torsdag 26 december 2013

Juldagen 2013

Här julas det för fullt! Det gäller att lägga in ett träningspass lite här och där för annars är risken att man hamnar på bordet som årets största julgris. Raaaap vad mycket mat det blir. Och dryck.

Liisa då? Jo hon åker skidor för fullt och ligger i träningsläger för säsongens tävlingar som snart drar igång. Hon åker och åker och åker. Men om hon har den där tävlingsinstinkten är jag inte så säker på. Hon är bra tekniskt och kan åka fort. När hon vill. Men hon kan också sakta av i backen för att vinka till någon hon känner! Det kommer man inte långt på. Inte om syftet är att hamna högst upp på pallen.

Idag, annandag jul, som inte är någon helgdag här, tar vi det lugnt, Albert och jag. Vi åker nog till ett köpcentra för att Albert ska kunna handla något till sin flickvän där hemma i Svedala. På måndag bär det iväg till en outlet med Bob och Darlene. Som vi var hemma hos igår för att fira amerikansk jul. Den som skiljer sig från den svenska/finska. Ingen tomte som är synlig. Ingen Kalle Anka. Och ingen glögg. Men ack så mysig ändå.



















God fortsättning på er vet ja'!

onsdag 25 december 2013

Julen 2013

Som de flesta vet så mixar vi julen med Liisas födelsedag och skidåkning, dvs full rulle. Visst, det blev tomtegröt vid 6 innan Jonas drog iväg med Liisa till skidbacken Butternut (ca 1 timme från oss). Därefter tog Albert och jag vid med förberedelserna. Vi hade det hur mysigt som helst. Det blev köttbullerullning, fixa rödbetssallad, skala potatis, joxa med ägghalvor, skala räkor. Och skura gästtoaletten. Så är det ALLTID när det kommer gäster. Spelar ingen roll om den är skurad dagen före. Den ska vara kliniskt ren när det kommer gäster. Det ska lukta gott, det ska vara en ren handduk och framförallt ska det finnas extra toarullar! Det ni!

Vi hade alltså Darlene och Bob här som vanligt och istället för att skriva en massa strunt så kollar vi på lite bilder istället.

En nyvaken 10-åring


En egen laptop!

Och en riktig racerhjälm!

Albert förbereder köttbullarna









Idag, juldagen, då bär det iväg till familjen S!

Fortsatt god jul på er!

tisdag 24 december 2013

Världens finaste 10-åring!

Grattis Liisa på din 10-års dag! Vår teaterapa. Om du kunde skulle du krama hela världen på en och samma gång. Allt och alla.

Idag, på julaftonen 2013, fyller du 10. Du är redo att starta skidsäsongen idag och det är något du sett fram emot.

Vi önskar dig en härlig och underbar födelsedag, vår finaste 10-åring!

Liisa som Mary Christmas i One and Only Santa. 

måndag 16 december 2013

Idag så kommer han

Tjohoo, idag kommer Han. Albert alltså. Jag är som ett barn på julafton. Har till och med tagit ledigt bara för att hinna göra det där sista ni vet. Plocka, handla och pynta lite till. Jag hade inte fungerat alls på jobbet idag. Inte alls. Helt ofokuserad skulle jag ha varit. Gått omkring med ett fånigt flin och svarat "Godda' yxskaft" på allt, typ. Nä, då ska man inte vara på jobbet.

Jag har hunnit med en hel del den här helgen. Ni måste räkna in att Jonas är ju inte mycket till hjälp just nu. Han hoppar omkring på sina kryckor. Jag ställer en stol nära spisen och placerar honom där så han kan laga mat i alla fall. 5 veckor kvar.

Den här veckan kommer att bli hysterisk. Liisa har teaterträning varje kväll för på fredag smäller det. Sedan är det föreställning på lördag också. På söndag har hon födelsedagskalas. Sedan är det bara en dag kvar till julafton! Och jag är inte klar med allt än!!!!!!!! Inte nog med det, på julafton ska Liisa och jag till skidbacken, Butternut, för hennes skidläger börjar då. På julaftonen. I know, helt crazy om du frågar mig.

I lördags var vi på Christmas dinner med Jonas fd jobb. Det var Yankee swap och utdelning av andra julklappar också. Det jag tycker mest om är att titta på alla som är där. Det är verkligen en brokig samling. Jag kan fortfarande bli förvånad över klädseln hos vissa. En som hade en glittrig top och svarta "finbyxor". Till det hade hon noga valt ett par skor? Graningekängor! Hade sådan lust att smygfota men så göööör man bara inte.

I fredags var jag på världens längsta Lucia tåg. Lucian och hennes tärna. Hahahaha! De var söta ändå. En kvinna hade laptopen i högsta hugg och ut vrålade Luciasånger ur den eftersom varken Lucian eller hennes tärna kunde dessa sånger. Det var vår svenska vän Pia, konstnären, som ordnade denna lilla tillställning.

Nä nu blir det frukost, väcka Liisa och fortsätta pyssla. Förresten så kan jag meddela er att Jonas tycker att jag är envis. Vi fick en hel del snö igår. Jag skottade i 4 timmar. För hand. Vi har en snow blower. Go figure. Ont har jag. I heeeela kroppen.

Luciatåget:



Christmas dinner:

N och C bland julklapparna som ska delas ut.

Yankee swap!

Vi har varit snälla i år.

Japp, här sitter vi och flinar upp oss. Förutom T som tycks vara förvånad.
Nu får ni ha det!

lördag 7 december 2013

Julkrans runt foten?

Jonas fot 


Inte hade vi räknat med detta! Å andra sidan går det inte att planera när olyckor ska ske. Varför ska de ske överhuvudtaget?? Fan, fan fan säger jag bara. Tycker synd om Jonas. Såklart. Men nu? Strax före jul. Alla med någorlunda IQ vet att det innebär oftast bråda tider båda hemma och på jobbet. Inte nog med det så brukar det dumpa ned något vitt från himlen. Och det är ju inte alltid fjäderlätt precis. Det kan vara blött och astungt! Vem ska sköta allt? Jo det får bli jag det. Men jag tycker synd om honom. Det gör jag. MEN JAG HAR INGEN TID ÖVER TILL DETTA!!! Gaaaaaaaaah!

Vad hände då? Jo, igår hade vi gubbar från ett möbelföretag här hemma. Vi har nämligen köpt lite nytt till Liisas rum. Ska visa bilder senare. I alla fall så rullades mattor undan. Telefonen ringde och Jonas skyndade för att svara, halkade omkull och fick foten i ett mycket onaturligt läge och så hörde han bara ett rejält knak! Japp, gubben bröt foten. Eller vristen kanske det heter.

Där satt jag på jobbet och skulle avsluta ett jobb när telefonen ringde och jag hörde någon som flåsade rejält. Sexringning? Flåsare? Snuskhummer? Tankarna snurrade, men så kul var det ju förstås inte. Det var Jonas som ringde och berättade till slut vad som hänt. Slängde mig i bilen. Hemma möts jag av en något likblek Jonas. Och en krans runt hans vrist. Visst, det är juletider men inte fan behöver han dekorera sin fot med en "julkrans"!! Eller vad säger ni? JA JAG TYCKER SYND OM HONOM!!!

På väg till sjukan hämtades Liisa från skolan. Och det är operation för sig. Efter den otäcka skolmassakern förra året så har alla skolor mer eller mindre blivit som ett Fort Knox. Den administrativa personalen ser ut som om de är beredda att ta strid och ser lite småfarliga ut. Alla, precis alla är misstänkta förövare i deras ögon så miljoner dokument ska skrivas på när du hämtar DITT barn på skolan.

Farbror doktorn röntgade foten, skickade oss till ortopeden. Mummel, mummel. Behöver foten opereras? Njae. Byxorna av, pappersshorts på och gips runt foten och en bit upp. Tack och bock och vi var hemma efter 2 timmar och 15 minuter. Jag måste berömma sjukvården här. Den vi har alltså. Tack vare sjukförsäkringen.

Men någon Lucia i Hartford igår blev det inte. Den vi hade sett fram emot. Liisa var lite ledsen först, men tog det bra efter ett tag.

Nä nu har jag verkligen inte tid att sitta här!

tisdag 3 december 2013

Report cards, bling, bling och långa sjalar

Imorgon blir en spännande dag. Vi ska nämligen på utvecklingssamtal med Liisas fröken. Betyget (report card) skickas hem någon dag före samtalet så man kan ETT - strutta omkring som en stolt tupp eller höna, TVÅ - rynka pannan och dra ihop ögonbrynen till ett bryn och undra vad som hände eller TRE - ta det för vad det är. Det är ju inte högskoleprovdax än. Jag kan väl säga att både Jonas och jag rynkade på pannan.

Liisa har uppnått godkänd nivå i alla ämnen. Det som bekymrar oss är uppförandet! Ja men huuuuur kommer det sig att hon har svårt att vara tyst i klassen? Varför behöver hon argumentera om allt? Går förbi spegeln och får svaret ganska snabbt. Jonas och jag är ju inte de tystaste personerna på denna planet precis. Suck.

I helgen var det alltså Simsbury Celebrates och det är liksom en julmarknad med parad och fyrverkerier.  Allt i ett och en sak är då säkert och det är att amrisarna älskar sina parader. I Simpan älskar man sina brandbilar också. Paraden bestod av en miljon brandbilar. Typ. Man fick titta noga för att se att det var en brandbil pga av allt bling bling som omgav den.



Jag tänkte bara avsluta med att ibland tycker jag måndagar suger. Speciellt om man har en lång sjal på jobbet och när du går på toan och sitter där och filosoferar och blicken råkar gå ned och du märker att sjalen är inte där den ska vara. Det suger.

Grattis älskade Bella

Tänk att du nu fyller 21 år, min älskade dotter. Du som är den blyga och tysta i familjen. Mellanbarnet med ett stort hjärta. En skönhet som bländar de flesta. Du som är mitt allt. Massor av grattiskramar och pussar från Mamsen!


lördag 30 november 2013

Festen fortsätter

Full av kalkon begav jag mig ut fredag morgon och sk Black Friday. Klockan var si så där 6.30. Inte speciellt mycket folk ute. Lugnt och skönt och ingen stress. Gjorde en hel del fynd och lyckades också julhandla som vanligt när jag ändå var i farten.

Såg att de startat med Black Friday i Sverige. Öh? Really?

Som de flesta känner till så betyder Black Friday att handeln vänder siffrorna från rött till svart, dvs vinst. Men ursprungligen så kommer ordet från något negativt och startade i Philadelphia och trafikstockningen som oftast uppstod dagen efter Thanksgiving. Handeln har efteråt konstruerat om betydelsen till att handla om deras vinst i böckerna.

För att krydda på så har vi Cyber Monday i övermorgon så vi kan handla ännu mer men via nätet. Av förklarliga skäl så är ju termen inte alltför gammal. Om jag handlar på nätet? Japp. Det jag inte hittar när jag rusar omkring ute tar jag via nätet men det är inte alls lika kul. Jag gillar trängsel, jag gillar att spana på folk som blir lite halvgalna så där. De där som kommer in med urklipp från tidningar och som har en lista på exakt vad de ska handla. Blicken är frånvarande. Den är i scanningsläge och inte good-morning-to-you-too.

Anställda på Walmart hade bestämt sig för att strejka på Black Friday. Inte alla, men en del. Jag tog en sväng förbi där och det var fullt av polisbilar, kameror och folk utanför. Jag tog inga bilder. Ibland är jag feg. Speciellt när jag ser stora (tjocka) polismän med sina pickadåller, redo att dra dem så fort de ser något misstänksamt. Jag smög förbi, gick in och köpte mitt kaffe. Gevalia. What else.

Dagen före Black Friday var det alltså Thanksgiving hos familjen B. Maten var gudomligt goooooood och den rökta kalkonen Jonas hade förberett gick hem hos alla.

Han som kan det här med mat - Gavin!

Värdparet och våra nära och fina vänner!

Och så har vi vilda och tokiga Jenny!






Mat, mat, mat!



Idag blir det Simsbury Celebrates!! Festen fortsätter med andra ord...

torsdag 28 november 2013

Happy Thanksgiving

Godmorgon säger jag så här klockan 9 på en torsdag morgon. Inte vilken torsdag som helst utan Thanksgiving torsdag! Vi är lediga från jobb och skola och det är SÅ skönt. Ja inte för att jag legat och dragit mig i sängen utan bara känslan av att få gå omkring och "dra sig". Snart bär det iväg ut på en löprunda. Får nog lägga tyngder i skorna för annars är väl risken att jag sitter fast i en trädtopp med tanke på hur det blåser där ute. Senare i eftermiddag bär det av till familjen B.

Igår på jobbet fick jag en överraskning när R ur vårt förståndshandikappsgäng kom med en sjungande kalkon. På huvudet. Den skulle jag ha, tyckte hon.



Jag ska INTE ha kalkon på skallen idag. Ja om jag inte tar för många drinkar alltså för då kan allt hända...

På söndag är det första advent och jag har varit och rotat på vinden. Samma visa VARJE ÅR! Var fan är adventsstaken?? Varenda år när jag packar ned julsakerna tänker jag på att lägga ljusstaken så jag lätt ska hitta den när det närmar sig första advent. VARFÖR BLIR INTE TANKEN EN HANDLING???? Nu ligger allt huller om buller där uppe. Har ytterligare ett par dagar på mig så kampen är inte över än. Jag tror att jag innerst inne vill ha det så här. Först visslar jag så där glatt. Tar några hopplasteg på väg mot vindsdörren. Älskar allt som har med julen att göra. Öppnar dörren. Slår på lyset och DÅ, redan då, inser jag att att hjärnsläppet återkommer. Precis som förra året. Och året före det. Det knakar. Inte bara i plankorna utan i hjärnbarken. Kavlar upp ärmarna och fattar galoppen. Där är jag med i alla fall. Taina mot lådorna. De står där så prydligt uppradade och flinar vad-letar-du-efter-då? Typ. Det där flinet försvinner snabbt när jag börjar riva upp allt. Tomtar, ljusslingor (som jag ska svära över vid ett senare skede), dukar och annat julkrafs. 


Happy Thanksgiving!