söndag 13 september 2020

Akta er nu!

 Nu har det hänt. Liisa har tagit körkort! Efter drygt ett halvår med sk "permit" så var hon nu färdig att köra upp. Jag var nog mer nervös än vad hon var trots att vi kört så mycket med henne. Vi har övat på att parkera, gör "k-turns", kört i miljoner korsningar med stopp-skyltar eller trafikljus, och på motorvägar med hjärtat i halsgropen. 

I tisdags var det alltså dags och vi möttes av andra ungdomar som också väntade på att få köra upp. Alla föräldrar var i samma tillstånd som jag. I chock. Vart tog tiden vägen egentligen?  Nyss vandrade vi in med dem, då tandlösa, till Kindergarten. 

En pappa satt och filmade sin son när det var hans tur. Tyvärr så fick den filmsnutten inget bra slut. När sonen klev ut ur bilen syntes det i ögonen att hans uppkörning inte gått bra. Stackaren. Så när det var Liisas tur höll jag faktiskt på att göra ned mig. Men när HON klev ut ur bilen så lyste ögonen ikapp med solen. Phew! En milstolpe här i livet. Sedan dess har hon varit ute och kört massor nu. Alldeles själv. Vilken frihet.

På tal om Liisa så går hon igenom en ny fas. Hon hatar när jag säger det, men jag ser det som en fas. Rummet skulle genomgå en förvandling. Det är fjärde gången sedan vi flyttade in i detta hus (2012). Inga större förändringar förutom lite färg, nya kuddar, filt och matta. Den här gången fick hon måla själv. Har man körkort ska man väl kunna måla, eller hur?

Förutom allt som händer här i Amerikatt, så skickade sonen bilder från sin semester i Santorini med flickvännen...ja, jag är lite avundsjuk. 

Japp, de skulle ha mask på sig under uppkörningen

Ett körkort ska firas med middag med bästa vännen

Svart och vitt. Kolla tavlan ovanför skrivbordet. Den har Liisa målat själv.


Hon ville byta säng men den här får duga trots "flickigheten"


Och så en bild från sonen med sin fina flickvän.



2 kommentarer:

Malin sa...

Grattis Liisa! Ja vilken frihet. Sonen har haft i 16 månader ungefär och kunde köra till skolan förra året och även släppa hämta lillebror. Nu är han voluntär hos en bilmekaniker och kan köra dit varje dag. Han vill nog väldigt gärna ha egen bil men vi har inte riktigt tyckt det är nödvändigt då vi är hemma och han har tillgång till två, plus att han inte får betalt på jobbet. Han hoppas ju på det så småningom. När saker och ting öppnar upp får vi nog skaffa en iallafall.
I vår delstat måste eleverna ta minst 6 h körning med bilkskolelärare och jag tror inte det har öppnat än. Uppkörning har ändrats till att de kör själva på parkering istället för ut i trafik med den som testar dem. Möjligt att man nu öppnar mer då vår guvenör bestämt att vi är i fas 3 (allt öppet med vissa restriktioner som mask och antal besökare) dock är vårt county kvar i fas 2.

Semester, vad är det? Blev ju ingen i år för oss. Lyxigt för sonen med fästmö. Funderar så smått på att åka till Sverige antingen innan eller efter jul men mina föräldrar lever i karantän vilket gör det lite knepigt. Vi kan inte bo hos dem eller ens träffa dem inne just nu.

Annika sa...

Grattis!!
DET är frihet det. För dig med, minns när Karolina tog sitt körkort. Det var med fasa och glädje jag såg på det.
Så skönt att slippa hämta o skjutsa.
Samtidigt så läskigt med allting.
Tycker det är så bra här också med körkortet, att man har det som ämne i skolan. På PE var det, har jag för mig?? Eller var det i ngt annat ämne? MEN smart, smart var det upplagt iaf.
Minns knappt längre, det är 8 år sen.
Härligt Liisa, kan tro att hon gläder sig stort nu!!
Fint rum också. Bra där Liisa.

Kramar!