Grattis min son!

Massor av grattis på din 25-års dag, Albert!

Glad midsommar

Vill bara önska alla en riktigt glad midsommar. Har precis kommit hem från Chicago, IL. Jobb, jobb och åter jobb. Men kul. Nu ska vi strax äta Jonas fenomenala grillade chicken thighs. Inte mycket till midsommarkänsla, men det gör inte så mycket.

Nästa vecka drar jag till Columbia City, IN. Tänk att det alltid hopar sig med så himmelens mycket på sommaren. Nu verkar många dessutom vilja resa hit och därmed blir många möten förlagda här. Inte mig emot.

Hur det ser ut för oss då? Jo då, det närmar sig och erbjudanden har kommit men jag kan inte säga mer än att jag är nöjd. Så här långt!

Annars så har vi ju haft massor av annat att tänka på så som Bellas examen. Vilken dag! Mer om det vid ett senare tillfälle. Nu vankas det mat. Och vin.

Det kommer mer en annan dag...

Tankar som snurrar just nu

Denna emotionella torktumlare snurrar på. Runt, runt. Känslorna varierar mellan glädje, stolthet, oro och till en viss del besvikelse. Glädje för att det är sommar och varmt och skönt. Stolthet för att Bella tar examen på tisdag med fina betyg. Oro för att inte veta vart det bär hän i september. Besvikelse för att ingen lyckas ta sig hit från Sverige/Finland till Bellas examen. Den sistnämnda gnager i mig mest just nu. Jag vet att en del av dem läser min blogg, men jag trodde i min enfald att NÅGON skulle masa sig hit. Än en gång är det förväntningar om att vi ska åka "hem" och då träffas vi ju ändå. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: "Det är inte lätt att vara expat."

Du ska på något sätt ta med dig ett dåligt samvete för att du flyttar från nära och kära. Men si där har de fel. Jag tog inte med mig det. Jag har trivts bra här och jag önskar bara att jag kunde ha fått dela det med fler "hemifrån".

Nä nu ska här njutas och oros- och besvikelsefilten slängas åt sidan!

Fikarasten slut. Jobba Taina. Jobba!

Liisas första race

Premiär för vår Liisa! Hon har sprungit sitt första lopp, en mile, dvs 1,6 km. Åh vad jag är stolt! Att det rådde kaos på plan, där alla barn sprang, var bara charmigt. En del skulle springa 1/4 mile (de riktigt små), vissa 1/2 mile och de riktigt tuffa 1 mile. En del bars in i mål av sina föräldrar eftersom målet såg lite skrämmande ut med en stor grön figur som stod där och vrålade.

Nu ska vi se om det här har gett Liisa blodad tand. Jag hoppas det.

Lite stretching innan loppet. I alla fall för armarna.

Lite kaos vid starten och vissa kör med tjuvstart...

Här är mannen som försökte ge lite instruktioner och "skröt" emellanåt att han tränar barn och har stoooor erfarenhet. Tjena. Jag undrar om kameramannen ramlade pga vrålet.

Vissa små som inte bars in, fick instruktioner om var målet låg.

Vid start och målgång stod den här läskiga typen.

En stilstudie!

Segergesten (alla barn är segrare).

En trött, men lycklig Liisa som tar igen sig i skuggan.

Gissa vad vi gjorde igår kväll då? Då drog vi iväg till idrottsplan och tränade. Nu börjas det!

The prom(s)

Är helgen redan slut? Hjälp, knappt någon egentid överhuvudtaget. Det har varit studentbal gånger två för Bella och jag var tvungen att ta ledigt på fredag. Jag? Det var ju inte jag som skulle på prom, men ändå slutade det med att det var en annan som sprang som en yr höna och fixade det mesta.

Det hela började på fredag vid lunch då Bella skulle till frissan för att bli fin till sin studentbal och sedan körde det på i ett. Paniken var ett faktum när hon kom hem på fredagkväll innan de skulle dra till efterfesten då jag fick se klänningen. Klänningen hon skulle ha nästa dag också! "Jävla snåla Taina", tänkte jag då. Den var både smutsig och trasig. Ett band hade lossnat och jag är ingen sömmerska. Det var bara för en annan att köra iväg tidigt till en kemtvätt där de kunde både tvätta och laga klänningen. Phew! Den skulle bli klar kl 4 pm och 4.15 skulle hon vara hos pojkvännen i Avon. Och det gick.

Så här såg det alltså ut i helgen:

The Author's Tea Party

När det är hektiska tider så läggs det på små detaljer som TORNADO WARNINGS! Phew, den missade oss och bestämde sig för att gå ner i Springfield, MA, som ligger ca 30 minuter med bil från oss. Grannen var på väg hem från jobbet därifrån då han plötsligt tyckte att allt pollen började se något stora ut där de flög omkring i luften. Nu gick det bra för honom och han kom helskinnad hem och frun pustade ut vid bussen imorse.

Gårdagens Spring Fling fick ställas in och jag höll koll på väderleksrapporten och bar ner vatten, snacks och fungerande ficklampor i källaren. Himlen var ett tag alldeles grön och samtidigt fick vi veta att en andra tornado slagit ner i Springfield. Märklig känsla, samtidigt som det var lite spännande. På håll alltså.

Jag hann med The Author's Tea Party på Liisas skola och DET var en häftig upplevelse. Liisa hade nämligen inte berättat något innan mer än att vi skulle dricka te. Lite kul, tänkte en annan och funderade ett tag på om jag skulle ta på mig en hatt som de gör i England på " afternoon tea". Men jag äger ingen hatt, tyvärr. Ingen te-hatt i alla fall.

Väl i skolan så viskar Liisa i mitt öra att hon är lite nervös. Öh? Då fick jag veta att Author's Tea handlar om att barnen ska läsa högt inför föräldrar och sina klasskamrater. Högläsning. Inte vilka böcker som helst utan sagor som de skrivit och illustrerat själva! Så häftigt! Sedan såg jag listan med 19 namn på och det var alltså ALLA barnen i Liisas klass som skulle läsa för oss och hon låg typ i mitten. Blev lite svettig av bara tanken ett tag, men när det ena barnet efter det andra började läsa, så bara njöt jag. Vilka barn. SÅ modigt. Med mikrofon och allt. Sedan blev det således Liisas tur och jag var nog mer nervös än hon. Men så stillade jag min nervositet då jag visste att böckerna med största sannolikhet hade genomgått en viss censur. Tack Mrs Z.

Jag hade givetvis min usla kamera med mig och filmade Liisas högläsning. Tror att jag lyfte lite från stolen, men i slutet av filmen så kan jag inte hålla mig och det syns väl då hela bilden hoppar. Se själva!