måndag 1 mars 2010

He is back!

Maken alltså. Han har ju varit på tjänsteresa i Europa. Vi hoppade lite jämfota och var så nyfikna på vad han hade med sig. Och gissa om besvikelsen var STOR när jag upptäckte att det enda han hade hunnit med att roffa åt sig, var en sketen liten nalle åt Minstingen. ETT TILL GOSEDJUR! Men JAG då? Nada. Inte denna gången. Ja, jag vet. Barnsligt och sedan visste jag ju att han hade flängt som en idiot från det ena mötet till det andra. Och de var inte ens i samma land. Flyget tillbaka blev inställt och givetvis tappade de dyrbar shoppingtid där och fick istället krångla med ett att fixa ett nytt flyg. FÖRBANNADE flygbolag! När de landade, visade det sig att kollegans väska inte fanns med. Inte nog med det, sedan skulle bilen hämtas på parkeringen och busschauffören, som skulle ta dem dit råkade köra fel och hamnade i slagsmål med en som han pekade finger åt! "Welcome to America", tänkte Maken. Han är ursäktad. Men presenten blir j*vligt dyr nästa gång.


Helgen har annars varit lugn och gått i träningens tecken. Jag inledde helgen med ett extrainsatt Zumbapass med livemusik på fredagkväll. Hur coolt är inte det? Det blev indisk hämtmat och bara mys. Lördagen ägnades åt löpning och nu springer jag med min Garmin. Livet innan Garmin sprang jag bara på. Nu springer jag och kollar hastigheten, pulsen och sträckan. Vad har tagit åt mig? Jo, jag vet ju att Maken har blivit snabbare (hur det nu har gått till) och jag hatar att förlora!!!


Förutom löpning i lördags blev det simning med Minstingen. Hon simmar riktigt bra nu och är stolt som attan. Ja, Maken är nog stoltare.


Eftersom jetlaggen satt kvar i lördags, dåsade Maken av ett par timmar. Jag överraskade honom med en av hans favoriträtter, wokad lax med pasta och gissa om han blev glad! Ännu gladare blev jag senare på kvällen. HYVÄ SUOMI! Där satt den! Sisun var tillbaka efter zombiematchen mot USA kvällen innan.


Söndagen ägnades åt hästshow för Tonårsdottern och hon lyckades ta första plats i en av grenarna. Fråga mig inte i vilken. Jag kan absolut INGENTING om hästsporter och har inte för avsikt att lära mig heller. Hon tävlade i 5 "grenar" eller stilar eller vad fan det nu heter och fick ihop 4 medaljer, snarare rosetter av något slag. Go Bella. Go! Innan showen, och för att vi bor i Amerikat, skulle givetvis miljontals papper fyllas i och skrivas under utifall-det-skulle-hända-något-hemskt-under-showen.


Det tränades även i söndags och då blev det ett riktigt fyspass i snö och backar. Min tunga hängde längre ut än hundens, för fy fan vad slut jag blev. Snön såg så inbjudande ut där den låg vit och orörd. Ända tills jag sprang i det. Klafs, klafs, klafs, dvs blötsnö. Fötterna blev plötsligt blytunga men jag gav mig inte. Spring Taina. Spring.


Minstingen insåg, även hon, att det var perfekt snö för att göra årets snöhäst! Ingen vila här inte. Grannarna berömde genom att säga "Nice snow man you have there". SNOW MAN? Är de blinda???


Helgen i bilder:



Minstingen diskuterar med pappa, som varit ute på sin löprunda.



Sitter på läktaren, bakom ett plexiglas, därav dålig bildkvalitet (ska kanske alltid skylla på det?). Men här är i alla fall Tonårsdottern igång! Heja Bella!



Och så här kan det gå! Grattis gumman!



Så här kul har vi när vi rider på våra "hästar".



Minstingen tyckte så synd om den stora hästen, så vi (läs jag) fick göra en till. Men jag kunde lura i henne att det kan väl få vara en bebis och det gick hon med på. Phew!


Ny vecka och till helgen då smäller det! Progressive dinner ! Men före det, jobb.

14 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Härligt med familjen samlad! Men DU vilken resa maken gjorde!!! oj! Slagsmål och allt. Nästan lite finska takter där va?!?!? ;-)
Hästarna var ju super också! Både Bellas och Minstingens! Kanske ska du göra en liten rosett till Minstingens häst också haha!
Kramar!!

Anna, Fair and True sa...

Vadå, hade han inte ens tid att köpa lite godis??!! :)

Jättesöta snöhästar tycker jag! Såklart man ser att det är hästar!

Antar att tonårsdottern red redan innan ni flyttade till Amerikatt?

Jenny sa...

Vilken härligt aktiv helg ni verkar ha haft! Mysigt med snö också, förutom att springa i då ;-). Makarna, din och min alltså, verkar vara lite lika, för min kommer alltid hem med något till barnen och tyvärr inte ofta till mig - "jag hann inte". Jaja, det blir dyra födelsedagpresenter och julklapper istället :-D! Kram!!

anna of sweden sa...

Nej men vilka fina snöhästar! Varför gör man alltid snögubar egentligen? När man kan göra hästar.

Hälsa familjens andra ryttarinna grattis till hennes bragder.

Kramelikram!

HeLena sa...

Härlig helg! Det är alltid mysigt att leka i snön! Visst är det roligt med presenter, och ja, jag blir också besviken när jag inte får någon!
Hyvvä hyvvä Suomi!! Grattis, jättekul!!

Kram kram!

olgakatt sa...

Jättefina snöhästar! Dom blir kanske sjöhästar när dom töar?

Taina sa...

Saltis:
Ja, snacka om ett annorlunda välkomnande! Han öppnade rutan och då passade killen på, som han pekat finger åt, gått fram och givit en rak höger så brillorna flög all världens väg! Hahaha, finska takter ja! Men vi har ju "niven" i beredskap...

Ja det skulle jag ha gjort. En rosett till Minstingens hästar! Tack för tipset!

Kramar!!

Anna, Fair and True:
Tackar! Skönt att du säger så, dvs att det är självklart man ser att det är hästar!

Visst hade hon ridit innan. STORT intresse och jag har ju aldrig tyckt om hästar, så var intresset kommer ifrån vet jag inte...

Jenny.
Ganska lugn helg eftersom vi inte var bortbjudna eller hade gäster hemma. Det är skönt ibland att inte ha något sådant inplanerat.

Eller hur! DYRT ska det bli nästa gång han är ute. Men det blir väl jag som åker snart.

Kram

Anna:
Hälsningen togs emot med ett stort leende och ett blygsamt "tack". Snöhästar är MYCKET snällare än riktiga hästar!

Kramelikram

HeLena:
HYVÄ SUOMI!!! Guuuuuuuuud så glad jag är över att de kom tillbaka och visade att de kan faktiskt röra sig på isen. Så det så.

Snö är mysigt och det finns ju så mycket att göra ute då. Tycker barn i alla fall..

Kramen!

olgakatt:
Tyvärr så börjar de se ut som sjöhästar eftersom vi hade så varmt idag. När Minstingen kom hem med skolbussen idag, satte hon sig direkt på den stora hästen och grät krokodiltårar för den hade redam börjat sin krympningsprocess " Den melter Mom" säger Minstingen på svengelska.

Klixofax(penguin luvr) sa...

Vilken resa för maken, pust. Och inte en endaste liten godisbit följde med..
Som sagt; nästa ggn blir det dyrt, hehehe...
Kul helg fö. Skönt när alla är samlade igen.
HYVÄ SUOMI!! Riktigt, riktigt kul var det. Härligt att se den finska flaggan hissas.
Kramar!!
Detta är Annika som märker att det är karolinas konto...
:-)

Camilla sa...

Ingen present till dig? Men du har ju fyllt år! Det måste bli något extra dyrt nästa gång, absolut.

Snöhästarna var fina. Men ser inte grannarna skillnad mellan en snögubbe & snöhäst? De måste nog skaffa glasögon:)

Duktigt att vinna en massa rosetter tycker jag. Hoppas att Bella har blodad tand av tävlandet nu:)

Den där årliga middagen ser jag verkligen fram att få läsa om. Undrar vad som händer i år:)

Kram

alegni sa...

skönt att ha familjen samlad igen, men hallå - inga tuliaisia till dig?!? sådant måste han ju se till att skaffa första dagen han är på resa så han slipper tänka på det framöver! *tipsar*
ibland undrar jag om er familj har fler helgtimmar än övriga människor. eller är ni bara så där effektiva av födsel och ohejdad vana?
tonårsdottern gratuleras med anledning av helgens fina placeringar!
kram!

Anonym sa...

TACK för dina snälla ord och uppmuntran i min blogg!!!! Och vilken fantastisk helg du har haft med zumba, löpning och hästshow!

Taina sa...

Annika:
Jag funderade! Vem sjutton är detta. Hihih.
Fatta!! Inte ens en godisbit! Man kan ju faktiskt handla på planet också, men så långt tänkte väl inte han. Men dyrt blir det minsann.

Helgen var underbar. Kul att bara vara även om det blir i träningens tecken. Men det gillar ju vi :D

Kramar!!

Camilla:
Jag fick presenten innan han åkte och det var en ursnygg ljuslampett med plats för 4 ljus. Jättefin! Så han hade ju iaf kommit ihåg det ;)

Grannarna har aldrig sett något annat än snögubbar och trodde väl detta var en svensk/finsk variant. Hahahaha!

Gissa om JAG ser framemot middagen!

Kram

Ingela:
Häslningen skall framföras!

Anledningen till att det blir mycket är väl för att vi sover väldigt lite, ja iaf maken. Vi andra dras ju med. Men visst orkar man mer när man tränar, hmhm. Sedan när man skaffar barn på "äldre dar" så har jag inget val alla ggr.


KRAM!

Träningslyckan:
Helgen blir alltid lite roligare om det finns tillräckligt med tid för träningen!
:D

Suzesan sa...

Va inga små presenter haha. Men det kunde han väl ändå ha hunnit:)Men guuu' vilken resa fast det nästan låter som ursäkter just för att inte ha hunnit köpa nåt. Lite för bra historia lixom...hihi.

Grattis till Tonåringen och tänk ni kunde väl fått små rosetter för bra presattion på era snöhästar så söta.

Ha en bra dag

kram
/Susanne

Helena sa...

Ha ha, jag känner igen mig i det om presenter...
Maken har helt slutat att komma hem med överraskningar... men det är klart. Han reser ju hela tiden. Det hade blivit lite jobbigt. Men lite besviken är man ju... ;o)