...kom ett oväntat samtal och min värld rasade ihop
...kände jag mig liten igen trots att jag var gravid med Liisa
...togs min Mamma ifrån mig och ingenting skulle bli sig likt
Mamma, jag saknar dig så och tomrummet du lämnade efter dig finns kvar och dit går jag med jämna mellanrum och minns våra stunder ihop. I det rummet finns bara du och jag. Du och jag Mamma.
Mamma och jag 1968
15 kommentarer:
Å varmaste Kramen till dig finaste vännen!!!!!!
Stor kram till dig!
Kram på dig, Taina. <3
Fint skrivet om din mamma. Skickar dig också en kram.
Så fint du skriver om din mamma. Känner så med dig. Jag miste min mamma för 18 år sedan och saknaden finns där för alltid.
Varm kram till dig/Lena
Kramar till dig, Taina.
Jag förstår att tankarna ofelbart söker sig tillbaka i tiden en dag som denna.
Vilken vacker mamma du hade!
KRAM!!
Stora stora styrkekramar en dag som denna!!
Usch, vad jag blir ledsen när jag läser.
Extra stor kramelikram till dig idag!
Visst kommer saknaden efter mamma alltid att finnas! För min del närmar sej tvåårsdagen för mammas död och jag tänker på henne varje dag. Ledsen blir man ofta men hoppas du kan vårda de ljusa minnena! Kram!
Ja, mamma kan ingen ersätta. Min mamma gick bort bara en vecka innan 9/11. Det är tomt, så tomt.
KRAMAR TILL DIG!
Tufft att läsa. Känns i hjärtat. Är alltid rädd för sådana samtal. Vilken fin och vacker bild på er två!
Stor kram!
Tack för er omtanke!!!
Usch ja, brukar tänka på hur hemskt det skulle vara om min mamma dog (alltså tänker inte på det hela tiden men ibland slås man av negativa tankar). Kan tänka mig att man aldrig kommer över, saknaden finns alltid där. Stor kram!
Bamsekram till dig.
Åh Taina, jag vet precis hur det känns.
Det där rummet är viktigt. Och jag kan bli ledsen vissa dagar när jag tänker på min pappa som gick bort för 3 år sen. Jag saknar honom väldigt mycket. Men som tur är har sorgen blivit lättare, utom vissa dagar.
Stor kram
Skicka en kommentar