tisdag 27 september 2011

Förbättringsområden, jo tjena!

Vår "Star Student" från förra veckan kämpar vidare. Liisa är speciell. Hon lämnar avtryck var hon än är.

Liisa har alltså påbörjat sitt fjärde år på Squadron Line School här i Simpan. De två första åren var i Kindergarten, sedan blev det ettan och nu är det alltså tvåan som gäller för henne.
Starten var allt annat än smidig med en hyper-aktiv fröken, som knappt visste hur barn mellan 4-5 år fungerar. De hade läxor VARJE dag och även under helgerna. Absurt om ni frågar mig. Vi beslutade att låta Liisa gå kvar ett år i Kindergarten och hämta igen sig helt enkelt. Vilken skillnad det blev! Visst kom det hem en och en annan lapp om att hon inte lyssnat eller avslutat en del uppgifter i skolan i tid. No big deal, liksom.

Ettan var ett bra år med en mycket förstående fröken. Tillräckligt gammal för att ha varit med ett tag men ändå inte mossig och sträng som 1800-tals fröknar. Hon förstod Liisa och Liisas humor.

Nu är det tvåan som gäller och en fröken som är av den äldre modellen. Ja, de byter lärare varje år i småskolan samtidigt som det är en helt ny klass med ny mix av elever. Bra eller dåligt? Spelar ingen roll. Det är annorlunda och det är bara att gilla läget.

I den nya klassen har Liisa redan fått hem några "notifications". En dag fick hon till och med gå till rektorn för samtal! Nu tog inte det så hårt på Liisa för hon råkar tycka så mycket om sin rektor så hon såg det som en belöning istället.

I alla fall så har den nya fröken, Mrs F, börjat med Weekly Reports där de ska identifiera förbättringsområden. Hon har 6 punkter, som hon tycker barnen ska klara av att få godkänt i. Varje vecka. Om inte, så markerar hon de punkter som barnen måste bli bättre på. Liisa fick 2 rätt av 6 möjliga. På en vecka. Trots att jag veeeeet att det inte är hela världen och att det är inte en nyhet om att hon är en "very outgoing" och babblig person, dvs väldigt social, så blir jag lite fundersam ibland. Varför fick grannens dotter alla "rätt"? Jag vet också att jag inte ska jämföra med andra. Jag försökte också prata om de där två punkterna som var bra, men på något jäkla sätt så halkade jag in på de där 4 övriga punkterna. Förbättringspunkterna. Skitmorsa, tänkte jag då om mig själv! Hon är i alla fall bäst!


Så här såg förra veckans rapport ut...

...och vem kan ta en sådan här unge på allvar???

15 kommentarer:

SweFlo sa...

Vi har motsatt problem, Sarah är för tyst, blyg och försiktig får jag höra hela tiden. När ska de fatat att man inte kan forma alla barn i samma form? Suck liksom.

Taina sa...

SWeflo
Precis. Alla är olika och de ska inte behöva formas i samma form. Ordning och reda, det gillar jag, men resten kan jag ibland tycka vara lite drygt...

Malin sa...

Vi fick samtal från läraren (underbar lärare och fantastisk skola) om 5 årige sonen första veckan. Hon undrade lite försiktigt om vi kunde tala med honom eftersom han VÄGRADE sitta bredvid eller tala med flickor...ja se ungar. Liisa verkar ju vara fantastiskt duktig i skolan och har härlig humor. Hon kommer klara sig bra i livet! Grannens unge kanske är tråkig?

Saltistjejen sa...

Tyvärr känns det som om vissa lärare inte riktigt har förstått det här med barn och barns utveckling. Alla är individer och måste få utvecklas på sina egna villkor. Sedan är det såklart så att man måste kunna säga ifrån som lärare (eller förälder för den delen) när ens barn "stör" andra, men jag tycker det var lite väl specifika och detaljerade punkter Liisas lärare har. och detta för varje vecka. Ok om de gav sådan lapp varannan månad eller så, men herregud varje vecka?! Hm. lite absurt om du frågar mig...
Haha, tycker iallafall det var bra att Liisa gillar sin rektor! Särksilt om det blir fler möten i framtiden. Kanske kan hon ta med sig lite fika nästa gång..? ;-)
Och NI ÄR VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR Taina! Verkligen! Jag menar det. och Liisa är underbar!!! En enorm "spirit"! Tycker snarare att hon känns väääldigt amerikansk (med sin sociala, positiva "ta-för-sig-personlighet") vilket man tycker att amerikaner borde värdesätta? :-)
I vårt fall har vi väl mer det "omvända" i vissa fall - att Ella kan uppfattas som rätt blyg och tillbakadragen i vissa situationer. Särskilt när hon inte känner sig "hemma" och van vid personerna och/eller situationerna.
KRAAM!

Kalaslotta sa...

Men va, såna där veckobetyg i ordning och uppförande har inte vi hos oss.

Låter väldigt knäppt tycker nog jag.

Skit i det Taina, hon är grym och ni är grymma. De har bara lite svårt att sätta henne i ett fack (som de älskar).

Att vara social är en egenskap som underskattas, den kan ta en långt här i livet...

KRAMEN

Charlie sa ... sa...

Ja men alltså, dessa reportcards...varje vecka! Det håller ju inte tycker jag.

Do not worry - det jämnar ut sig under läsåret. Liisa är right on, ta för sig och njuter, har en underbar glimt i ögat. Oslagbart. Ändra ingenting!

Kramar!

Melting Pot sa...

Jösses! Strunta i det och njut av er glada, sociala och utåtriktade tjej. Hon gör ju verkligen avtryck med sitt härliga sätt och dessutom verkar det ju gå alldeles utmärkt med skolarbetet. Kan inte bli bättre. Skicka den läraren till Indien. Skulle passa bra här.
Kram

Annika sa...

Kan berätta att den strängaste fröken på hela ES hade Karolina i tvåan. Hon var hård, hon hade "+ och - cards" där ungarna hamnade hela tiden.
Hon skrämde nätan mig då jg var där för att volontera.
Skit i det där, Taina. Det är för HUNDAN bara andra KLASS!! Liisa har ju en fantastisk personlighet, och jag ler då jag der hur glad hon blev över att få gå till rektorn :-)
Själv har jag alltid gillar systemet "blanda och ge" bland klsserna i amerikanska skolor. Tycker det är ett btra system.
Men heja er, jössed vilken uptight fröken. Det vet förmodligen rektorn också...
KRAM!!

Taina sa...

Malin
De är så olika verkligen. Gulligt det där med att vägra sitta med flickor. Kan ju få tjejbaciller som Alfons Åberg säger! Hahahaha!
Tack för dina uppmuntrande ord!

Saltis
TACK SNÄLLA Saltis! Jag kan också tycka att det är lite FÖR ofta med veckorapporter. Och jag tycker också att det ska vara ganska tyst i ett klassrum så att de inte stör varandra. Men det är barn och alla är olika.

Jag tycker också Liisa passar bra in i det amerikanska sättet med sitt utåtriktade sätt. Men så verkar det som om fröken accepterar mer störande moment från pojkar än flickor!!!

KRAMAR!

Taina sa...

KalasLotta
Tack Lotta för dina uppmuntrande ord! Just det där med att sätta in i olika fack tycks vara ett fenomen här. Ta bara pojkar som ska vara som pojkar och flickor ska vara flickor. Pojkarna FÅR störa mer än flickorna till exempel???

KRAMAR!

Lotta
Hahahaha, hon är svår att ändra på den lilla tjejen! Och jag skulle inte vilja ändra på något heller. Tack för dina fina och uppmuntrande ord Lotta!

KRAMAR

Melting Pot
Kanske jag skulle göra det, dvs skicka henne till Indien. Hahahaha! Annars tycker jag hon är bra, fröken alltså. Så det här förvånade mig lite. Lite gammalmodigt kan jag tycka
Kram på dig

Annika
PRECIS! Det är bara tvåan och då är de fortfarande ganska små. Tur att Liisa är som hon är och tar det inte så allvarligt. Som tur är. Men samtidigt måste hon anpassa sig i klassen för att det inte ska bli för jobbigt för henne.
Byte varje år har jag ingen direkt uppfattning om. Det verkar fungera och då barn i stort sett inte har raster så hinner de i alla fall inte leka så mycket.
Kanske jag skulle volontera i skolan och skrämma fröken lite. Hehehehe.

KRAMAR!!!

Desiree sa...

Liisa verkar vara hur härlig och underbar som helst så jag tycker inte att du ska fokusera så mycket på lite små brister som dessa (vem har inte det?) Verkar något överambitiöst med report cards varje vecka. Liisa går ju trots allt bara i tvåan och behöver få vara lite sprallig precis som hon är. Så länge hon får godkänt i ämnena så ska du nog inte haka upp dig över sådana här små brister.
Jag tycker det verkar bra att mixa nya klasskamrater och få nya lärare varje år.
Kram!

Taina sa...

Desiree
Tack snälla du för uppmuntrande ord! Jag tycker också det är lite överambitiöst, men lärarna är ju så olika så det är bara att gilla läget. Och att få godkänt i de olika ämnena är viktigast helt klart!

KRAMAR!

anna of sweden sa...

"En belöning att få gå till rektorn." Underbart.

Så dumt med report cards varje vecka. Tala om att vilja likforma hela gruppen. Det blir dessutom så "hårt" att få sådana omdömen skriftligen.

Ett hejarop till Liisa och en kramelikram till hennes mamma!

Anonym sa...

Hej! Nu har jag hittat tillbaka hit efter en bloggpaus och diverse avbrott i bloggvärlden, så nu undrar jag, hur går det med springandet?? Sprungit några lopp i sommar?

Angående Liisa så håller jag fullständigt med Desiree; Liisa verkar vara hur härlig, duktig och go som helst, det är systemet som känns helt .. annorlunda!

Då jag tänker på mitt jobb, där jag nu jobbar med barn i åldern 1-5 år, och tänker att jag skulle börja med dagliga läxor till 4-5 åringar, shit det känns bara helt otänkbart!

Taina sa...

Anna
Tack snälla du. Visst var det gulligt med rektorsbesöket. Hahahaha! Jag förklarade inte närmare om det heller. Tycker det är fel att använda rektorn som skrämsel.

Kramelikram

Träningslyckan
Heeeeeeeeej, vad kul att du är tillbaka!!! I år har jag inte sprungit lopp då jag haft bekymmer med ryggslutet, men tränar för fullt och satsar stenhårt på jubileumsloppet nästa år. Dvs Stockholm marathon! Ska vara i toppform och skall följa Zalkays träningsprogram som börjar snart. Annars blir det 5+6 pass i veckan.

Det där med läxor för så små barn känns lite överarbetet. Vissa hemuppgifter kan ju vara kul ibland om det är något projekt man kan göra tillsammans i familjen.

Välkommen tillbaka!

Kram