lördag 5 september 2020

The new normal

 Men hur många gånger hör man inte det? "The new normal". Jag befattar mig INTE med det uttrycket! Vad fan ska det betyda egentligen? 

Skolorna har kommit igång. Och ja, det ska bäras mask, både av elever, lärare och annan "staff people". Gilla läget eller inte, men så är det. Finns massor av kreativa masker där ute! Liisa har fått ett gäng roliga som jag ska fota nån dag. 

I alla fall så är det hybridmodell i Liisas skola. Ibland distansundervisning och ibland i skolan. Själv tycker Liisa det är supertråkigt i själva skolan. Klasserna små, lärarna verkar obekväma och korridorerna är tysta och lite zombie-aktiga. Det här med att det är bra för att de ska socialisera är ju inte riktigt sant. De ser inte varandras ansikten, de får inte stå nära varandra och eftersom hälften är hemma när den andra hälften är i skolan så träffar de inte alla sina vänner som de i vanliga fall skulle ha gjort. Det blir liksom antiklimax av det hela. Det här med half-half är ingen bra modell precis. Barnen är besvikna.

En annan som börjat i "skolan", eller rättare sagt dagis, är lille Maximilian! Inte nog med det, han har ju fyllt ett år!!!! Eftersom den här jävla pandemin satte stopp för en resa för min del, så fick jag fira honom via mobilen istället. Jag vet, det finns de som reser i alla fall, men jag tycker det verkar lite krångligt med The new normal och sitta med mask på flyget och allt annat jadajada. Åker när det lugnat ned sig.

Och vet ni vad? Vi var ute och åt på en restaurang! Kom knappt ihåg hur man beter sig för det är en hel evighet sedan jag satt på en restaurang. Underbart var det i alla fall. Vi firade Jonas födelsedag och bara njöt!

Långhelg här i Amerikatt. Jonas har dragit upp till Paradiset för att lämna av en av båtarna. Liisa och jag skrotar här hemma. Blir en sväng till IKEA, träna, fixa god middag och se nån bra film.



Fina Maximilian



Tänk att hon nu är junior, dvs 11an



Grattis gubben

Fin bild...hugger varandra med kniv?



5 kommentarer:

Malin sa...

Skolan ja, inget blir liksom bra. I vårt county är alla skolor online tom 28 januari men fick oväntat skäll från guvenören(vars statliga school board redan godkänt planer) två dagar innan skolstart som tyckte det var av lathet och de borde ordna hybrid innan dess. Skolsystemen har sagt att de inte gör det.
Sonens lilla privata skola öppnar dock hybrid 3 dagar i veckan. Eftersom den är så liten får alla som vill komma de dagarna men flera familjer väljer att inte göra det. Rädslan är påtaglig. Äldre sonen på community college online. Han gillar det inte men de gick iallafall ut med att de planerar erbjuda hybridkurser till vårterminen. Maryland är sedan igår början i fas 3 dock ej vårt county som har högst antal smittade och näst högsta antal döda och stannar i fas 2 ett tag till. Har små tankar på att eventuellt resa till Sverige till julen om vi kan fixa boende då vi inte kan bo hos mina föräldrar som ju som 70plussare lever i karantän. Overklig tid vi lever i...

Äventyret framtiden sa...

Vi lever i en märklig tid, overklig men ändå fruktansvärt verklig. Förhoppningsvis så lugnar det ner sig så småningom. Fast det kanske aldrig blir som tidigare. Det vete gudarna. Vi hänger väl med och ser hur det går?
Så fin ettåringen är, fattar inte att han är så stor redan. Du får ta igen det längre fram, krama honom hur mycket som helst.
Ha det fint Taina!
Kram

Tummelisa sa...

Glad att jag hittat din blogg, då vår son också bor i USA sedan 5 år tillbaka. Han och hans familj, fru och två "stora" barn 16, och 20 år. Vi saknar dem väldigt, har inte träffats sedan i julas, då vi var hos dem i USA. De brukar komma till oss varje sommar, men inte i år på grund av detta hemska Corona. Vi hade tänkt åka till dem i jul, men blir troligen inte så, då man inte verkar få Esta.
Kul att läsa din blogg.

Kram Tummelisa

Annika sa...

Jag befattar mig inte heller med utryckt Det nya normala. Inte en chans.
Räknar kallt med att det blir normalt igen.
Utan tvekan.
Men så bra att de har hybridstudier hos er. Här ströks det snabbt i början av aug. Alla läser på distans här i min kommun.
Hopplöst.
Stackars föräldrar. OCH stackars elever.
Arma tid.

MEN tänk att han redan är ett år gammal. WOW vad snabbt tiden går!!!
SÅ himla SÖT!!!

Kramar!!

Taina sa...

Malin,
Ja allt är fortfarande overkligt men så börjar det tyvärr kännas vardag i det overkliga på nåt sätt. Jag tror till och med att här ska skolorna börja "på riktigt", dvs alla i skolan, i oktober. Det blir intressant för jag tror det finns både lärare som barn som som kommer att motsätta sig detta.

Karin
Ja vi hänger bara med. Finns liksom inget val. Här kommer det rapporter varje dag om hur det går och vilka eventuella ändringar som måste införas. Får miljoner email om detta varje dag.
Ja kan du fatta att han redan är ett år! Han är en riktigt glad liten kille som verkar vara nöjd med livet, ovetande om Coronaskiten.
Kram

Tummelisa,
Välkommen hit! Kul när nya läsare hittar sig hit trots att jag inte är så regelbunden längre med mina inlägg. Du är alltså i samma sits som jag med andra ord. Skitcoronan som satt stopp för våra resor. Så man får inget Esta nu? Usch så jobbigt! Hoppas allt lättar snart så vi får åks och träffa våra nära och kära!
Kram

Annika,
Vi kommer nog att gå tillbaka till skolan fullt i oktober!!! Det är vad de snackar om nu i alla fall. Det är nästan omöjligt att spåra allt ändå. Om alla tänker på hygienen, har mask på sig så funkar det nog, tror jag.
Visst går tiden fort! Lille Maximilian ett år. Jag har ju haft förmånen att träffa honom tre ggr i alla fall. Och så fejstajmar vi ju varje dag. Det är han ganska van vid nu, hahahaha.

KRAMAR