lördag 14 maj 2011

Allmänt babbel så här en lördag

Tänk om jag kunde skriva lite snabbare. Då skulle denna blogg vara lite mer levande. Nu kippar den efter andan, precis som en guldfisk som fått för lite vatten i sin skål. På något sätt så fylls skålen på och jag andas ett tag till. Tills nästa avdunstning inträffar. Men jag KLAGAR INTE! Det är det här som gör livet spännande!

Alldeles nyss skrev jag på fejjan och till "Eastcoastblogger" att jag troligtvis kommer till den planerade bloggträffen i NYC på lördag den 21 maj. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att åka. Säkert får jag då tusen frågor om vad som händer härnäst och jag kan redan nu meddela de nyfikna att INGENTING är klart än. Jag har på något sätt vant mig vid detta nu. Nu ska jag sluta mala om det.

För ett par veckor sedan var jag till St Louis, MO, för att träffa min svenske chef. Vi hade ett möte med ledningen där och det var ett mycket intressant möte, då en av deltagarna mer eller mindre "freaked out". Han var nog inte så van vid kvinnor och jag kunde hålla käft och bara studera honom under hans lilla utbrott. Efter ett tag insåg han vad han höll på med och vände på steken. Där satt ju nämligen hans chef och hans chefs chef. Själv tycker jag det är intressant med denna typ av möten och istället för att ta något personligt så kan jag plötsligt börja tänka på att han sitter där med rumpan bar och på så sätt blir det enklare att både titta på människan och dessutom lyssna på vad han har att säga. Det krävs livlig fantasi. Och det har jag!

Som många vet drabbades St Louis av en fruktansvärd tornado i april. Den slog bland annat ner på flygplatsen och vi kunde se förödelsen. Från flygplatsen fick vi skjuts av en kille som hade hamnat i tornadon under sin körning. Han hade kört en av hotellets shuttels, när han plötsligt hörde ett ljud som lät som en turbojetmotor och han var medveten om att han inte styrde ett flygplan. Plötsligt hade hela bussen börjat skaka, passagerarna skrek och en del av bilrutorna krossades. Han försökte gasa på, men ingenting hände. Till slut försvann ljudet och allt var stilla. Vem tackade han? The Lord. Jag gissar att han har klippkort till kyrkan nu.

Under denna resa reflekterade jag över en sak. Skillnaden på hur amerikanska och europeiska män klär sig. Sådant brukar jag inte tänka på så himla mycket annars, men på något sätt stack det här ut och det var männens byxor. Min chef hade de där mer åtsittande byxorna medan de amerikanska chefernas byxor såg ut som tält, där de kunde gömma vad som helst. Inte för att jag tror att det beror på apparaten. Tog upp det med Albert (sonen) eftersom han envisas med att ha de där tighta byxorna och något för korta, och han tyckte min chef var helt rätt ute. Sedan nämnde han att tjejerna i Sverige börjar överge tights och tunikan vilket var himla bra för man vet aldrig vad som väntar där under!!! Öh?

Det var allt för denna gång. Nu är det lördag. Ikväll är vi bjudna på middag. Nice. En sak till bara, för jag måste ju berätta om Bellas pojkvän som kom i finskjorta och slips härom kvällen. Med sig hade han en nalle som höll i en bukett rosor. Anledningen var att han ville göra en en formell inbjudan till The prom, som går av stapeln den 3 juni. Här görs det på ett riktigt gentlemanna sätt. Gotta love the American style!

Det var allt för denna gång! (sorry för att jag är urusel på att svara på kommentarer och kommentera hos andra just nu...)

9 kommentarer:

Desiree sa...

Kul att höra att allt är bra med dig även om det är full rulle. Men du hanterar ju det väl. Jag tycker också att du håller dig cool vad gäller framtiden. Men egentligen kan du ju inte påverka något just nu så det är bara att invänta och se vad som händer. Det kommer nog bli bra Taina. Kul att du ska åka på bloggträff. Det är nice. Du får ha det bra och njuta av sista tiden för den tenderar att försvinna snabbt.
Kraam!

Jenny sa...

Men hurra vad roligt att få ses på lördag!! Wonderful helt enkelt :-)! Stor kram!

Saltistjejen sa...

Å jag skrattat åt Albert!! :-D Hahaha!!
Men det där med klädstil hos amerikanska vs Europeiska män är sååå sant! Här i NYC ser man ju vääääldigt många klädstilar men visst kan jag lätt säga att ingen europe skulle klä sig i den "typiskt amerikanska stilen". Alltså män. Här säger förresten de flesta amrisar att när de ser en man med "tighta" och mröka byxor är det antingen en europe eller en gay man. Haha! Stämmer. M har blivit mer amerikansk i sin klädstil sedan vi flyttade hit vilket innebär att han faktiskt klär sig ledigare och ja inte så stilfullt. ;-) Men han har trots detta väldigt mycet tightare brallor än the average American man... ;-)
Men sedan har ju amerikanska män å andra sidan den där sidan som Bellas pjkvänn, vilken ofta saknas helt hos svenskar... ;-)

Hoppas nu att ni snart får veta mer om framtiden. Det är så fruktansvärt jobbigt att inte veta! Och ditt möte låter som ngt särksilt. Iallafall din kollega. Knasigt! Och sist men inte minst vad KUUUUL att du troligen kommer till träffen!!!!! Å jag blev verkligen såååå GLAD!
Stor KRAM!!!

alegni sa...

nej, nej, tunikan får stanna forever just för att den ofta döljer det som finns på insidan ;)
stor kram

Melting Pot sa...

Tror väl aldrig att jag kommer att ta på mig en tunika igen efter 3 år i "tunikalandet" eller rättare sagt landet där Kurta över smala byxor/tights regerar. Aningen trött på att se det.
Minns en resa Patrik gjorde till USA i jobbet. Bagaget blev försenat så de var tvungna att stanna vid ett nattöppet Wallmart (heter det så?) och köpa skjorta, byxor, o underkläder. De var det värsta jag har sett. Det enda som fanns var svarta chinos i ballongmodell och enormt vida skjortor. Jag frågade om han på allvar haft det på sig och det hade han ju.... Han är annars slim fit typen. Behöver kanske inte ens nämna att denna outfit gick direkt till soporna när han kom hem.
Lycka till med allt! Kram Lena

Monika sa...

hahaha, skrattade gott åt klädstilen! Har en vän som bor i CA sedan massor med år tillbaka och har anammat den amerikanska klädstilen. Vilket inte är snyggt. En stor säck på en karl! Ogilla! Har försökt att förklara åt honom att det ser ut som om han köpt kläderna på någon loppis och där fanns inte hans storlek!

Annika sa...

SKA bli så KUL att träffa dig på lördag, Taina!!
OCh ja, det är omöjligt att inte reflektera över den amerikanska kostymstilen. Vilken skillnad det är!
Ses på lördag då!!
KRAM!!

Ingmarie sa...

Kul reflektion! Nu ska jag koll alite extra. :-) Önskar jag vore en "overthere-bloggare" så jag me dkund evara med på NY träffen. Ännu en gång förlorade jag i Green card lotteriet. Men skam den som ger sig!!!!!!

Ingmarie sa...

Ps. Det visade sig att lotteriet gjort "fel" så det kommer en ny dragning!