Tröst

Tack snälla alla som skänker en omtanke i vår jobbiga situation. Å andra sidan så försöker jag sätta det i perspektiv till annat som händer "här i världen" och då bli det ju inte så farligt. Läste just Anne-Maries inlägg om bränderna i Kalifornien och då blir den här grejen futtig. Vi kommer att fixa det här. Men den känns ju fortfarande.

I alla fall så träffade jag en av mammorna i Liisas fotbollslag igår där vi satt och kollade matchen. Jag berättade om vad som hänt. Hon satt tyst en stund. Sedan tittade hon på mig och sa att "allt kommer att bli bra" och så gav hon mig lite råd. Var till slut tvungen att fråga vad hon jobbade med eftersom hon var SÅ insatt i reglerna kring visum och immigrationslagar. Hon jobbar nämligen inom Immigration services i Hartford! Så nu ska vi invänta vad ambassaden i Stockholm säger och ta det därifrån. Det här blir bra.

Det var en liten tröst.

En annan tröst var en sväng till IKEA för Liisa och mig. Jonas är i Hong Kong och roar sig. Behöver man åka sååå långt för att roa sig kan man ju fråga sig? Hahahahaha! Nä då, detta är en "mut-resa" tack vare att hans Franchise-företag gjort så bra ifrån sig. Han åkte med en annan Franchise-kille från Simpan, som dessutom är en god vän till oss. Efter 15 timmars flygresa skickade grabbarna en bild till mig och de såg lite väl hypade ut, om ni frågar mig. 12 timmars tidsskillnad kommer nog att kännas.

Idag då, jo en sväng till kära Butternut!

Ja men hallå där i Hong Kong! Denna bild skickades till mig igår kväll. Jonas behöver lära sig att ta selfies lite bättre. Typ vinkeln...

En glad tjej med lite svenskt godis!