Happy Thanksgiving

Godmorgon säger jag så här klockan 9 på en torsdag morgon. Inte vilken torsdag som helst utan Thanksgiving torsdag! Vi är lediga från jobb och skola och det är SÅ skönt. Ja inte för att jag legat och dragit mig i sängen utan bara känslan av att få gå omkring och "dra sig". Snart bär det iväg ut på en löprunda. Får nog lägga tyngder i skorna för annars är väl risken att jag sitter fast i en trädtopp med tanke på hur det blåser där ute. Senare i eftermiddag bär det av till familjen B.

Igår på jobbet fick jag en överraskning när R ur vårt förståndshandikappsgäng kom med en sjungande kalkon. På huvudet. Den skulle jag ha, tyckte hon.

Jag ska INTE ha kalkon på skallen idag. Ja om jag inte tar för många drinkar alltså för då kan allt hända...

På söndag är det första advent och jag har varit och rotat på vinden. Samma visa VARJE ÅR! Var fan är adventsstaken?? Varenda år när jag packar ned julsakerna tänker jag på att lägga ljusstaken så jag lätt ska hitta den när det närmar sig första advent. VARFÖR BLIR INTE TANKEN EN HANDLING???? Nu ligger allt huller om buller där uppe. Har ytterligare ett par dagar på mig så kampen är inte över än. Jag tror att jag innerst inne vill ha det så här. Först visslar jag så där glatt. Tar några hopplasteg på väg mot vindsdörren. Älskar allt som har med julen att göra. Öppnar dörren. Slår på lyset och DÅ, redan då, inser jag att att hjärnsläppet återkommer. Precis som förra året. Och året före det. Det knakar. Inte bara i plankorna utan i hjärnbarken. Kavlar upp ärmarna och fattar galoppen. Där är jag med i alla fall. Taina mot lådorna. De står där så prydligt uppradade och flinar vad-letar-du-efter-då? Typ. Det där flinet försvinner snabbt när jag börjar riva upp allt. Tomtar, ljusslingor (som jag ska svära över vid ett senare skede), dukar och annat julkrafs. 

Happy Thanksgiving!