lördag 2 februari 2013

Samma tema?

Jag skulle kunna fortsätta på temat "Woop, woop", för i förrgår damp det här ned i brevlådan:


Ja, ni ser väl vad det är? Mitt efterlängtade GREEN CARD!!!! Efter sju sorger och åtta bedrövelser så kom det. Inte som en blixt från klar himmel, för processen före det låg i brevlådan, var en process som, i alla fall för mig, går till världshistorien. Nu ska jag inte behöva överraskas av en gynstol, robotliknande varelser som håller hårt i fingrarna för avtryck, fylla i tonvis med dokument, scanna och skicka till höger och vänster, bevisa att jag inte lever i bigami, öppet deklarera både vikt och längd (som inte är så mycket att skryta med) och en massa annat som jag redan förträngt. Jag har säkert i förbifarten angett storleken på arselet till någon. För man vet ju aldrig om de behöver det. Ett tag var jag så trött på alla frågor, papper, kopior, sprutor, undersökningar så jag funderade på att sätta mig på kopieringsapparaten med rumpan bar och skicka bilden för "take a wild guess". Men som ni vet är jag en mycket pryd person och skulle givetvis inte bete mig på det sättet. Inte just nu i alla fall.

Vi har alltså alla tre i familjen blivit betrodda med det gröna kortet som nu ger oss lite mer betänketid om vad vi vill göra i framtiden. Just nu känns det bara SÅ skönt att få landa i det här, njuta av huset och inte oroa oss för om vi ska behöva dra vidare snart. Grattis till oss och tack Amerikat!

Annars så kan jag meddela att den här gamla kärringen har börjat sin "skola" nu och det är ju så kul att plugga igen. Så kul att jag redan läst in lite i förväg. Imorgon ska jag ta itu med en uppgift vi fått att lösa och har hittat en studiekompis som kontaktade mig via vår online klassrum. Aldrig träffat personen, men nu ska vi plugga ihop. Vi möts någonstans i cybern. Märkligt. Det är inte som förr i tiden, när jag pluggade, typ på Hedenhös-tiden, då vi satt i kafeterian och höll oss vakna med kaffe. Vissa kommer jag ihåg knaprade på koffeintabletter. Eller vad det nu var för något. Jag är ju blondin.

På tal om blondiner så har jag varit till Bill. Min frisör. Han är för kul. Nu drog han fram en liten balja med paraffin i som han doppade mina händer i, som sedan placerades i ett par påsar och ovanpå det ett par jättevantar. Ingen bild tyvärr, men det var en märklig syn med folie i håret och två vita jättevantar på händerna. Efteråt peelades paraffinet av och händerna smörjdes in med något mjukgörande och där satt jag med händer lena som en babyrumpa! Hos frissan?

Nä nu ska jag ge mig ut på en löptur, därefter gymmet. Lördag och Zumba med Adam! Ha det!

6 kommentarer:

Desiree sa...

Stort grattis Taina! Wow, underbart att äntligen äntligen få Green Card. Ja det är ingen lätt process. Det känns som om det är en process som verkligen prövar ut vilka som inte ger sig i första tagen. Man får kämpa hårt för ett sådant kort men det har ni gjort och nu tycker jag ni ska fira och bara njuta.
Grattis!

BeA@Ett ord... sa...

Kul du skriver!! :-D och Grattis till Green Card!
Hit kommer jag fler ggr och hälsar på!
Må allra allra bäst!
Tjingeling från Svealand!
//BeA

Hanna sa...

Grattis!! I know the feeling, om jag säger så... Det där att slippa redogöra för precis ALLT är en väldig lättnad!

Och en sådan där paraffinbehandling har jag gjort för fötterna en gång - fantastiskt!

Annika sa...

Härligt med GC!
Nästa steg, Medborgarskap!
Där är jag...
Ack ja.
Härligt att ni har era GCs nu och kan pusta ut!
GRATTIS!!!

Anonym sa...

STORT Grattis, både till ert green card men också till att ha jordens största tålamod! WOW säger jag bara =). Vi skålade faktiskt för er här hemma med, jätteskoj att se detta!!!!

Och du, den där semesterbilden ser ju inte fy skam ut =). Toppenställe ni har valt! Får A hänga på och söka lite jobb på CI när ni ändå är i farten? =)

Kram Mimmi

Saltistjejen sa...

MEGAGRATTIS Taina!! visst är det Underbart SKÖNT!!!! Nu är ni här på era egna villkor. Man kan själv bestämma när och hur länge man ska vara här. Så otroligt skönt. Insåg inte förrän jag hade gC hur SKÖNT det verkligen var även om vägen dit var rätt snårig.
KRAM och Grattis igen!!!