fredag 19 juli 2019

Semester del 2

Kan bli tjatigt det här med Vårt Paradis, I know. Men då, mina miljontals läsare, föreslår jag att ni slutar läsa här och nu. Så, nu fortsätter vi andra!

Men INNAN semestersnack, så kanske någon av er undrar hur det går med min hälsa? Ja, den är väl sisådär. Har varit på fler undersökningar och just nu så vet de inte riktigt vad det är. I alla fall så håller mina organ, så som njure, bukspottkörtel och lever, på att krångla. Jag har haft ett ganska högt proteinintag de senaste 2,5 åren, äter mediciner för hjärtat och kolesterol (ärftligt), ingen gallblåsa och så stress på det - det är en bakgrundsbild de jobbar med. Levern putsar ut 50 % av "toxic" till gallblåsan och resten ut i systemet. Men då ingen gallblåsa finns kvar PLUS högt proteinintag PLUS mediciner har systemet blivit knasigt. Har någon form av infektion i kroppen då den fått nog helt enkelt. Inte nog med det så hittade de någon form av "knöl" på njuren som de måste undersöka noggrannare.

Jag har sagt det förut, GÅ INTE TILL LÄKARE, för ju mer de kollar, desto mer hittar de! När det är dags för six feet under, ja då ska det sladdas ner!

På måndag ska kardiologen säga sitt för han bestämmer ju mina hjärtmediciner. Suck. Orka liksom.

Träningen ligger på sparlåga, dvs bara 30 minuter om dagen och vääääääldigt lugna 30 minuter. Hjärtat orkar liksom inte samt den där infektionen gör ju att kroppen har knappt ork.

Nog om det!

I alla fall så måste vi hoppa tillbaka till vår semester. Vi hade alltså besök från Sverige. Jonas barndomskompis med flickvän. De har besökt oss i Simpan tidigare och älskar att göra road trips här i Amerikatt. Och samma sak som då, vädret var kanon! Det var kanske i varmaste laget, om ni frågar mig, och tillgång till vattnet var en Gudagåva.

Vi tog givetvis en båttur, besökte lilla Clayton, som är en mysig liten stad ca 15 minuter från oss på ön, badade, hängde vid Tikibaren (japp, vi har en sådan) och lagade mat och babblade. Så firade vi 4th of July såklart och såg en av grannarnas jättefyrverkeri som aldrig tycktes ta slut.



Många småöar lider i år med det höga vattenståndet i St Lawrence floden.

Karin och Anders

Det här passaget kallas för The Rift.


Inte vårt hus...




Inte kul för den här ägaren...

Vilka hus det finns. Eller mansions.


Man ska vara cool även på vattnet



Hungrig efter båttur

Här hängs det en hel del

 Avslutar med en kvällsbild från övre deck...aaaah som jag längtar tillbaka.


Inga kommentarer: