Nu handlar inte detta om döda fiskar, som i förra inlägget, utan om helt levande. Det är vad jag tror i alla fall, men egentligen vet jag ju inte eftersom Maken aldrig kommer hem med någon fisk. Ja, han ska på en fiskeresa med sin "bästis", nämligen vår granne Bob. Som små barnugnar grejade och packade de sina fiskeprylar igår kväll. Till det måste ju öl drickas också för att få den där äkta machokänslan.
Maken och Bob har planerat denna lilla tripp till något vattendrag, som jag glömt bort var det ligger, för länge sedan. Förresten, jag har raderat bort det för what's-the-point liksom. Jag har väl annat att ockupera mitt lilla huvud med så som en magsjuk Minsting! Bra timing. Maken bortrest, Minstingen magsjuk och Taina megastressad. Fint.
Här sitter Maken och pillar med sina fiskeprylar och det är inte liiite prylar heller. Favoritaffären för Maken? Cabela's såklart!
Dessa flugor är inte gratis precis och fråga mig inte varför han behöver så många? Håret till dessa hade han kunnat få av mig när jag rakade mina vinterludna ben. Då hade han kunnat binda sina flugor själv, tycker jag! MEGAFLUGOR till och med för hår hade jag ska ni veta.
Så här sällskaplig var han, Maken alltså, efter packandet. Ja hunden var inte så rolig han heller. Sådan husse, sådan hund eller var det sådan hund, sådan husse?
En magsjuk Minsting, som nu har fått behålla frukosten. Vänta nu, vad är det för små ting som ligger i soffan? Spya??? Nääää, det är ju jiggar som låg och skräpade överallt efter Makens packning.
Jag tror jag tar en kopp kaffe nu och sjunger Ja må han leva för min bror, som fyller 50 idag och hoppas han hör ljudvågorna landa fint och mjukt i Esbo, Finland. Ringde till honom tidigare och var precis på väg att börja sjunga när han avbröt mig med "Jag sitter i möte nu. Kan vi ta det senare?" Han har ju hört mig sjunga förr.
