Juldagen 2013

Här julas det för fullt! Det gäller att lägga in ett träningspass lite här och där för annars är risken att man hamnar på bordet som årets största julgris. Raaaap vad mycket mat det blir. Och dryck.

Liisa då? Jo hon åker skidor för fullt och ligger i träningsläger för säsongens tävlingar som snart drar igång. Hon åker och åker och åker. Men om hon har den där tävlingsinstinkten är jag inte så säker på. Hon är bra tekniskt och kan åka fort. När hon vill. Men hon kan också sakta av i backen för att vinka till någon hon känner! Det kommer man inte långt på. Inte om syftet är att hamna högst upp på pallen.

Idag, annandag jul, som inte är någon helgdag här, tar vi det lugnt, Albert och jag. Vi åker nog till ett köpcentra för att Albert ska kunna handla något till sin flickvän där hemma i Svedala. På måndag bär det iväg till en outlet med Bob och Darlene. Som vi var hemma hos igår för att fira amerikansk jul. Den som skiljer sig från den svenska/finska. Ingen tomte som är synlig. Ingen Kalle Anka. Och ingen glögg. Men ack så mysig ändå.

God fortsättning på er vet ja'!

Julen 2013

Som de flesta vet så mixar vi julen med Liisas födelsedag och skidåkning, dvs full rulle. Visst, det blev tomtegröt vid 6 innan Jonas drog iväg med Liisa till skidbacken Butternut (ca 1 timme från oss). Därefter tog Albert och jag vid med förberedelserna. Vi hade det hur mysigt som helst. Det blev köttbullerullning, fixa rödbetssallad, skala potatis, joxa med ägghalvor, skala räkor. Och skura gästtoaletten. Så är det ALLTID när det kommer gäster. Spelar ingen roll om den är skurad dagen före. Den ska vara kliniskt ren när det kommer gäster. Det ska lukta gott, det ska vara en ren handduk och framförallt ska det finnas extra toarullar! Det ni!

Vi hade alltså Darlene och Bob här som vanligt och istället för att skriva en massa strunt så kollar vi på lite bilder istället.

En nyvaken 10-åring

En egen laptop!

Och en riktig racerhjälm!

Albert förbereder köttbullarna

Idag, juldagen, då bär det iväg till familjen S!

Fortsatt god jul på er!

Världens finaste 10-åring!

Grattis Liisa på din 10-års dag! Vår teaterapa. Om du kunde skulle du krama hela världen på en och samma gång. Allt och alla.

Idag, på julaftonen 2013, fyller du 10. Du är redo att starta skidsäsongen idag och det är något du sett fram emot.

Vi önskar dig en härlig och underbar födelsedag, vår finaste 10-åring!

Liisa som Mary Christmas i One and Only Santa. 

Idag så kommer han

Tjohoo, idag kommer Han. Albert alltså. Jag är som ett barn på julafton. Har till och med tagit ledigt bara för att hinna göra det där sista ni vet. Plocka, handla och pynta lite till. Jag hade inte fungerat alls på jobbet idag. Inte alls. Helt ofokuserad skulle jag ha varit. Gått omkring med ett fånigt flin och svarat "Godda' yxskaft" på allt, typ. Nä, då ska man inte vara på jobbet.

Jag har hunnit med en hel del den här helgen. Ni måste räkna in att Jonas är ju inte mycket till hjälp just nu. Han hoppar omkring på sina kryckor. Jag ställer en stol nära spisen och placerar honom där så han kan laga mat i alla fall. 5 veckor kvar.

Den här veckan kommer att bli hysterisk. Liisa har teaterträning varje kväll för på fredag smäller det. Sedan är det föreställning på lördag också. På söndag har hon födelsedagskalas. Sedan är det bara en dag kvar till julafton! Och jag är inte klar med allt än!!!!!!!! Inte nog med det, på julafton ska Liisa och jag till skidbacken, Butternut, för hennes skidläger börjar då. På julaftonen. I know, helt crazy om du frågar mig.

I lördags var vi på Christmas dinner med Jonas fd jobb. Det var Yankee swap och utdelning av andra julklappar också. Det jag tycker mest om är att titta på alla som är där. Det är verkligen en brokig samling. Jag kan fortfarande bli förvånad över klädseln hos vissa. En som hade en glittrig top och svarta "finbyxor". Till det hade hon noga valt ett par skor? Graningekängor! Hade sådan lust att smygfota men så göööör man bara inte.

I fredags var jag på världens längsta Lucia tåg. Lucian och hennes tärna. Hahahaha! De var söta ändå. En kvinna hade laptopen i högsta hugg och ut vrålade Luciasånger ur den eftersom varken Lucian eller hennes tärna kunde dessa sånger. Det var vår svenska vän Pia, konstnären, som ordnade denna lilla tillställning.

Nä nu blir det frukost, väcka Liisa och fortsätta pyssla. Förresten så kan jag meddela er att Jonas tycker att jag är envis. Vi fick en hel del snö igår. Jag skottade i 4 timmar. För hand. Vi har en snow blower. Go figure. Ont har jag. I heeeela kroppen.

Luciatåget:

Christmas dinner:

N och C bland julklapparna som ska delas ut.

Yankee swap!

Vi har varit snälla i år.

Japp, här sitter vi och flinar upp oss. Förutom T som tycks vara förvånad.

Nu får ni ha det!

Julkrans runt foten?

Jonas fot 

Inte hade vi räknat med detta! Å andra sidan går det inte att planera när olyckor ska ske. Varför ska de ske överhuvudtaget?? Fan, fan fan säger jag bara. Tycker synd om Jonas. Såklart. Men nu? Strax före jul. Alla med någorlunda IQ vet att det innebär oftast bråda tider båda hemma och på jobbet. Inte nog med det så brukar det dumpa ned något vitt från himlen. Och det är ju inte alltid fjäderlätt precis. Det kan vara blött och astungt! Vem ska sköta allt? Jo det får bli jag det. Men jag tycker synd om honom. Det gör jag. MEN JAG HAR INGEN TID ÖVER TILL DETTA!!! Gaaaaaaaaah!

Vad hände då? Jo, igår hade vi gubbar från ett möbelföretag här hemma. Vi har nämligen köpt lite nytt till Liisas rum. Ska visa bilder senare. I alla fall så rullades mattor undan. Telefonen ringde och Jonas skyndade för att svara, halkade omkull och fick foten i ett mycket onaturligt läge och så hörde han bara ett rejält knak! Japp, gubben bröt foten. Eller vristen kanske det heter.

Där satt jag på jobbet och skulle avsluta ett jobb när telefonen ringde och jag hörde någon som flåsade rejält. Sexringning? Flåsare? Snuskhummer? Tankarna snurrade, men så kul var det ju förstås inte. Det var Jonas som ringde och berättade till slut vad som hänt. Slängde mig i bilen. Hemma möts jag av en något likblek Jonas. Och en krans runt hans vrist. Visst, det är juletider men inte fan behöver han dekorera sin fot med en "julkrans"!! Eller vad säger ni? JA JAG TYCKER SYND OM HONOM!!!

På väg till sjukan hämtades Liisa från skolan. Och det är operation för sig. Efter den otäcka skolmassakern förra året så har alla skolor mer eller mindre blivit som ett Fort Knox. Den administrativa personalen ser ut som om de är beredda att ta strid och ser lite småfarliga ut. Alla, precis alla är misstänkta förövare i deras ögon så miljoner dokument ska skrivas på när du hämtar DITT barn på skolan.

Farbror doktorn röntgade foten, skickade oss till ortopeden. Mummel, mummel. Behöver foten opereras? Njae. Byxorna av, pappersshorts på och gips runt foten och en bit upp. Tack och bock och vi var hemma efter 2 timmar och 15 minuter. Jag måste berömma sjukvården här. Den vi har alltså. Tack vare sjukförsäkringen.

Men någon Lucia i Hartford igår blev det inte. Den vi hade sett fram emot. Liisa var lite ledsen först, men tog det bra efter ett tag.

Nä nu har jag verkligen inte tid att sitta här!

Report cards, bling, bling och långa sjalar

Imorgon blir en spännande dag. Vi ska nämligen på utvecklingssamtal med Liisas fröken. Betyget (report card) skickas hem någon dag före samtalet så man kan ETT - strutta omkring som en stolt tupp eller höna, TVÅ - rynka pannan och dra ihop ögonbrynen till ett bryn och undra vad som hände eller TRE - ta det för vad det är. Det är ju inte högskoleprovdax än. Jag kan väl säga att både Jonas och jag rynkade på pannan.

Liisa har uppnått godkänd nivå i alla ämnen. Det som bekymrar oss är uppförandet! Ja men huuuuur kommer det sig att hon har svårt att vara tyst i klassen? Varför behöver hon argumentera om allt? Går förbi spegeln och får svaret ganska snabbt. Jonas och jag är ju inte de tystaste personerna på denna planet precis. Suck.

I helgen var det alltså Simsbury Celebrates och det är liksom en julmarknad med parad och fyrverkerier.  Allt i ett och en sak är då säkert och det är att amrisarna älskar sina parader. I Simpan älskar man sina brandbilar också. Paraden bestod av en miljon brandbilar. Typ. Man fick titta noga för att se att det var en brandbil pga av allt bling bling som omgav den.

Jag tänkte bara avsluta med att ibland tycker jag måndagar suger. Speciellt om man har en lång sjal på jobbet och när du går på toan och sitter där och filosoferar och blicken råkar gå ned och du märker att sjalen är inte där den ska vara. Det suger.

Grattis älskade Bella

Tänk att du nu fyller 21 år, min älskade dotter. Du som är den blyga och tysta i familjen. Mellanbarnet med ett stort hjärta. En skönhet som bländar de flesta. Du som är mitt allt. Massor av grattiskramar och pussar från Mamsen!