fredag 14 april 2017

Hemma igen

Längtar tillbaka till Mont Tremblant. Och ledigheten. Visst är jag fortfarande ledig, men när jag kommer hem så kommer alla "måsten". Det finns alltid något som ska göras hemma. Men nu ska vi inte deppa över det. Vår tripp var illa fall riktigt bra även om vädret inte var med oss hela tiden. Men det åktes skidor varje dag ändå.

Vi passade på att ta en tripp till Ottawa en dag men där tog jag bara EN bild. På choklad. Antagligen var jag så tagen av denna helt underbara stad. Kanadas huvudstad med drygt 900 000 invånare. Så rent, fina gamla byggnader, restauranger överallt, underbar saluhall.

En annan stad vi besökte var Montreal när vi var på väg hemåt. Denna stad är också häftig och större än Ottawa. Kan bara säga att något du måste lära dig där är att kunna fickparkera! Holy shit hur de lyckades knöla in sig i de mest trånga utrymmen. Stod ett tag och bara gapade när jag såg hur de vant rattade och styrde in sina fordon mellan två andra. Själv hade jag nog lyckats knöla sönder , inte bara min bil, utan även andras. Man skulle ju nästan behöva ha ett huvud som en uggla som snurrar typ 180 grader och gångjärn i mitten av bilen. Phew!

Well, nu är vi hemma i Simpan. Dino skall hämtas så snart de öppnar på "Doggie in the Window". Längtar!

Annars blir det lite trädgårdsarbete, påskfirande hos Bob och Darlene, så som sig bör och lite jobb. Plus träning såklart.

Mont Tremblant Summit, mor och dotter



Nästa års skiddräkt?


Bergsmonstret



En regnig morgon, men det hindrade inte oss!

Två dränkta katter, typ

Hejdå Mont Tremblant (från vårt hotellfönster)
Hej Montreal!

Här gympas det i parken



Och så hemma igen...Glad Påsk!



söndag 9 april 2017

Hej Mont Tremblant, vi är tillbaka!

Det är sju år sedan vi sågs, Mont Tremblant, Quebec Kanada. Det är vårlov och som jag sagt tidigare så blev det inte sand mellan tårna utan snö! Liisa och Jonas fick som de ville och det blev en skidtripp och skulle vi enas så var detta det enda stället jag kunde tänka mig. Här har vi ju varit en gång tidigare och trevligare skidort får man leta efter. Den lilla byn är ju som en liten alp-by, men utan alperna då rå. Nu sjunger skidbackarna på sista versen, men om man är uppe med tuppen, så hinner man få in några härliga åk innan det övergår till någon typ av vattenskidor.

Hotellrummet vi har, är vi så nöjda över. Kanonläge med utsikt över backen och byn. Det är ett sovrum och ett vardagsrum med kök i ett. Hotellet har pool, både ute och inne och det känns mycket märkligt att sitta i en pool och samtidigt kolla på en skidbacke. Blir liksom en kullerbytta i skallen på en.

Ikväll blir det matlagning här "hemma". Annars så äts det ju en hel del ute och det är ju trevligt men blir dyrt i längden. Och sen kan det vara mysigt att gå omkring och "skrota" efter skidåkning och bad i poolen. För där har Liisa och jag hängt idag medan Jonas fick (!) åka och handla. Själv njöt vi i bubbelpoolen, jag med ett glas Prosecco och Liisa med tranbärsjuice.

Hepp!  Nu bildBOMB!

Är det inte fint?





Ute på kvällen och lyssnar på musik
Liisa med trummisen

Livat på "byn"





Utsikt från ett av våra fönster


Utsikt från vårt andra fönster










torsdag 6 april 2017

En dag att fira och en dag att sörja

Idag har min kära systerdotter, Jessica, förlorat en nära och kära vän. Hennes följeslagare i över 15 år. Shadow. En finare och mer kärvänlig hund får man leta efter.

Igår tog Jessica det tunga beslutet att låta Shadow få somna in. Shadow var gammal och hade ont. Mycket ont. Jessica tillbringade en sista natt med Shadow, tog en sista promenad och gav en sista puss. Jag lider med henne, samtidigt som jag tittar på vår följeslagare och får panik! Dino fyller ju 9 om en månad. Ingen valp längre.

Fina, fina Shadow, vila i frid!
Dino! Upps, vad fan är det som sticker ut på dig...suck

Hejdå Shadow! Vi ses i hundhimlen en dag.


Så till något som kan "firas" idag. Eller komma ihåg i alla fall. Mammas och pappas bröllopsdag som skedde den 6 april 1957. Dvs 60 år sedan!!! Mamma är i himmelen och skickar säkert en massa pussar till pappa genom molnen. De var bara 16 år gamla. Förlovade sig när de var 14. Jag vet. Liisa blir 14 i år och jag kan inte ens föreställa mig henne i brudklänning på drygt 50 år från och med nu.

För att gifta sig så ungt fick de be om tillstånd av dåvarande presidenten, Urho Kekkonen. Han var en bra och redig karl! Han godkände giftermålet. Tur är väl det för annars kanske en annan inte suttit här. Who knows.

Mamma och pappa nyförlovade.

Bröllopsfotot

60-talet. Ser att mammas frisyr liknar många amerikanska kvinnors frisyr idag. Vet inte om de stannat av i tiden eller om det är mode igen. Go figure!


Och här får jag vara med på bild. Ville visst inte kolla in i kameran. Hade fullt upp med leksaken antagligen. 

tisdag 4 april 2017

April, april du...

...är välkommen! För snart har Liisa "spring break" och det ska banne mig jag också ha! Utmaningarna på jobbet fortsätter och jag är verkligen sliten. Känns som om jag jobbar dygnet runt, skickar mina anställda hit och dit och en del får till och med byta resplaner mitt under själv resan. Som tur har jag underbara medarbetare. Det här fixar vi. Det här kommer vi ur, även om det just nu är tungt. Mycket tungt.

På fredag, då ska jag slänga upp benen, stänga av datorn och koppla ur hjärnan en hel vecka! Hör ni det? En HEL vecka!

Det är april, det är vår, men första april började med snö. Ugh. Vi har flera snöhögar på tomten än och jag funderar på om de någonsin ska smälta bort. Jag vill börja se grönt och blommor. Inte brunt skit typ "det som göms i snö kommer fram i tö." DINO!

Så urbota trött, eller avundsjuk, på alla förbannade Instagram bilder på blommor och blommande träd! Hos andra men inte här. Ska skriva om Orups låt "men jag har bara SNÖ hos mig, måste ha retat gudarna..."

På tal om snö, så ska vi ju se mer av den varan i nästa vecka. Sand mellan tårna får vänta.

Lite random bilder:

Titta på "bajsklumparna"! Dags att för-så! 

HA! Den som letar han hittar!

Jag och min partner in crime på en springtur. Tänk att han fyller 9 år snart!

Liisa bjöd hem en kompis på sleep over. Ja då fick hon minsann städa innan. Jag driver inget hotell precis.

En mamma-dotter middag på Antonio's i Simpan