lördag 9 april 2011

En liten förklaring är på sin plats kanske

I förra inlägget lät det kanske som om vi sitter här och rullar tummarna och väntar på att företaget ska sköta allt åt oss. Nu är det givetvis inte så. Inte åkte vi ut som expats för inkomsten heller. Kanske det var fallet för expats för sisådär 20-30 år sedan. Hade det att göra med inkomst så skulle jag ha valt en annan linje, typ politiker eller nakenmodell. Nu har jag varken intresse (eller förutsättningar) för dessa två yrken.

Att åka utsom expats idag, innebär inte att allt serveras på en silverbricka. Du får minsann ta tag i massor av saker själv. Saker som var självklara i Sverige. Här var det allt från ta reda på hur sjukförsäkringar fungerar, skaffa bilar och körkort, fixa in barn i en ny skolmiljö, försöka begripa sig på hur samhället fungerar med allt vad det innebär. Det VAR tufft i början och företaget stod inte där och höll dig i handen. Inget vi förväntade oss heller. Mycket nyttig övning!

Det här med karriär. Åkte vi ut för att "göra karriär"? Min fråga är då, vad är karriär? För mig handlar allt om att få en skön balans här i livet. En balans mellan familj, jobb och mig själv. Lyckas jag med det så har jag gjort karriär.

Denna väntan och ovisshet som jag skrivit om flera gånger beror nu på att det finns flera bollar i luften. Exakt vad de består av, basunerar jag inte ut här på bloggen. Det är bollar som företaget kastat upp, bollar som vi själva kastat upp och så de där drömbollarna såklart, som alltid svävar där uppe. En efter en är på väg ner och då gäller det att se om det blir en bra balans.

Bara för att vi är 48 år betyder det inte att "det är över" eller att vi skulle vilja sluta söka nya äventyr. Både Jonas och jag är anpassningsbara och skulle vi få göra om det här så YES! De här åren i USA har givit oss så mycket i form av nya vänner, nya upplevelser, ny kultur och nytt språk för barnen. Ett minne för livet.

Nu en dusch efter morgonlöpningen och sedan ut att jaga present till "bride to be" som har sin bridal shower idag. Jonas drar till Europa idag. Det har lovats finfint väder i helgen.

Hepp!

10 kommentarer:

Anna, Fair and True sa...

Samma sak för diplomater nu för tiden. Fört fick de allt "serverat" men nu får det göra det mesta själv. Ja, förutom om det är ett väldigt speciellt land förstås.

Desiree sa...

Ja visst ar det sa att man far gora det mesta sjalv. Nar vi flyttade till USA var det inte med nagot foretag alls. Men det gar jattebra att fixa sjalv. Du har sa ratt i att det ger massvis att bo utomlands. Inte alls samma sak som att bara resa nagonstanns pa semester. Jag hoppas att det ligger fler aventyr framfor er. Det ar sa vi tanker ocksa. Nu provar vi Sverige ett tag men vi ar fortfarande langt fran overtygade om att det ar dar vi vill stanna och rota oss. Det fanns sa mycket jag saknade som jag aldrig kunde inbilla mig att jag skulle sakna. Jag har lart mig massor med tillbaka flytten ocksa. Vi far som sagt se vad det blir av oss. Det blir nog bra Taina och blir det inte bra sa kan man byta och andra tills man hittar det som passar en bast.
Kram!

Ingmarie sa...

Härligt Taina! Allt för många verkar tänka/tycka att bara för att man nått en viss ålder så ska man även vara/göra på ett visst sätt. (Eller är det den gamla vanliga avundsjukan som spökar...?)
Följ era hjärtan. Fånga de bollar ni vill och kan. Att det är massor av jobb förstår jag men du vet ju att du kan! Kör så det ryker!

Charlie sa ... sa...

Taina! BALANS är mitt ledord, det jag strävar efter. Så skönt att se att du skriver det också. Jag mår piss när jag inte har balans.

Jag vill också ha kul på jobbet. Och känna att jag bidrar. Det ska vara balans, roligt och engagerande, tycker jag.

Hoppas ni får besked snart. Jag är nyfiken!

Kram!

Anonym sa...

"SISU-Taina" : DET är min kära lilla-syster!!! NI ska göra det som är bäst för er, ingenting annat! Vi lever bara en gång och livet går ju inte i repris. Jag tror det är många som lider av den där evigt växande avundsjukan,som Ing-Mari också skrev om :(( Jag GLÄDS i alla fall för allt ni har fått erfara hittills och mera kommer säkert :)) Så fortsätt jonglera med era bollar!!! Oj, det där lät kanske lite konstigt, men kort sagt HÅLL BALANSEN och den FINSKA SISUN vid liv!!!
Kramar till er alla, Teija <3

HeLena sa...

Så SPÄNNANDE det låter! Balans... ja, där satte du hammaren på spiken! Jag har inte tänkt på det förut, nu måste jag fundera.....

Hur det än blir så är jag säker på att det blir precis så som ni önskar, fast det vet ni ju inte ännu....
Må så gott och jag hoppas ni har en "lagom varm" och mysig söndag!
Varma kramar!

Marianne sa...

Ja visst är det äventyret det handlar om! Och inte bara det, det är så mycket mer. Man lär sig nya sätt att tänka, andra sätt att tänka, lär sig att se och värdera alla livets skiftningar från fler håll än ett. Det är så värdefullt! VISSA kanske gör sig en enorm hacka, men det är inte många dessa dagar. Jag tror jag bara vet två par under alla mina 12 år i utlandet som har levt ett larvigt lyxigt liv och som har tjänat larvigt mycket pengar. Nå, den ena hade gjort ett vansinnigt bra jobb för sitt företag, på ett högt plan, det vet jag också. Men de flesta av oss kan inte köpa 10-miljonerskåkar när vi kommer hem!

Fast det verkar som om vårt företag hjälpte oss mer med praktikaliteter som bilar och sånt, än vad ni har fått.

Vet också att diplomater nu för tiden måste köpa och sälja sina egna bilar. Det tycker jag verkar onödigt, hade varit bättre om de ägdes av staten för det är VÄLDIGT jobbigt för dem och det handlar om VÄLDIGT mycket pengar för privatpersoner. Tror jag vet en diplomat som faktiskt förlorade en stor summa, var tvungen att ha bil i det landet, och lyckades sedan inte sälja när de flyttade.

Det här kan diskuteras i evighet, och jag vill inte påstå att man har det dåligt när man bor utomlands, inte alls, men det är inte heller så glamoröst som många kanske tror.

Hoppas att det blir klart för er vart ni ska ta vägen! Jag hoppas fortfarande på Älmhult : D

KRAMAR!

Ekbergarnas vardag sa...

Hej!
Tittade in här hos dig och kände att jag bara måste kommentera ditt inlägg. Det var så rätt. Det är verligen inte bara en rutchkana in i ett nytt land utan massor med saker man måste ta tag i som inte andra riktigt förstår.
Väldigt vis beskrivning du gjorde av karriärsbegreppet också. Det ska jag bära med mig i framtiden. Hoppas bollarna landar bra för dig!
Åsa

Loppan flyttar västerut... sa...

Du verkar så klok! Hoppas att ni får besked snart bara, så ni kan styra om er kurs.

Kram

Suzesan sa...

Åhh Taina...Fint inlägg och tänkvärt det där. Hoppas alla era drömmar ska bli så som ni vill ha dem. Alltid.

Bra kämpat. Få som vågar kasta sig ut så där och genomföra det ni gjort. Verkligen ett minne för livet sånt där.

Kram
/Susanne