Nu är jag ute på krigsstigen. Inget nytt under solen med andra ord. Men jag blir lite trött på att ibland ska det anpassas till absurdum! Ja jag vet att det finns massor av personer som är allergiska mot ett det ena, ett det andra. Så även jag. Men jag gör inge affär av det. Jag har anpassat mig till omgivningen. Men nu känns det som om omgivningen hela tiden ska anpassa sig till allt och alla!
Liisas skola är en nötfri skola. Det får således INTE komma in något som innehåller nötter. Barnens alternativ till mellanmål krymper mer och mer. Vi ska plötsligt bli experter på varenda jävla molekyl i allt vi skickar med! TÄNK om det har fastnat något i arselet på barnen när de åkt skolbuss och på så vis fått in smulor från något som innehåller nötter??? Ska vi stämma skiten ur varandra då? Jag kommer att få mardrömmar om detta snart. För tänk om jag ska behöva dammsuga ryggsäcken varje dag eller doppa ungen i sprit innan hon går till skolan?
Ett annat exempel är personer inom organisationen som förväntar sig att alla andra ska följa med just den personen till speciella restauranger som inte serverar just det de är allergiska mot. Och skulle personen mot förmodan hamna på en restaurang som serverar det mesta så är det rena korsförhöret med en stackars servitris/servitör som får springa skytteltrafik till köket för att kolla att ingenting blandas och att det finns i stort sett en öken mellan rummen där ingredienser inte kan kontamineras.
Hur i helvete har vi 60-talister överlevt? Utan hjälmar, inga bilbälten, rökande föräldrar INOMHUS och sprungit och hoppat i träskor hela sommaren. Inte var det någon som frågade om det var något vi inte tålde heller. Tuta och kör var melodin.
Ursäkta, men jag blir lite trött ibland. På att anpassa mig.
6 kommentarer:
På ett sätt förstår jag dig och håller med.
Å andra sidan tror jag det är svårt att förstå just hur allergiska en del, fast ytterst få, personer faktiskt är mot just nötter.
Jag har en vän som är allergisk mot mandel. Han var på en restaurang han brukar gå på och fick under middagen svårt att andas och mådde illa. Nä det fanns inga nötter i den maten, var svaret. PÅ akuten några minuter senare fick han epi-pen och allt möjligt annat. Han gick tillbaka nån dag senare och fick då veta att en ny kock stekt kyckligen vännen åt i mandelolja...
Så...
Jag förstår dig. Jag är en av de där allergiska och jag tycker det är jobbigt de gånger jag måste be folk att anpassa sig. Jag försöker alltid i största möjliga mån låta bli och istället göra lösningar som gör att det funkar för mig, tex tar jag med egen mat till restaurang osv. På kontoret har vi fått skicka ut till alla om min nötallergi, dock håller jag mig ifrån matsalen för att slippa... Men just att kunna sitta vid mitt eget skrivbord utan att behöva vara rädd och känna efter, det är väldigt viktigt för mig.
Den här sortens allergi är ett allvarligt handikapp och jag förväntar mig absolut inte att världen ska anpassa sig in absurdum, men vid de tillfällen man måste be om det så vill man gärna bli lyssnad på och få respekt för det. Jag har haft problem på flyg några gånger. Jag har suttit bredvid personer på flyg som vägrat att låta bli att äta nötter, trots min allvarliga sjukdom. Jag frågar alltid vänligt OCH erbjuder mig att ersätta dem och köpa något annat till dem att snacksa på.
Jag kan förstå de föräldrar som har barn i skolan, för dem är det som att inte veta om någon av de andra barnen går omkring med en stor bomb i väskan. Helt plötsligt kan den brisera och orsaka anafylaktisk chock och i värsta fall dödsfall. Jag tror också att det lär de barn som är lyckligt lottade och inte drabbade av detta att få förståelse och empati för dem som inte har det så lätt vad gäller det här. Jag tror inte det finns någon person som vill ha det så här och behöva vara i situationen att kräva att andra anpassar sig, det är hemskt jobbigt att "stå ut" på det viset.
Men absolut förstår jag dig, ni blir ju också lidande av vårt handikapp.
Jag är oxå en person som är väldigt trött på att det ska vara förbud mot en det ena än det andra. MEN, när jag fått veta mera så kan jag absolut förstå att vi måste visa hänsyn. Till viss del förstås. På sonens skola är det nötförbud. Det gick ut ytterligare info "en elev är allergisk mot nötter, luftburet. Äter era barn jordnötsmör till frukost, borsta tänderna väldigt noga innan de går till skolan." .
Helt plötsligt fick allergin en annan innebörd. Hur kan dessa människor överleva ens? Kan de gå på bio? Gå i ett köpcentrum?
Likaså blev jag lite trött när dottern skulle ha kalas och det dök upp lite olika allergier- men det är ett problem vi får ta några gånger per år, barnen och föräldrarna får leva med det jämt. En mamma sa lugnande "men min dotter har alltid en spruta med sig" - skulle nog ge mig trygghet, men blev tvärtom, hur ofta behöver hon använda sprutan? jag vet inte hur man ger en spruta!
Men som sagt - man behöver för allergins skull inte göra sig extra krånglig. Vad sägs om att anpassa sig lite också?
/Lena
Förstår dig men det är en knepig situation. Fast man kan ju inte begära att alla ska anpassa sig efter alla hela tiden. Det blir ju snudd på omöjligt...
eastcoastm
Usch, det var ju otäckt för di vän. Tro mig, men jag vet vad det innebär att vara allergiker OCH astmatiker. Har varit det hela mitt liv. Har också blivit inlagd, fått sprutor. MEN på något sätt tror jag det finns flera där ute som TROR de är det eller LÅTSAS vara det. Det har jag också bevis på och det är nog mest det som gör mig riktigt trött.
Mrs Clapper
Tråkigt för dig och I HEAR YOU! Men som jag skrev så är det "ibland" jag blir trött på anpassningen. Jag står ju båda sidorna men är inte nötallergiker.
Jag har dock varit med om där de bett mig ändra på Liisas kalas för att ett av barnen var allergisk. Euh? DET kan jag tycka är mycket märkligt. Sedan är det den här personen som i stort sett kräver att andra altid ska följa med personen ifråga till ställen som bara h*n kan gå till. ALDRIG en tanke på vad andra vill. Dessutom har det visat sig att personen ifråga har överdrivit sin allergi.
Lena
Jag har anpassat mig. Massor av gånger och dels för andra men också för min egen skull. Men jag skrev att ibland blir det för mycket. Har inga fakta men det känns som om fler och fler är allergiska mot något.
Jag har ju varit med om det där med kalas där de bett MIG ändra på mitt eget barns kalas!!! DET kan jag tycka vara mycket märkligt.
Vad jag är rädd för att det ska hända något med barnen på skolan och det visar sig att JAG skickat med mitt barn något som innehåller nötter och jag, mitt pucko, inte läst innehållsförteckningen tillräckligt noga. Då blir jag väl stämd! Hualigen.
Ingmarie
Det ÄR en knepig situation. OCH jag förstår att alla ska anpassa sig åt båda hållen faktiskt. Själv har jag färdats med medicin när jag utsatts för omgivningar där jag vet att jag kan bli sjuk så jag vet vad jag pratar om.
Det blir lite överdrift ibland. Dessutom tillhör ju olika nötter olika familjer så man behöver inte vara allergisk mot alla nötter fast att man är det mot jordnöt t ex (som ingår i baljväxter). Men ibland undrar man ju hur barn i svenska skolor överlever...
Skicka en kommentar