måndag 9 maj 2011

Många frågetecken...

Vad händer här då? Mycket, men samtidigt lite. Vad betyder nu detta, mycket och lite samtidigt? Jag har nämnt det tidigare, de där bollarna som svävar omkring och som vi försöker fånga och placera på rätt ställe. Men si det var inte lätt! En boll plockade jag ner i förra veckan då jag tackade nej till tjänsten jag erbjöds. Smart eller inte, men jag hade inget val. Börjar fatta att snart måste vi ha klart för oss var vi hamnar eftersom det ska ju fixas en del så som packning, hitta nytt ställe att bo på och se till att Liisa hamnar i en vettig skola. Gaaaaaaah! Om jag är stressad? Tacka fan för det! Vår "property manager" frågade oss i förra veckan om vi ville förlänga huskontraktet och jag sa bara att hon får vänta med beskedet för jag vill INTE ha en massa visningar av huset under tiden vi bor här. Vägrar! Jag vill njuta, jag vill umgås och jag vill bara vara. Har läst andra utlandssvenskar som inte är så glada över att behöva ha "öppet hus" i tid och otid.

Det kliar SÅ i fingrarna och jag skulle bara vilja skriva ner allt som pågår. Skulle vilja ha in synpunkter, kommentarer och tips. Men jag KAN INTE! Beslutet ligger ju ändå i våra händer, men ibland önskar jag att allt som snurrar runt just nu, skulle försvinna. Om jag skulle dra ett täcke över mig och blunda hårt? Nä, det är inte jag. Inte The Olssons inte. Vi kör så det ryker. Vi jonglerar, vi kollar, vi pratar med våra kontakter inom företaget och vi närmar oss ett beslut. Hoppas jag.

För övrigt så kan jag informera er om att Bella är ju sk senior och med det kommer ytterligare saker som ska fixas. Det är bal, examen, utflykter. You name it. Att "ta studenten" här är nästintill detsamma som att gifta sig. Vilken hysteri! Hon tycker det är kul. Men jag då? Vem tänker på stackars mamma Taina? I med Duracellbatterierna bara så håller jag ett tag till. Typ.

Det finns massor att skriva om. Så som min tripp till St Louis och mötet med chauffören som hamnade mitt i tornadon. Men det här får räcka för idag. Nu väntar arbetet. Jag skriver mer en annan gång. Även om bröllopet. Våren. Blommorna. Nä det tänker jag inte skriva om. Jag är väl ingen florist heller!

Tuta och kör!

11 kommentarer:

Katarina sa...

Duracell batterierna går på heltryck ser jag.. Allt på en gång, hursomhelst hoppas att ni får klarhet i det mesta så att pusslet kan påbörjas.

Studenten, gosh, kul att iallafall studenten trivs, ha ha.

Ha de gott!

Ulrika sa...

Haha full rulle! Visst är det både härligt och jobbigt! Lite adrenalinhög konstant och sen sova som en stock varje natt :-)
Det är jättespännande att se vad som händer och vad det än är så är jag säker på att det bli bra och spännande!
Kram!

Anna, Fair and True sa...

Hoppas bollarna hittar sina hål och mål till slut!

Melting Pot sa...

Så trevligt att läsa några rader från dig. Så MYCKET ni har att grubbla över! Hoppas det reder ut sig snart så att ni kan njuta av kommande sommar i någorlunda lugn och ro. Kram Lena

Desiree sa...

Jag misstänkte att du har fullt upp och att det är en intensiv period du befinner dig i. Men jag hoppas att pusselbitarna börjar falla på plats sakta och att ni börjar skönja en bild av framtiden som verkar bra. Men helt rätt i att njuta av sista tiden som ni har kvar. Jag är ju väldigt nyfiken förstås. Vilka olika uppslag har ni eller möjligheter? Men jag förstår att du kanske inte kan ta upp det förräns det är klart. Njuuut emellanåt så att denna sista tid inte bara blir en tid av hysterisk stress.
SKöt om dig.
KRam!

HeLena sa...

Taina!
Dra i handbromsen och andas ibland!!
Om jag läser mellan raderna så är det mer än full ös och du trivs som fisken i vattnet, eller hur??!
Ibland måste man "lägga sig i hänggungan och vänta in beslut" det går inte att forsera fram. Irriterande!! ja, jag vet!
Jag håller tummarna!
Varm kram från Stockholms skärgård

Saltistjejen sa...

Hoppas verkligen SÅÅÅ att ni snart får besked. Vi tänker mycket på er och vi vet ju själva hur det är att hänga i "limbo". SKITJOBBIGT!
Tycker du är så stark som orkar med ändå och inte bara sätter dig ner och tjuter. Det hade nog jag gjort. Om så bara någon gång då och då för att lätta på trycket.... ;-)
Maila gärna om du vill för att "dryfta" funderingar. Inte för att vi på ngt vis kan hjälpa men ibland är det skönt att få snacka av sig lite. Fast jag gissar att du knappt har tid eller ork för det heller? ;-)
Stor KRAM iallafall! Till er alla; Maken, den blivande bruden, Minstingen, Duracellkaninen och Jycken!

Emmama sa...

Måste vara jättejobbigt innan allt faller på plats.. eller innan man ser till att allt faller på en plats som funkar! Hoppas snart vi vet vad som väntar! :)

Kram!

alegni sa...

ojoj, det går nog tuhatta ja sataa hos er nu. mer än vanligt, alltså.
lycka till med att fånga in alla bollar, och avslöja snart vad som är på gång, innan en annan spricker av nyfikenhet ;)
härliga semesterbilder här under!
kram!

Annika sa...

Låter inte kul det där.
Massor med grejjer och bara en boll nerplockad. Nå, de andra lär väl också falla på plats vad det lider. DE måste ju det!
NOG är DU stark!
Det är den finska sisun!
Styrkekramar kommer härmed söderifrån!!!

Livet enligt Jenny sa...

Oj Taina vad du sliter och kämpar!! Håller dock med alla tjejer som skrivit innan mig att var nu rädd om dig och glöm inte ta vara på dig under tiden som du duracell-kaninar dig igenom dagarna.
Kramen