Fick ett fruktansvärt besked imorse. En vän har råkat ut för en olycka, en allvarlig sådan. Han ligger nu i respirator och är förlamad i benen. Idag ska han opereras och de ska försöka få tillbaka rörligheten i armarna. Jag kan inte sluta tänka på honom, hans fru och deras lilla dotter, snart 1 år gammal. Tänk vad livet kan förändras i ett enda ögonblick. Mina tankar finns hos er.
Efter beskedet var jag tvungen att ringa till Albert. Ung och full av liv! Ville bara höra hans röst och säga "var rädd om dig, kram från mamma".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar