Kom igen 2011!

Små fläckar på en skärm fick tillvaron att gunga. Och den gungar än. Ovissheten är värst men just nu vill jag bara tänka positivt och önska alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR! 2011 tar jag med storm och det ska bli ett bra år, för det har jag bestämt.

Bajskorv eller?

Kan ni gissa vad det här är? Nej, jag tänkte väl det.

Det är ingen bajskorv. Inte heller en kondom för vinterbruk. Det är: TADAAA

En tätning. Så spännande var det.

Jag har skrivit om det tidigare. Annika har skrivit om det tidigare. Alla vet om det. Men INGEN GÖR NÅGOT ÅT DET! Husen här läcker som såll! Om inte byggarna tar tag i det så blir det sådana här lösningar vi måste ta till, dvs täta kring dörrar och fönster. Om det blir snyggt? Nä vet ni vad, det är skitfult. Tillbaka till bajskorven igen, för det är precis så det ser ut när de läggs ut lite här och där.

Plötsligt har dörren till uterummet fått sällskap av en "bajskorv".

Nä nu ska jag inte gnälla. Bara en sak till, de kanske kan göra ett program här med typ Byggfällan? Blink, blink.

Min träning går det bara bra med. Men idag är jag lite öm i baken och framsida lår. Sprang på löpbandet samt körde lite styrka efteråt. Det som gav mig känningar var löpbandet, för jag provade på "Random program" och hade inte en susning om vad jag gav mig in på. Jag skulle, förutom vikt, tid, fart och skonummer (inte riktigt) fylla i "Level". Eftersom jag aldrig hade provat detta program och såg att det fanns mellan 1 till 20 nivåer så valde jag 10. Mittemellan så där, tänkte jag. Plötsligt såg jag hur underdelen började stiga och stiga och stiga och plötsligt hade jag en lutning på 7,8 %. Efter ett tag gick den ner till 5,5 för att sedan börja stiga igen. Nu var det ju en hel del andra som tränade och då kunde jag ju inte bara hoppa av. Jag är väl ingen loser. Utan jag körde på som en idiot, dvs mitt normaltillstånd skulle säkert en del säga. Det får bära eller brista, var i alla fall min tanke. Fanskapet (löpbandet alltså) skulle få sig en omgång. När jag var klar hade jag en puls på 174!

Efteråt belönade jag Jonas och mig själv med att dra iväg på shopping och en bit mat på en asiatisk restaurang i Canton. Trevligt och gott.

Hm vad har du fyndat? Något fint till mig kanske?

Ser väl gott ut? Fråga mig inte vad det heter. Detta var kvällens specialty och det var det enda jag förstod av servitrisen vars engelska var allt annat än bra.

Jag ser då nöjd ut där jag sitter och ler mitt fåniga leende.

Nä nu ska det jobbas och sedan ska pattarna fram. Ja jag ska på mammografi alltså!

En ivrig tjej

Liisa som är något ivrig just nu.

Nedräkningen har börjat. Inte bara till julafton, utan även till Alberts ankomst samt Liisas födelsedag, som alltså infaller på själva julaftonen. Men det är ändå en annan dag och ska räknas separat, enligt Liisa. Julafton är julafton och födelsedag är födelsedag. Så det så!

Nu är Liisa lite extra ivrig för imorgon ska hon ha sitt kalas för klassen! Och jag vill INTE ordna kalas här hemma med en massa 6-7 åringar. Never! Inte veckan före jul med risk för att granen ramlar omkull, julgodiset uppätet (vilket godis?), mattorna nedsmutsade (är de rena nu då?), leksaker förstörda (vad gör väl det, det är ju snart julafton) samt julpyntet nedrivet.

Tomten som vaktar över säcken vill jag ha ifred.

Likaså den konstiga gräs-stjärnan med filttomte.

De här snubbarna drar väl iväg på släden om de ser klåfingriga ungar!

De här skulle nog åka ner i golvet av bara vinddraget från alla springande barn.

Min fina adventssljusstake går inte att hitta här precis.

Kan föreställa mig att denna lilla docka skulle säkert barnen bränna på bål över ljusen som småtomtarna håller i.

Det är inte ens tryggt att sitta i en vagn. Racerfart.

Och "fönsterbordet" skulle med all säkerhet vara soprent!

Jag gör som de flesta här, dvs fixar det via organisatörer som kan det här med "parties". Nu har jag fixat det via Creative Works och ska bara ta med mig tårtan. Resten tar de hand om där. SÅ skönt! Just det, höll på att glömma, goodie bags ska jag också fixa, Så här i juletider och det ska INTE vara jultema på dem. Det är ju en födelsedag som ska firas och inte julafton.

Kalas ska gärna ha ett tema också. I år blir det Luau. Beachkänsla. Så nu ska jag försöka hitta något lämpligt Liisa ska ha på sig också. Idag blir det en hysterisk dag. Kan meddela att igårkväll var jag annat än hysterisk. Jag var skogstokig! Hängde upp nya gardiner i TV-rummet. Det drog så in-i-helvete från dörren till uterummet så ett par tjockare gardiner var ett måste om jag inte ville fylla på pannan varannan dag! Gick ju bra tills fästet släppte och gardinerna låg på golvet. Konstaterade att skruvarna satt i trasiga pluggar. Fick fixa nya och vips så gick det en timme där. JAG HAR INTE TID MED ÖVERRASKNINGAR! Men nu är de nya uppe i alla fall.

Nu kaffe och en spark i baken! Hepp!

Bytt är bytt - kommer aldrig tillbaka

Bytt är bytt - kommer aldrig tillbaka. Det fick jag uppleva i helgen på middag med Jonas jobb. Nu sa de ju inte riktigt så utan det var Yankee Swap, vilket egentligen går ut på att STJÄLA av varandra om man inte råkar tycka om den julklapp som tilldelats en från början. För att undvika att spela hela natten så begränsades det hela med att vi fick stjäla bara en gång från varandra. Annars var det de inslagna klapparna på bordet som gällde.

Det här fick vi i första omgången och den var ju helt ok. I paritet med min egenkomponerade julkorg här hemma om jag får skryta lite. Men det var visst fler som tyckte den var fin och TOG DEN! Då gick Jonas fram, till julklappsbordet, trots att jag skrek mig hes att han skulle stjäla ett par snygga ljusstakar av en annan! Där rök vår stöldchans och tillbaka kom han med den här:

Se så jävla nöjd han är då, precis som om det skulle vara högsta vinsten! Den ska jag tvinga honom hänga upp på sitt kontor!

Annars då? Full rulle såklart och vi har hunnit med att sätta upp granen OCH baka lussebullar. När det gäller träning så har jag nu lagt till yoga! Vad säger du nu då Petra?? Hahahaha! Föreställ er rösten från "Pippi på rymmen".

Jag måste medge att jag känner mig smidigare än jag ser ut. Råkade få en glimt i spegeln och trodde först jag såg någon annan innan jag begrep att det där är ju JAG! Men dra på trissor. Nu jävlar ska det stretchas och jag ska bli som en gummibanan. Vad det där sistnämnda betyder, har jag ingen aning om. Det lät i alla fall bra när jag tänkte på ordet, men nu när jag läser det så kan man ju fundera vad jag tänkte på egentligen.

Granen ja. Den är på plats och STOR är den. Tror tamejfan den har vuxit i lådan över sommaren.

Tittut bakom monstret!

Vi hänger upp allt från Elvis till gammeldags tomtar i vår gran. Har jag sagt att jag saknar "stil". Då är det bra att bo i Amerikat!

Bella älskar Elvis och då måste ju han få vara med.

Mysig tomte konkurrerar med Elvis. Snacka om kontraster!

Vem tror ni gillar Hello Kitty? Inte är det Jonas i alla fall...

Åh en skidlift måste ju också hängas upp, bredvid den amerikanska flaggan. Så stiligt. Och stilrent a la Taina stil.

Det blev lussebullar tack vare KalasLottas tips ;) (som för övrigt fyller år idag och jag tycker ALLA ska bombardera hennes blogg med grattishälsningar!)

Här är det en som gillade lussebullarna i alla fall. Glupsk kanske man kan kalla det för. Då skulle ni ha sett Jonas...

Just det, så har det varit Lucia och nu hittade jag inte den riktiga luciakronan så det fick bli den lite barnsligare varianten. Jag väckte faktiskt flickorna med den här på skallen. Liisa tyckte det var kul. Bella uppskattade det inte kan jag säga.

Nu ska jag slänga i mig mat för jag har nämligen lunch. Sedan är det jobb, skridskoträning för Liisa, besök här hemma, läxläsning, gymmet och sedan fixa källaren där Albert ska bo när han kommer på SÖNDAG!!!

Vet ni vad jag ska göra mer? Andas!

Ni får ursäkta...

...men några fredagsteman blir det inte för min del i december. Just nu leker jag med att komponera mina egna julkort. En del söta, en del häftiga och en del småroliga. Det blir olika kort i år och jag är sen med att skicka dem. I KNOW, så bespara dig den kommentaren. Förra året när jag skickade alla samtidigt OCH i tid, så verkade det som om jag skickat vissa från månen för de som skulle till Malax kom inte fram förrän efter jul! Vi vet att Malax i Finland inte är en världsmetropol, men det bor faktiskt folk där.

Innan jag visar ett av mina foton så måste jag bara berätta om en liten knepig herre, eller vad han nu var, som jag träffade igår. Var med Liisa på skridskoträning (kan ju inte kalla det för konståkning för det är det INTE) och gick in i ett bås med andra föräldrar. Där stod jag och småpratade. Nu ljög jag. Jag småpratar aldrig. Jag storpratar. Skit samma. En kvinna närmade sig mig och log med hela ansiktet och frågade var jag kom från. När vi stod där och pratade, dök det plötsligt upp en man bakom henne. Ha sa ingenting utan ställde sig typ en millimeter från henne. Hon sa ingenting och han sa ingenting på ett bra tag. Jag började himla lite med ögonen för att ge henne en vink. Gjorde några ryck med huvudet för att få henne att inse att han var där. Såg kanske ut som om jag hade spasmer. Antog givetvis att det var hennes man, men brukar inte folk hälsa när de dyker in i ett sällskap så där? Han bara stod där och smålog. Efter ett tag ursäktade jag mig med att det blev för varmt där inne. Sanningen var att jag höll på att "freak out". Jag önskade kvinnan Happy Holidays och bla bla. När jag tog mitt första steg, lutade sig mannen över mig och stirrade med stora ögon, som såg ut att ploppa ut och sa "Thank God for giving life on Earth". Jag log lite smått nervöst och min fantasi drog iväg till en religiös släkt och att han var nu ute efter mig! "That is what we SHOULD celebrate" fortsatte han med samtidigt som han tog tag i min arm. Mina steg förvandlades till gasellsteg (i fantasin alltså) och jag sprang ut ur båset med ett snabbt "I think my daughter waved at me" . Vilket givetvis inte var sant.

I bilen, på väg hem, frågade jag Liisa hur hon såg på julen och om de pratade om det i skolan. Allt lät väldigt naturligt, dvs vi firar den för att Nicholas ville ha en dag att dela ut julklappar på. Jag fick givetvis lägga till en del fakta, men jag kunde i alla fall lugna ner mina nerver när jag insåg att hon inte råkat ut för creepy typer.

Nä sådana typer får behålla sin tro för sig själva. Jag respekterar det. Undrar vad han hade sagt om jag hade visat kortet på mig själv, min syster och hennes dotter och sagt " This is how we celebrate Christmas"!

Två veckor kvar...

Sociala Taina

Men oj vad social jag har varit de senaste dagarna! Inte för att jag är en speciell osocial person, men ibland får jag inte tiden att räcka till. På något sätt har jag lyckats jag klämma in tre möten utanför arbetet. Tre mycket trevliga sådana. Och jag är så glad att jag har fått till det!

För några veckor sedan råkade jag höra två kvinnor prata svenska i vår lokala matvaruaffär och precis som en turist på Mallis, när svenskar möter svenskar så hörde jag mig själv säga "Heeeeeeeeeeeej, är ni från Sveeeeeeerige?" Som tur var så var det två mycket trevliga damer som svarade artigt och stillade Tainas nyfikenhet med att säga att de var från Sverige. Den ena bodde här sedan 12 år tillbaka och den andra var här på besök. Vi utbytte telefonnummer och email och vips så blev det en träff i förrgår. Vilken trevlig träff då! Så himla trevligt och massor att prata om. PÅ lördag åker A till Sverige och så snart hon är tillbaka ska vi träffas igen. Kul!

Foton? Tyvärr. Ja jag vet, jag är en USEL bloggare. Sorry guys.

Den andra träffen skedde igår, med bloggare, på IKEA i New Haven. Petra och jag hade bestämt att träffas över en fika och så dyker ytterligare en bloggare upp. KalasLotta! Än en gång en rolig och avslappnad träff med mycket babbel. Om ditt och datt och under bältet. Jag var den duktiga kickan i gänget som såg till att ett foto togs tack vare en kvinna som satt vid bordet intill.

Titta! Tre glada bloggare!

Onsdagen gick i rasande fart och efter gympasset stack jag snabbt in huvudet i huset, slet åt mig en flaska vin och en påse med konservburkar. Ropade till familjen att jag inte skulle bli sen och puss, puss och ni vet tugget. Sprang till grannen och så tog vi följe till granngatan där det var "Ladies Night". Värdinnan hade ordnat en välgörenhetsträff och maten som vi tagit med oss skulle doneras till behövande under jul. Det fanns mat för oss också. Massor av mat. Och dryck. Blev lite sent så här mitt i veckan och huvudet känns ett par nummer för litet idag. Ajajaj.

Excellent writing

En förstagluttare på väg till skolbussen.

Tänk vad kul det är att slänga sig över Liisas ryggsäck när hon kommer hem från skolan. Det väntar alltid en överraskning. Inte bara i form av kladdiga bananskal och halvätna äpplen utan uppgifter som gjorts i skolan. Speciellt då uppsatser. Jag är SÅ fascinerad över att hon kan skriva. Stavningen är väl inte den bästa men de låter barnen skriva hejvilt för att slutligen börja lära dem att stava rätt. Läser gör hon riktigt bra nu. Jag ska visa ett litet exempel på en sida ur den senaste uppsatsen som handlade om Thanksgiving.

Solklart vart hon skulle, eller hur?

Frökens kommentar gjorde inte saken sämre och jag blev SÅ stolt!

Liisas betyg från period ett visar att hon utvecklats en hel del. Så mycket att hon till och med överträffar förväntningarna i vissa "ämnen".

Så här ser kriterierna ut för betygssättningen.

Förutom gradering i olika ämnen, så skriver lärarna en kommentar i betyget och det märks att Liisas fröken, Mrs Z, verkligen lyckats fånga just vår Liisa.

Ett litet utdrag ur "The teacher's comments" (klicka på bilden så blir den förhoppningsvis större).

Nu kan jag sova lugnt.

De förföljer mig

Rosetterna alltså. Vart jag än gå. Vart jag än vänder mig så finns de där. Rosetterna. Röda och stora och de liksom talar till mig att jag ska ta med några hem. Känns som en skräckfilm snart. Jag försöker andas lugnt och tänka på att de kan ha sitt ursprung i Lenins födelsedag. Olgakatt stötte nämligen på fenomenet i Moskva och fick förklaringen att det var Lenins födelsedag som firades då hon såg alla dessa röda rosetter. Tänk om jag skulle ta och berätta det för republikanerna här? Då skulle inte en jävla rosett, inte en röd i alla fall, komma upp!

Julpyntadet fortsatte idag och det tycks aldrig ta slut. Jag springer med en tomte hit och en dit. När jag vänder mig om så har de bytt plats. Liisa har givetvis inte gjort något. Alla tomtar har nämligen gått in helt själva i hennes rum. Fatta morsan!

Sedan är det här med julkort. Jag VET att jag kan beställa online och att det är så enkelt och bekvämt och bla bla. Men har jag sagt att jag är finne och en envis sådan? Jag gör mina julkort själv! Där sitter jag i sista minuten och klipper och klistrar och det hela slutar med skrivkramp. JAAAA, jag skriver dessutom på alla kort. Inget förtryckt här inte!

Fick ytterligare ett ryck och sydde gardiner till köket. Taina sydde helt själv! Jag som knappt visste hur man fick upp undertråden i en symaskin när jag gick i skolan. Resultatet? Jag är nöjd i alla fall.

Mina nya köksgardiner. Och du som är nyfiken kommer säkert att klicka på bilden för att se om den går att förstora så du kan syna sömmarna ordentligt. Erkänn!

Jonas är på middag ikväll så jag fick dra till affären och handla middagsmaten. Det var då det började. Skräckfilmen. Med rosetterna.

Vår lokala butik med världens bästa service!

På väg hem passerar jag kyrkogården och vad får jag se om inte rosetter på staketet!

Även Simsburys stolthet, brandstationen, har lyckats hänga upp kransar MED rosetter!

Spanar och ser att Starbucks i Simsbury har än så länge inte drabbats av fenomenet. Hit ska jag imorgon och träffa en ny bekanskap. En svensk kvinna som bott här i 12 år!

Men va fan tog alla rosetter plötsligt vägen? Bensinmacken har också klarat sig från att hålla dem på avstånd. Konstaterar att bensinpriset stigit något, 3,23/gallon.

Kommer till vår gata och håller utkik efter rosetter. Här är det något rött. Jag kan säga så mycket att herr och fru F är båda piloter. Vad ska vi ha på vårt tak då? Kullager? Hur fint är det?

Ahaa! En rosett. Försöker de lura mig nu genom att sätta upp blå rosetter? Förvirringen är stor.

Där är de igen! Rosetter fastknutna på kransar.

Renarna ser stela ut. Kan meddela att de lyser när det är mörkt.

Plötsligt stelnar JAG till. För jag upptäckte nämligen att jag verkligen blivit förföljd!

Fick med mig två blomkrukor från affären. MED RÖDA ROSETTER PÅ!!!!

Röda rosetter till jul

Ja det är något amrisarna tycks gilla: röda rosetter till jul. I alla fall i denna stad. Säkerligen skiljer det sig från stad till stad och stat till stat, men här är rosetten liksom en symbol för julen. Nu har jag inte sprungit runt och fotat alla som har satt upp dem på stolpar, brevlådor, fönster och buskar än. Men jag kan bara säga att det är rosetthysteri! Röda sådana och jag har lite svårt att smälta det. Visst, jag har en krans på dörren, som alla andra grannar, men jag bara vägrar ha den röda rosetten på den. Det fick bli en neutral färg.

Det är inte bara rosetter utan även lampor. Tusentals lampor som ska sättas upp i takrännor eller slängas över buskar och träd. Eller både och. More is more och vår annars så mörka gata lyser upp som värsta stjärnfall och du blir bländad var du än tittar.

Skojade med en av grannarna som körde runt kvarteret och frågade om vi blivit "godkända" med vår juldekoration. De skrattade och visade upp ett häfte och skrev att The Olssons är godkända. Hahahaha!

Vi har svenska ljusstakar i fönstren och har givetvis blivit förhörda om vi är judar eftersom vi har menoras i fönstren. Först fattade jag ingenting men så tänkte jag på de 7-armade ljusstakarna och fattade vinken. Du som inte fattar får slå upp det i Wikipedia.

En sak har slagit mig här i USA och det är att de gillar verkligen att pynta och dekorera vid olika högtider. Julen är inget undantag. Om jag skulle ta alla mina jullådor och bara hälla ut innehållet på bordet utan någon som helst ordning, skulle de säga "OMG that's beautiful" bara för att det är mycket prylar i alla möjliga kulörer. Det behöver inte vara stilrent och perfekt utan bara "mycket av allt". Me like och det är för att jag själv är så dålig på inredning och färgsättning. Gärna lite bling-bling och så är det fint. Typ.

Det är svårt att beskriva den amerikanska stilen, men den skiljer sig från den svenska. Tycker i alla fall jag. I Sverige är vi så "korrekta och stilrena". Här ges utrymme för att vara wild and crazy. Något jag uppskattar.

Snart är det alltså jul och det ska pyntas mycket mer i det Olssonska huset. Det får bli foton på det senare men inte bara hur det ser ut hos oss utan även hos grannar! Så någon dag innan jul ska jag försöka gå runt i kvarteret och smygfota lite. Nu får ni hålla till godo till dessa bilder så länge:

De röda rosetterna finns ÖVERALLT!

Visst har jag rött till jul men det är i gardiner och stjärnor så som här, i Liisas rum.

Just det, det är ju andra advent!

"The porch" börjar likna något!

Traditionell "Christmas wreath" UTAN röd rosett!

Och kransen ska givetvis lysas upp med en strålkastare som bankas ner i den frusna marken. Får hoppas på att det inte blir 3 meter snö bara...

Inte för att jag är speciellt pysslig, men en egen komponerad korg på bordet fick jag till i alla fall.

Bocken och tomten får stå på bänken. Hund/&%%/ kissar på dem annars...

Och sedan ska ju "bollarna" hängas upp. Fråga mig inte vad de symboliserar men bollar är det. Den här har jag dekorerat själv. Fan vad duktig jag är!

Nu när det är klart utomhus ska jag väl fortsätta inomhus. Jippiii vad kul det är med jul!