget var. Då var det relativt lugnt. Natten blev lite kaotisk igen med hög feber. Imorse var vi hos doktorn igen och det tycks gå längre mellan febertopparna nu så kaaaaanske vi är på rätt spår nu.

Jag har alltså varit vaken i omgångar på nätterna, vi har bytt sängkläder varje dag och jag känner mig sliten. Men vad ska inte lilla Liisa vara då?? Här sitter jag och klagar!

Nu ska jag förbereda mig för ett web ex möte. Håll nu tummar och tår gott folk.

söndag 28 juni 2015

Men så här skulle det väl inte vara

Ett sommarlov som nyligen börjat. Ett sommarlov då barnen har spring i benen och är fulla av liv och rörelse. Ett sommarlov med skratt, bad, sol och massor av glass i stora lass. Så ska det väl vara för alla barn?

Men inte här.

Liisa är sjuk. Mycket sjuk. Det har varit ambulanspersonal, akuten, vakna nätter, medicin, kräkhink, febertoppar höga som Mount Everest och en hopplöshet som heter duga. I vanliga fall har sjukvården fungerat bra här. Men nu suger den. Rejält. Vi har bollats fram och tillbaka, men i eftermiddag ska vi få träffa en doktor. Men det tog sin lilla tid. Tack snälla familjen H, säger jag bara. De lärde mig hur saker ska läggas fram och här betalar man ju sina sjukförsäkringar själv och väljer således sin egen "primary doctor" och då ska man ställa krav.

Och det gjorde jag imorse. Jag krävde att få prata med doktorn och när sköterskan försökte förklara för mig att det är helg och bla bla, så sa jag bara att det STRUNTAR jag fullkomligt i! Vem fan har bestämt att man bara får vara sjuk måndag till fredag mellan 8 och 5? Idioter!

I alla fall så är Liisa riktigt dålig. Jag vet att barn har feber. De kan ha riktigt hög feber i flera dagar. Och det har Liisa. Men den går liksom inte ned mellan varven och hon har inte ätit speciellt mycket och det lilla hon får i sig kräks hon upp. Febern likson "rusar" upp precis innan den dippar något. Den är liksom inte normal. Hon har nu legat i drygt 40 och 41 i fyra dagar. Ögonen är matta och hon sover i korta stunder, för att sedan vakna för att hon fryser.

Så här ska det ju se ut. En glad sommartjej:


lördag 27 juni 2015

Grattis Sonen

Idag fyller han år, min fina son, Albert. Kan knappt fatta att det gått 29 år sedan han tittade ut. Albert som alltid funderat, inte bara en gång, utan två, tre gånger innan han gjort något. Även när han skulle födas fram. Han bestämde sig för att stanna i nästan 3 veckor över tiden innan han till slut kom ut. Och den "processen" var ju inte snabb den heller.

Men så har det mesta gått bra för honom här i livet. Att ta sig en funderare innan ett beslut är ju aldrig dumt.

Idag har du en jättefin och söt flickvän, Carolina. Du har ett kanonjobb i Stockholm och ni har en fin lägenhet. Du är en av de mest snälla personer jag känner. Och du är klok. Mycket klok. Som liten kallade vi dig ibland för "gammal gubbe". Du kunde som tvååring gå runt i en leksaksaffär utan att röra en pryl. Händerna på ryggen, som en liten pensionär, och så pratade du med allt och alla. Du var så artig.

På tal om pensionär, så ville du "bli" pensionär när vi frågade vad du skulle bli när du blir stor. Inte polis. Inte brandman eller ingenjör. Utan pensionär. Du hade klurat ut att som pensionär behöver man inte jobba, man har egna pengar och gör precis vad man vill!

Kommer ihåg när du skulle på 4-årskontroll hos Doktor Bengt. Han ville kolla din utveckling och bad dig rita en gubbe. Doktor Bengt visste inte då att du var en riktigt liten konstnär, redan då. Du tittade på mig och frågade om du skulle rita en gubbe med snopp eller utan. Du hade för länge sedan passerat "huvudfotingar" och koncentrerat dig på detaljer. Jag svalde ett par gånger och bad dig rita en utan. Doktor Bengt höll på att ramla av stolen.

När din syn skulle kontrolleras, fick du en liten tavla i handen, så du skulle kunna peka på bokstaven sköterskan visade framme vid sin tavla. Du struntade i din tavla och uttalade klart och tydligt bokstäverna. Sköterskan blev först så förvånad (och förnärmad) att hon bad dig peka på din tavla istället! Men till slut trillade polletten ned för henne att du inte bara såg klart och tydligt, utan du kunde alfabetet. Det lärde du dig innan du var två.

Min fina, fina son, som jag saknar så. Men i jul träffas vi igen.

Ha en riktigt skön och rolig födelsedag!




Älskar dig!

torsdag 25 juni 2015

Graduation parties

Det haglar av dessa sk "graduation parties". Speciellt för de som slutat high school. Vi hinner inte gå på alla men en av dem var för Jonas fd kollegas son, Logan. Vilken kille alltså! Han är bland den ödmjukaste människa jag träffat, så artig, så belevad, så smart. Ja han har allt. Dessutom har han fått massor av stipendier (som underlättar för fadern såklart) för sina fortsatta studier till agronom. Hans intresse (och kunskap) om lantbruk och djur är imponerande. Jag står bara och gapar när han berättar om kor, jordbruk och traktorer. På tal om traktorer, så kom hans vänner körandes i sina traktorer till festen. Jag försökte vara lite kul så där och frågade dem om det var inne med att köra omkring på traktorer istället för bilar. Här är vi på landet och där kör man traktorer Taina! Typ. Det var det det.

I alla fall så var det en mycket trevlig tillställning. Logans mamma hade fixat det mesta själv, allt från dekorering till matlagning. Och mat fanns det! Jeeezuz! Och jag fotade inte maten. Ni får bara tro mig liksom.

Dekorationen bestod bland annat av höbalar som vi skulle sitta på. Värme och hög luftfuktigheten gjorde att jag hade väl halva jävla höbalen fastklistrad i arselet när jag reste på mig!

Just ja, det var ju farsdag här i Amerikat i söndags också. Det var ju tur att vi blev bjudna på mat så "slapp" jag kocka hemma!!!

BMAP table (Bring Me A Present) och det syns vad Logan är intresserad av.

Denna lilla stuga stod på deras gård. Fick liksom "Finlandskänslor". Don't ask me why...

Japp, det skulle till och med sittas på höbalar. Är man på landet, så är man! 

En kruka med fötter. Hoppas den inte traskar iväg bara.

Gammal pump. Och det var ca 27 grader varmt. Plus hög luftfuktighet. 

Snälle Logan. Var inte lätt att fota precis. Bakom honom skymtar ni en av traktorerna. Den röda alltså. "Den" i gult är en farbror om ni inte visste det.
Grattis pappa! Till frukost blev det våfflor. Japp, Jonas i en av sina miljoner "I love NYC t-shirt". Om han har stil? Visst har han det. Sin egen stil. 
Far och dotter.
Nä, nu ska jag jobba. Sitter hemma och jobbar idag eftersom Liisa är sjuk.

onsdag 24 juni 2015

Kul hade vi

Lördagen "firade" vi midsommar och jag veeeet att midsommar var på fredagen. Men man får väl vara lite flexibel? Capisce?

I alla fall så var vi bjudna till ett amerikanskt-svenskt par här i Simpan. Det dök upp fler svenskar och med det så blev det svenskt firande. Typ sång och nubbe. Hell and gore, tralallalaaaa!

Vädergubben var också där. Meteorologen från NBC News. Jag har ju aldrig träffat honom IRL tidigare, men när jag skulle hälsa, så hälsade jag på honom som om han var en god vän sedan långt tillbaka. Typ "Tjena, vad kul att ses här". Annars så brukar ju han vara i mitt vardagsrum. Men i TV'n alltså.

Några barn som hade minst like kul som vi vuxna


Självklart fanns det en pool! 

Lilla Lea fyllde 10

Tomt i glaset!

Värden och vädermannen

Bara tok!



Ja, vad säger man?

Är det party så är det!
 Nu får jag nog "parta" iväg till jobbet. Ha det!

lördag 20 juni 2015

Sommar och tid för återhämtning

Hahahahahaha! Jag tror jag kissar på mig! Sommar och tid för återhämtning. Vad fan är det för något? Alla blir ju som galna att göra precis allt. Och då menar jag allt. Vintern här i New England var kall och höll på i en evighet. När sommaren väl kom (vi hoppade över våren) då exploderade inte bara naturen utan något i var och en av oss.

Helgerna är fyllda med aktiviteter. Visst, det är ju kul. Men det får ju vara måtta med allt! Vems fel är det då? Jo mitt såklart, för jag har någon i mig som drar upp de där djävla mungiporna flera varv runt öronen, hoppar som en liten unge på fem, och tjuter glatt som en cheer leader. Försöker även med några töntiga skutt. Och säger JA!

Här sitter jag en lördagmorgon och har miljoner saker att göra. Två inbjudningar. En som börjar klockan fyra och den andra klockan fem. Innan dess ska det handlas och fixas presenter och fingerfood. Det ska dessutom tränas och förhoppningsvis hinna med en dusch. Raggardusch kanske? Imorgon är det farsdag här. Det ska också firas och sedan iväg på en tillställning på eftermiddagen. Och före det ska det tränas och förhoppningvis ska jag hinna duscha igen. Inte nog med det, så kan det hända att jag måste jobba också då vi haft ett par "allvarligare händelser" på jobbet.

Men vet ni? Livet är till för att levas! Fullt ut, för det kommer inte igen.

Igår spenderades dagen på Six Flags i 30-gradig värme! Vi gick omkring och svettades och det provades på mer än en åkattraktion. Snurrig i pallet idag.

Nä nu har jag inte tid med det här. Ha det!


På väg upp till Six Flags!

Alla dessa figurer...

Två som njöt av dagen!

Ibland lite väntan.

Men vad gör det när du efter en stund får sitta DÄR uppe!

Not my cup of tea
Ännu mera fun!

Är det det här som kallas för dårskap?


Tur att det fanns ett vattenland!







Här hade jag fått nog...say no more.

tisdag 16 juni 2015

Sommarlooooov!

Sommarlov kan jag glömma. För jag har minsann inget sommarlov. Inte än i alla fall. Och mitt lov blir en semester och det är ju inte så pjåkigt det heller.

Liisa däremot har sommarlov och hon njuter i fulla drag. Trots att det bara varit en helg och en vardag, så har hon fyllt dagarna med kompishäng, simparty, fotbollsavslutning och sleepover. JAG VILL OCKSÅ VARA BARN!

Nu ska jag skärpa mig och glädjas åt Liisas långa ledighet. Nästa vecka är det läger i 4 hela veckor. Då blir det ännu mer kompis- och poolhäng.

Fotbollssäsongen är över. Själv tycker jag den borde börja nu. Det är ju trots allt sommar. Eller har jag missat något? I alla fall så bjöd en av tjejernas mamma barnen på "swim party". Trodde jag skulle dregla ihjäl mig när jag såg huset. Var inte läge att gå omkring att fota huset, inne eller ute. Förresten så kom jag väl av mig, där jag gick omkring och gapade. Spanade till och med in garaget. Ett av dem. De hade nämligen flera. Såklart. Och vad fann jag där om inte en chick liten Porche. En sån som alla har som extra bil. Nåja, vad är väl en bal på slottet...


SOMMARLOV!

Vilket lag! Simsbury Lightning! 

Paparazzin var framme. Var bara tvungen.

Flickorna förbereder sig för partyt.

Kompishäng och sommarlov. Kan det bli bättre?


söndag 14 juni 2015

Att ställa upp

Förra söndagen var i stort sett hela Peter Pan ensemblen med i en "fund raising event" för barn med autism. Vilket evenemang!

Peter Pan föreställningens regissör har nämligen en son som har autism, Carter. Självklart ställde vi upp i samlad trupp och bar röda t-shirt, som tydligt visade vilket lag vi tillhörde. Carter's Team! Och vårt lag samlade mest pengar av alla lag! Och vi var fler än två lag.

Själva evenemanget hölls i East Hartford. Liisa och jag tog oss dit vid 9 och det fanns massor av aktiviteter för barn att göra innan själva "promenaden" började.

Det där med promenaden var kanske inte den snabbaste jag varit med om, men vi rörde oss framåt. Träffade på en sköldpadda vid sidan av vägen. Han höll typ samma takt. Det säger väl en del? Ja, jag vet, det var ingen hastighetstävling. Kanske i långsamhet. Men kul var det!

En förväntansfull tjej som ställde upp för Carter.

Allt skulle provas på

Så som denna aktivietet

Hattar av alla dess slag

Typ den här

Nationalsången. 

Vår följeslagare. 
Action figurer!
Det tog sin lilla tid att ens passera starten.

En del fick lite hjälp att komma i mål...go figure
Nu njuta av en ytterligare underbar dag! Och vi inleder med ett löppass!