söndag 26 april 2020

Jo då, än så lever jag

Har haft noll lust att skriva och även gå in här på bloggen. Världen är ju upp och nedvänd och efter drygt en månads karantän, är jag beredd att göra som Ronja Rövardotter och bara vråla rakt ut i naturen, men då drunknar jag väl pga av allt regn, så jag avstår.

Jag är fortfarande kvar i stugan och toapappret har räckt. Och skulle det inte det, så hoppar jag i vattnet, för nu har ju "sjön sköljt" och med den kan således rumpor och snippor och snoppar också sköljas om det så skulle behövas. Bara så ni vet.

Liisa och jag har fått tiden att gå bra här. Liisa pluggar mest hela dagarna och jag jobbar mer än någonsin. Det är som om alla som nu får jobba hemifrån har fått fnatt i antal videokonferenser som drar uuuut på tiden. Mina ögon blöder. Jonas veckopendlar hit stackarn. Det är en bit.

Till helgen ska vi åka tillbaka till CT. På prov. Njae, jag måste ta tag i trädgården för nu börjas det, rensningen ni vet. Det är som när bikinisäsongen startar, då ska det ju också ansas både här och där. Typ så.

Jag har faktiskt inget emot att vara här. Trivs att vara vid vattnet, drömma om en bastu som jag vill bygga. Grannarna fattar inte varför, men det ska jag minsann visa dem när det är dags. Och kanske jag inte har några grannar kvar efter det!

Det är inte så mycket att skriva om egentligen och allt det som hände före COVID-19 är liksom fjuttigt på nåt sätt. Tror nästan det blir en ny tideräkning, Före Kristus och Efter Kristus. Det blir Före Covid-19. Så det här är år noll. Kom ihåg vem ni såg det hos först. Geni som jag är. Det kanske jag blev, geni alltså, när jag blev amerikansk medborgare och influerad av den store, orange ledaren...Japp, lyckades med konsten att bli An American Citizen 1 månad före Kristus...förlåt Covid-19.

Vissa dagar skiner solen...

Vissa dagar får man lägga till det där skinandet själv

Här skins det inte mycket med all läxläsning

Men nu jävlar hade jag kul när jag lurade Liisa på 1a april!




Det blir mycket ätande i karantäntider.

"Vår" svan vaktar allas bryggor


Liisa har upptäckt att det är kul med matlagning! Inte mig emot















4 kommentarer:

Äventyret framtiden sa...

Herrejess Taina, så bra ni har det i er stuga. Jag skulle inte lyfta min rumpa därifrån om jag bodde så där vackert. Skönt att få ett livstecken från dig, jag tänkte faktiskt på dig härom dagen, saknade dina inlägg som kommer nu och då. Så nu är det då och jag är glad.
Ja, förstås, bygger ni bastu så skulle jag lyfta rumpan och gå från stugan till den ofta. Sen ett dopp i böljan den blå. Härligt!
Här byggde vi bort bastu, eller inte vi, utan vår byggherre, som missade några viktiga linjer på ritningen. Bastun skulle ha blivit så liten så vi knappt rymdes in i den och då var allt det gamla redan rivet och det nya byggt, så det blev liksom för sent att ändra på det hela. Så nu har vi ett klädvårdsutrymme istället för en bastu. Vi har vant oss, nästan men ....Bastu är så himla skönt. Kanske vi fixar en utebastu på tomten längre fram eller på nästa ställe vi ska bo på när vi har sålt det här stora sarajet någon gång.
Så mycket god mat ni har ätit. Nu är mat viktigare än någonsin verkar det som. Högtidsstunden för dagen, något annorlunda att se framemot.
Ha det gott på alla sätt i er corontän!
Kram

Malin sa...

Ni verkar ändå ha det fint! Har Liisa börjat övningsköra? Annars kanske det är ett bra tidsfördiv med färre bilar på vägarna och billig bensin?

Det blir nog karantän för oss ett tag till här i MD. Det går upp och ned med insjuknande och antalet döda resp. släppta ur intensivvård. Det har sagt att siffrorna skall peka nedåt eller iallafall plana ut under två veckors tid innan man kan tänkas lätta på restriktionerna och då kommer mest utomhusaktiviteter ta vid men även planerade operationer och liknande. Vi är inne på vecka 7 här. Men lustigt nog vänjer man sig vid mycket.
Kram till er alla

HeLena sa...

Före och efter Covid-19 jo jag tackar ja! Bra tänkt där, nej jag ska inte glömma! Bastu pratar vi också om... håller tummar och tår för att vi får till det nu i maj faktiskt... hoppas hoppas!
Fina bilder!
Bloggandet hos mig är också obefintligt... svårt med inspiration tycker jag.
Kram kram

Taina sa...

Karin,
Tack för att du tittar in! Ska snart leta mig in i andras bloggar också! Blev bastun ett klädförråd? Intressant utveckling måste jag säga. Få se hur det går med vårt bygge. Det är liksom brist på fritid för Jonas då han får jobba extra mycket dessa dagar. Flygindustrin är en sk "essential business" trots att det inte flygs? Men motorer byggs.
Ja, du har rätt. Dagens höjdpunkt är faktiskt måltiderna. Nu är man liksom mer tacksam för att man har något att stoppa i sig. Ska kanske börja be bordsbön? Nä, tror inte det förresten.
Ha en skön söndag!
Kram

Malin
Jajamensann Liisa övningskör men det är lite si och så med växlingarna än, men det går framåt. Hon har ju en manuell.
Här ska fas 1 börja den 20 maj så vissa verksamheter öppnas, men troligen inte skolorna. Jag ser framemot att få röra mig lite mer "fritt" trots att vi inte är enligt lagen förbjudna att vistas utomhus så som Spanien och Italien har haft det under flera veckor.
Javisst vänjer man sig.
Kram

Helena
Kul att ni också går i bastutankar! Vi får det tufft att få till det med tanke på att Jonas jobbar mer än någonsin. Du får berätta hur det går med bygget!
Ha en finsöndag!
Kram kram