lördag 2 juni 2018

Ja du Amsterdam, vad säger man

Hemma igen då efter en vecka i Amsterdam. Vi lyckades faktiskt besöka Downtown Amsterdam hela tre gånger. Sånt brukar jag ofta inte orka med på biznizzresor och jetlag. Men nu hängde jag på! Och jag säger bara "weird". Jag har varit där tidigare för typ 100 år sedan men måste ha tömt den delen av minnesbanken.

Mötet gick bra och flygresorna fram och tillbaka också relativt bra med några förseningar. Men så är det ju alltid och jag är programmerad nu för detta. Som en robot. Delays, delays and delays. The new normal.

Flög med Air Lingus och det är jäkligt bra för mig eftersom jag flyger direkt från Hartford till Europa! Wohooo! Till och med immigrationen in till USA var placerad i Dublin, vilket är himla bra!

Ok, Downtown Amsterdam, vad ska jag säga mer än att mina ögonbryn har nog fastnat högt uppe i pannan och mina näsborrar är blockerade av en söt cigarettrök. Mitt hjärta sitter nog i halsgropen också. Att försöka korsa vägar och cykelbanor är inte den lättaste uppgiften precis. Inte i Amsterdam i alla fall. Just det, har fått nackspärr också. Med mina 160 cm räknas jag nog tillhöra minion-släktet i Nederländerna.

Om jag besökte Redlight district? Japp och kan inte fatta detta "koncept" där de hänger ut sig som på en cirkus dit du får gå och kolla på den-skäggiga-damen typ. De sitter alltså i dessa små ytor och betalar uppemot 200 dollar i hyra för ett skift! Ja men hallå! En "service" kan kosta allt från 50 till 100 dollar. Beroende på typ av service och etnicitet på tjejen! Inte undra på att  ögonbrynen sitter kvar högst upp i pannan och munnen är också halvt öppen. Fattar INTE!

Annars så är Amsterdam en riktigt vacker stad med alla kanaler och byggnader som ser ut som om de ska ramla över en där man traskar omkring.


Brunch när vi landat. Nom nom

Färsk vit sparris! Finns det något godare?


Living on the edge. Knappt några övergångsställen.


Pubens katt, Banjo.

Chillar lite

Huset som håller på att tippa över?


Lite väl nära från vår lilla farkost tyckte jag. 

Ibland undrar man om de vet hur breda deras båtar är.


Finns det hjärterum finns det visst stjärterum





En av gatorna med de små skyltfönstren...say no more.


Gör lite fint utanför sin "Cannabis Garden"!

Nope, där inne var jag inte.

Really?

Vid slottet


Mer cyklar än bilar. ÖVERALLT!

Det här huset har väl snart gjort sitt?

Bye bye Amsterdam!
Idag ska jag fortsätta påta i trädgården. Nästa helg får vi besök!!!

söndag 27 maj 2018

Memorial weekend

Det blir ingen Memorial firande för min del eftersom jag drar idag, söndag. Hade gärna velat vara hemma. Inte för att åka och se en parad direkt utan för det är så himla kul att påta i trädgården just nu.  Ni vet vid det här laget att jag inte är född med gröna fingrar. Gröna blir de bara av att jag går och rycker upp sånt som jag tror är ogräs. Jag är urusel på blommor och buskar och träd. Igår rabblade grannen alla möjliga namn på perennials och där stod jag och såg ut som en fågelholk.

Igår var en riktigt varm dag och vem bestämmer sig för att dra ut på en löprunda? Japp, jag såklart! Termometern visade på 28 grader Celsius. Men enligt telefonen stod det "feels like 29". Hur fan går det till? Feels like? För vem liksom.

I alla fall så drog jag iväg och höll på att vända efter en kort stund men bestämde mig för att fortsätta, envisa finne som jag är. Men jag var förnuftig och tog det lugnt. Stundtals i alla fall. Min runda kring en privatskola är så fin. Och utmanande backar. Eftersom vi har mycket svartbjörn i området, så visslar eller sjunger jag en trudelutt där jag susar genom skogen och på så sätt håller björnen på avstånd. Det finns ju en risk att någon björn skulle gilla min skönsång? Någon som har MA Numminen som favorit.

Och vet ni vad? Städade vår screen porch! Tog "bara" 3 timmar...mycket pollen (och annat skit) var det.

Nu kör vi bilder och först ska ni få följa med mig på min springrunda:

Ja men hur vackert är det inte i skogen. Min happy place och det spritter i benen.

Dessa marker tillhör en privatskola som tycks ha HUR MYCKET pengar som helst. Typ miljoner tennisbanor.

Sådana här ting stannar jag gärna vid.


Det gör andra med. Stannar till alltså. Kolla in krypet jag fick dela fontänen med.

Som jag nämnde så står det "FEELS LIKE". För vem liksom?

Vatten i mängder. 


Någon tyckte det blev för varmt och drog av sig rocken.

En till bild över all mark som skolan äger.


Nej, jag stannade inte här för att vila.

På väg hem var jag bara tvungen att fota ett hus och den berömda klumpen. Nästan alla tycks ha sk mulch (bark) så här års. Sedan svär de högt för sedan ska det ju spridas ut i alla land och det tar ju sin lilla tid och är tungt!

Min andra happy place! Vår screen porch är klar!

Igår började jag rensa lite här och där

Satte ned några blommor som såg fina ut. Vad de heter? Hur fan ska jag veta det?

Jag vet. Ön mitt i gräsmattan blev kvar efter att ett stort träd hade fällts. Ska nog bort framöver.

Ibland blir min rensning inte som jag tänkt mig då trädfällaren lämnade en klump efter sig. Frågade Jonas igår om han kunde flytta på den. Han tittade på mig och frågade hur jag hade tänkt att det skulle gå till. Det hade jag inte tänkt på...

fredag 25 maj 2018

Välkommen fredag

Åh så skönt det känns med fredag. Inte för att veckan känts lång, mer att den har varit lite "jobbig". Framförallt allt som pågår på jobbet. Jag har ju bytt roll och jobbar nu globalt för företaget. Det i sig innebär att nu måste jag ha en mer holistisk syn på saker och ting. För att inte snacka om alla kulturella skillnader som jag måste ta i beaktande. Ta bara USA och Sverige. SÅ stora skillnader, tycker jag i alla fall. Inget är rätt eller fel utan det är bara annorlunda brukar jag säga till de som säger att "Dom gör ju fel". Supertrivs i min roll även när vissa möten startar 5 på morgonen! Japp, så kan det bli när du har chef och kollegor i Europa.

I helgen blir det trädgårdsarbete och hänga runt huset. Ska ta tag i vår "screen porch". Den är täckt av pollen ÖVERALLT! Den ska skuras av, ny matta läggas ut och lite annat pyssel. Sedan kommer det en snickare för att titta på vårt "deck" som inte överlever någon form av färg. Nu ska träplankorna bytas ut mot något hållbart som inte behöver målas eller oljas in eller vad sjutton man nu gör med dem.

Vid det här laget vet ni säkert om att jag tycker om att träna. Det gör Liisa med. Hon springer 6 dagar i veckan och har också börjat med lite styrketräning. Så kul att hon delar mitt intresse vad gäller träning. Själv ser jag det som den bästa investering du kan göra här i livet. Dvs ta hand om dig. Jag har ju fått diagnosen "nonischemic cardiomyopathy and 2 leaky valves (tricupid and mitral valves)". Detta  har jag medicin mot samt att jag går på regelbundna kontroller. Själv tror jag att lagom träning är bra för mig och min kardiolog håller med mig. Min och min förresten, han har säkert andra patienter.

Min duktiga tjej

Those guns start showing off

Nu får det vara nog tycker Liisa

Japp, jag har fått dille på orange. Nya kuddar till utemöblerna.

JAAAA! Äntligen efter några år har jag kunnat skörda rejäla rabarber. Det har blivit en rabarberpaj redan. Blir nog en till i helgen.
Ha en fin fredag!

torsdag 24 maj 2018

Nu e re gröööönt minsann

Ja men herregud så grönt det ÄR! Jag får ju springa till spegeln för att kolla att jag inte har gröna glas på glasögonen. Eller är det månne grönstarr jag fått. Grönt är det i alla fall. Och tacka fan för det, så som det har vräkt ned här i östra delen av Amerikatt.

Just idag dock, skiner solen från en klarblå himmel. Om vi bortser från flygplanssvansarna. Ni vet de där vita, plufsiga tingen som syns på himlen. Och varmt kommer det att bli i dagarna tre. Cirka 30 grader. Det är inte så illa. Hellre 30 nu än i juli då den berömda filten kommer. Fuktfilten som lägger sig över en. Blää för den.

Egentligen har jag ju inte tid att sitta här och författa då jag ska behöva förbereda mig inför nästa veckas möte som inte ligger nästgårds precis. Åker nämligen till Amsterdam på söndag. Ingen ledig Memorial för mig alltså. Vad är väl en bal på slottet...

Avslutar som vanligt med ett par bilder (som är tagna bakom smutsiga fönster):

Här traskas det till skolbussen 6.40. Ni ser bussen skymta bakom träd och buskar. Hon behöver ju inte anstränga sig så värst mycket. Om man inte tänker på ryggsäcken förstås, som väger ett ton.

Man skulle ju behöva börja ansa lite. Inte benen, eller mellan dem heller för den delen, utan nu menar jag TRÄDGÅRDEN.





tisdag 22 maj 2018

Fisk, fisk och fisk

Igår, måndag, kunde jag jobba hemifrån och gud så skönt det kan tyckas ibland. Men jag verkar jobba mer än någonsin när jag sitter hemma. Går knappt på toaletten! Vid ett av mina Skype-möten blev jag så nödig så jag funderade starkt på att gå på toa, men ångrade mig i sista minut då det blev min tur att prata. För hur hade det varit om jag suttit där och stönat och prasslat med toapapper för att sedan spola? Något jag inte har igång är kameran under dessa möten! Och göra en blunder som Jonas då han reste sig mitt under en videokonferens för att dra ned persienner i bara skjorta och kalsonger! Det ni, det var en syn!

I helgen åts det mycket fisk hos Olssons. På lördag tillagade jag en god laxrätt med sötpotatis fries. Jag tyckte inte om sötpotatis när vi flyttade hit, men NU! Så gott. Lägger dem gärna i vår Acti fryer, som jag är helt såld på. Snabbt och smidigt.

Så, när det nu var fisk på lördag var jag sugen på något helt annat på söndagen. Men så ger sig Storfiskaren Jonas ut på äventyr, nämligen fiske i Connecticut River med vår lyxbåt. Bassbåten.

Han som ALDRIG tar med sig fisk hem, tog plötsligt TVÅ fiskstackare med sig hem! En gös och en abborre. När jag satt och tittade på Liisas fotbollsmatch så ringde han och berättade att han fångat en GÖS varpå en av mammorna frågade vad det var för fisk. Hur fan skulle jag veta vad det heter på engelska? Drog till med "juuoos" och fick en mycket lång blick tillbaka. Fick senare höra att det heter walleye. Väggöga? Googlade och det har ju många namn, väggögat, så som glasögongös och gäddabborre. Ja men bestäm dig då!

I alla fall så tillagades fisk även på söndagen och jag såg inte skymten av ånger i Jonas ögon där han satt och mumsade i sig firrarna. Han som tycker synd om dem i vanliga fall. Undrar om han föll i när han var och fiskade och slog i huvudet?

Gott var det!

Mer då? Äntligen åkte fingrarna ur det berömda hålet och en ny lampa hängdes upp. Nu tycker ju många att det är väl en enkel sak. Ja men då har ni inte sett hur det ser ut i takkontakterna här. DET FINNS NÄMLIGEN INGEN KONTAKT! Bara en jävla massa sladdar som ska kopplas ihop. Jag skulle ha behövt lite lockar i och för sig, men Jonas fick vara försökskanin. Och han har ju lite vågigt hår sedan tidigare så några småstötar skulle inte märkas.

Viss är den fin? Min (jajaja, VÅR) nya lampa.
Jonas med Väggögat

Av någon anledning poserar Jonas ofta så här. Måste lära honom att göra duck face, vrida lite på huvudet och  ta ned hakan en bit.
Avslutar med en gosbild. Så här stilla ligger Ophelia aldrig i min famn.