Fisk, fisk och fisk

Igår, måndag, kunde jag jobba hemifrån och gud så skönt det kan tyckas ibland. Men jag verkar jobba mer än någonsin när jag sitter hemma. Går knappt på toaletten! Vid ett av mina Skype-möten blev jag så nödig så jag funderade starkt på att gå på toa, men ångrade mig i sista minut då det blev min tur att prata. För hur hade det varit om jag suttit där och stönat och prasslat med toapapper för att sedan spola? Något jag inte har igång är kameran under dessa möten! Och göra en blunder som Jonas då han reste sig mitt under en videokonferens för att dra ned persienner i bara skjorta och kalsonger! Det ni, det var en syn!

I helgen åts det mycket fisk hos Olssons. På lördag tillagade jag en god laxrätt med sötpotatis fries. Jag tyckte inte om sötpotatis när vi flyttade hit, men NU! Så gott. Lägger dem gärna i vår Acti fryer, som jag är helt såld på. Snabbt och smidigt.

Så, när det nu var fisk på lördag var jag sugen på något helt annat på söndagen. Men så ger sig Storfiskaren Jonas ut på äventyr, nämligen fiske i Connecticut River med vår lyxbåt. Bassbåten.

Han som ALDRIG tar med sig fisk hem, tog plötsligt TVÅ fiskstackare med sig hem! En gös och en abborre. När jag satt och tittade på Liisas fotbollsmatch så ringde han och berättade att han fångat en GÖS varpå en av mammorna frågade vad det var för fisk. Hur fan skulle jag veta vad det heter på engelska? Drog till med "juuoos" och fick en mycket lång blick tillbaka. Fick senare höra att det heter walleye. Väggöga? Googlade och det har ju många namn, väggögat, så som glasögongös och gäddabborre. Ja men bestäm dig då!

I alla fall så tillagades fisk även på söndagen och jag såg inte skymten av ånger i Jonas ögon där han satt och mumsade i sig firrarna. Han som tycker synd om dem i vanliga fall. Undrar om han föll i när han var och fiskade och slog i huvudet?

Gott var det!

Mer då? Äntligen åkte fingrarna ur det berömda hålet och en ny lampa hängdes upp. Nu tycker ju många att det är väl en enkel sak. Ja men då har ni inte sett hur det ser ut i takkontakterna här. DET FINNS NÄMLIGEN INGEN KONTAKT! Bara en jävla massa sladdar som ska kopplas ihop. Jag skulle ha behövt lite lockar i och för sig, men Jonas fick vara försökskanin. Och han har ju lite vågigt hår sedan tidigare så några småstötar skulle inte märkas.

Viss är den fin? Min (jajaja, VÅR) nya lampa.

Jonas med Väggögat

Av någon anledning poserar Jonas ofta så här. Måste lära honom att göra duck face, vrida lite på huvudet och  ta ned hakan en bit.

Avslutar med en gosbild. Så här stilla ligger Ophelia aldrig i min famn.