Nä, det blev inte bra

Ibland ska det ju tas professionella bilder. På jobbet alltså. NÄÄÄ, jag är inte modell. Är en tvärhand hög och ler som Elvis, dvs ena mungipan mer upp än den andra. Och så är ena ögat mindre än det andra. Typ som tuttarna. Ja men så ÄR det väl hos de flesta har jag läst.

Jaja, nog om det!

Vi skulle i alla fall ta sk professionella bilder, som ska "pryda" organisationsschemat. Ha! När jag satt där kunde jag givetvis inte hålla mig för skratt. Fotografen bad mig sitta och vrida och böja åt alla jävla håll. Ibland gapskrattade och då såg han inte så glad ut. Man ska vara allvarlig. Och måste man nödvändigtvis le, så ska det vara lite fint så där. Ja men vad fan är det? Det är ju fake liksom. Antingen så ler man så hela jävla garnityret syns eller så får det vara! Tycker jag då. Inte fotografen.

Så här blev det i alla fall. Håll er för skratt!