torsdag 28 januari 2010

I'm SO proud!

Hur gick det då? Säg, säg, säg! Middagen alltså. Det gick SKITBRA! Ingen särskrivning här inte, Annika.

Eftersom tiden var knapp och jag hade inte all tid i världen att fixa några flashiga hors o'doeuvres, så blev det snacks, typ grönsaker och annat kolijox som gick att doppa i diverse såser. Till det ville han, chefen alltså, ha en Sam. Han var sedan med i köket när salladen gjordes och ribsen skulle få sin sista puts. En himla avslappnad och trevlig kväll. Ribsen gick åt!

Idag är han med Maken på arbetsplatsen och jag hoppas, hoppas innerligt att de diskuterar kontraktet. Guuuuuuud om jag fick vara med där. Tänk om man kunde förvandla sig till en fluga och surra omkring där och sedan spatsera lite uppkäftigt på konferensbordet och HÖRA allt de säger!! Nyfiken? Jag?

Men nu till något helt annat. Minstingen. Hon är bara för go den där lilla leydin. Hon har börjat skriva små berättelser. Även om stavningen inte sitter riktigt än så förstår jag precis ALLT. Det är helt underbart att läsa det hon skrivit. När det gäller att läsa så gör hon det SÅ BRA! Blev så förvånad häromdagen när hon plockade fram en bok ur sin "book bag". De har en tunn bok med sig varje dag som de ska läsa för föräldrarna. Och hon läste den hur tydligt och bra som helst! Mina ögon vattnades där hon satt med sitt lilla pekfinger och ljudade så fint. That's my girl och jag blev så stolt!

Här kommer några bilder på hennes senaste "saga" (Läs hennes text först, bilderna går att förstora genom att klicka på dem):


I am going to put a seed in my garden

Then it becomes a little plant.

Then I show my garden.

Snipp, snapp snut så var den sagan slut!

Underbar, eller hur?

Hon läser enklare böcker nu. Inte bara med, vad de kallar för "sight words" (ofta förekommande ord så som yes, no, she, he, see osv) utan med vanliga meningar!

När hon läste den här sidan för mig blev jag imponerad minst sagt!

Go girl! Go!

17 kommentarer:

underytanjag sa...

Men jisses va duktig hon är!!

Suzesan sa...

Åhhh jag blev nästan tårögd när jag läste vad hon skrivit "bicums a lidol" DET är ju så det låter. Gullungen:) Åhhhh.

Härligt inlägg.

Håller tummarna för din makes chefsdiskussion.

Kram
/Susanne

Taina sa...

underytanjag:
Visst är hon och jag är så stolt :D

Kramar!

Suz:
Gulligt med LIDOL. Det ÄR ju så det låter.

Om jag ändå fick vara med och höra vad de pratar om!!!

Kramar!!

Saltistjejen sa...

WOW!!!!!
Å även jag blir lite stolt, hahahhaaa! utan ngn som helst orsak mer än att jag kan säga "HENNE har jag träffat!!! och jag är kompis med hennes mamma!!!!"
:-)
Vad kul att middagen blev bra också. Lyckad kväll. och nu håller jag tummarna för att ni får ett bra besked av chefen också.
kram!

alegni sa...

åh, så duktig hon är! roligt med egna sagor också - det är jättebra både för att utveckla fantasin och skriftspråket!
kul att middagen gick bra. undras hur diskussionerna gick på jobbet idag...?
HAHAA, dina sju sanningar var de roligaste jag läst på länge :D
vi har precis avslutat en extremt god 20-årsmiddag. tillredd by yours truly. attans, vad duktig jag är ;)
nä, förresten, dina sanningar var inte det roligaste jag läst, utan det var det du skrev hos mig om pangbruden - hilarious!!!
lots of love!

Taina sa...

Saltis:
Hahahaha! Vad kul att fler blir stolta :D

Om han inte får veta idag så kommer beskedet förhoppningsvis via huvukontoret de närmaste dagarna. Det ska ju gå via HR också...

Kramar!!

Ingela:
Hon har en enorm fantasi och jag minns själv att det var kul med egna sagor när jag var liten (mindre).

Åh, så ni har avnjutit er romantiska middag. Najs <3

Angående pangbrud, så fråga din man så får du se vad han tycker! Tror han är beredd att hålla med mig där.

Kramar!!

Leles värld sa...

Förstår det. Att du är stolt alltså. Vilken tjej!

Emmama sa...

Ååååååh vad härligt att se, jag satt här och log åt hennes saga! Att hon kan läsa det där är ju riktigt bra. Hoppas du är riktigt skönt mallig över henne! :) Kram!

Fröken Anki sa...

Underbar saga! Det är så härligt när de börjar skriva själv. Inga problem alls att läsa det hon skrivit. Jättefina bokstäver också. Och vad duktig hon är att läsa. Hur gammal är hon nu igen? Kul att hon verkar gilla det.

kram och hoppas det går bra med kontraktet

Melting Pot sa...

Gullig saga!

Fint att maten blev lyckad. Jag lagade till färska(råa)räkor i förrgår när en kollega till maken var här. Blev kanongott. Det var första gången vi vågade oss på räkor här från grunden. Vågade knappt berätta för honom att han var försökskanin....men alla har mått bra efteråt som tur är.

Lenita sa...

Betvivlade inte att du skulle fixa en underbar middag åt chefen. Hoppas Jonas fick kontraktet. Vad duktig Liisa är. Lär man sig sådant i Sverige vid den åldern?
Lenita

alegni sa...

vet du vad vår äldre son sa när han såg fotona i mitt blogginlägg igår? jo: "jag undrar hurdan smak pappa egentligen hade för tjugo år sedan...?". että silleen ;)

Taina sa...

Leles värld:
Ibland överraskar hon en verkligen. Hon kan ju vara väldigt ofukserad, den här lilla damen och skolan är bara en enda stor lekskola för henne än. Men ack vad jag bedrog mig. Hon har utvecklats massor den senaste tiden. Och då blir man stolt som förälder!

Emma:
Sagan är ju bara för skön tycker jag. De börjar alltid stort men efter ett tag så inser de (hon) att det tar ju tid att skriva och så tar sagan ett abrupt slut!

Kram

Fröken Anki:
Hon fyllde 6 år på julaftonen. Så visst är hon duktig. Hon är ju dessutom tvåspråkig och engelskan flyter på bättre svenskan nu av naturliga skäl.

Ibland vill hon "krångla" till bokstäverna för mycket och gör då en massa krumelurer! Hahahaha, de ser läckra ut men kan då bli lite svårlästa dock...

Kram

Melting Pot:
Wow, DET var vågat!!! Om man blir matförgiftad tar det väl inte lång stund efter intaget? Så GRATTIS till det. Här lagar Maken gärna från grunden när det gäller räkor och det brukar också bli gott!

Lenita:
Men heeeeeeeeej! Hm, nu var det ju J som fixade ribsen och det är ju alltid det som uppskattas. Allt det andra runtomkring tycks bara vara en utfyllnad. Suck.

Liisa skulle nog inte ha kommit så här långt i Sverige. På sin höjd lärt sig alfabetet. Har inget minne (när har jag haft det) att Isabella eller Albert kunde läsa så bra vid den åldern.

Kram

Ingela:
UTEGÅNGSFÖRBUD för den grabben!!!

Kram

Petra H sa...

Åh, vad duktig minstingen är!! JAg förstår att du blir tårögd när hon läser för dig! Så stort!
Och stolt kan du över dig själv med middagen. Kanske det var pga den goda middagen som det blev förlängt kontrakt?

Anna, Fair and True sa...

Vad duktig hon är! Roligt med sagor!

På tal om Lenitas fråga så tror jag skillnaden är att man inte har krav på sig att kunna läsa i förskoleklassen* (dvs som man börjar det året man fyller sex), däremot är det ju det kravet i slutet av 1:an. Men många barn lär sig ändå i förskoleklassen, t ex mitt kusinbarn som var på besök häromdagen. Han är 6½ och går i förskoleklass och han kan skriva och läsa lite. När vi frågade vem som lärt honom, fröken eller mamma och pappa, svarade han: "jag har lärt mig själv" :) Så kändes det för honom även jag säkert tror att både föräldrarna och läraren har hjälpt till.

* Fast man börjar ju skolan ett år tidigare i USA, ibland nästan två beroende på när på året man är född, så svenska barn är ju alltid "efter" på det sättet.

Taina sa...

Anna, Fair and True:
Jag kommer ihåg att både Albert och Isabella kunde alfabetet när de gick i förskolan. Men de kunde inte läsa vad jag minns. Det är nog väldigt individuellt.

Här är det verkligen krav innan du börjar ettan att du läser. Och det gör hon. Nu tycker hon det är kul att läsa på skyltar, tandkrämstuber, matförpackningar, ja allt!

Marianne sa...

En så duktig liten tjej! Och hon stavar alldeles utmärkt, man fattar ju precis. Hon stavar faktiskt lika bra som de gör på www.icanhazcheesburger.com

: D

Klart att middagen gick bra! Och nu blev jag lika nyfiken, hoppas att du fick goda nyheter om kontraktet!

KRAM!