Vår Thanksgiving Day

Som vanligt tillbringades eftermiddagen och kvällen hos familjen B här i Simpan. Vi har firat Thanksgiving med dem sedan 2008 förutom ett avbrott då vi var i Key West.

Jag tar historien bakom Thanksgiving hos familjen B.

Hösten 2008 deltog Liisa i "acting class" tillsammans med Emma. När jag skulle hämta Liisa efter en av repetitionerna, kom Emmas mamma fram till mig och frågade hur Thanksgiving firas i Sverige. Inte alls sa jag och det lät som om vi var de mest otacksamma människorna i världen. Vad sjutton vet vi om The Pilgrims, liksom. På något sätt måste hon ha tyck synd om oss "som inte är tacksamma" och frågade om vi ville fira med dem! Bara så där. Först av allt så kände jag inte kvinnan, men så hör jag mig själv säga; "Sure!". Sagt och gjort och när jag kom hem den dagen, berättade jag för Jonas att vi skulle fira hos familjen B. Jonas tittade noga på mig och undrade om jag slagit i skallen någonstans.

Så innan den första Thanksgivingmiddagen fick jag kolla igenom lite varför det firas Thanksgiving. Även om amrisarna är duktiga på att fira det mesta, så fick jag för mig att Thanksgiving hade något mer än bara "the usual". Det var pilgrims, mayflower, Cape Cod etc, etc. Blev snurrig och bestämde mig för att vara tacksam.

Så Thanksgiving 2008 var alltså vår första amerikanska traditionella Thanksgiving hos och med Familjen B och sedan dess har det blivit fler och vi har lika kul varje gång!

Så här såg det ut 2008 då tjejerna fortfarande befann sig i "Fairy Land".

Nu, 2014, befinner de sig i hatt-hund-skinny jeans-världen.

Förutom tjejerna så har det skett stora förändringar i B's kök.

2008

2014

Världens bäste kock!

Tokiga Jennie. Och hennes tunga...

Mina fina vänner!

Den här bruden bjuder alltid på skratt. Typ gapflabb!

Idag blir det en julpyntardag och Simsbury Celebrates. Men först frukost och en löprunda i skogen!

Happy Thanksgiving gott folk

I den Olssonska familjen börjar vi med att fira Thanksgiving med en 5-mile race i Manchester här i Connecticut. Ett lopp som funnits sedan urminnes tider och går alltså av stapeln på självaste Thanksgiving dagen. Vädret kan ju skifta allt från en varm höstdag till en svinkall vinterdag. Idag var det inte varmt. Kan också nämna att vi hade säsongens första storm igår med trädgrenar som föll ned med jämna mellanrum. Grannen hade mer än en gren. Han hade ett helt träd på sin uppfart! Vårt träd. Go figure vad vi måste göra.

Det var snö, det var blåst och lite strömavbrott här och där. It's New England so get used to it liksom.

Loppet då? Jo det gick bra. Och vi är SÅ stolta över Liisas insats. Fasiken vad bra hon var!

Nu blir det dusch och sedan iväg till våra vänner för lite birdy, birdy.

Familjen Olsson i sina fina hattar. 

Gott och blandat på en lördag

Hej vad tiden går. Sist jag skrev var jag solokvist. Ja förutom Liisa då. Och hunden. Men nu är ordningen återställd och "gubben i huset" är hemma. Med dunder och brak, för nu händer det grejer i det Olssonska residenset. Får avslöja mer senare. Men ingenting är sig likt just nu. Oh nej, vi ska inte ha barn! Mina ägg håller på att gå i ide. En evig sådan.

Kallt är det också. Vaknade till lite pudersnö igår. Och en huvudvärk from hell. Började på torsdag eftermiddag. Tror tamejfan det var en av kollegorna som orsakade den. No details. Men vissa kan snacka hål i trumhinnan på en. Eller snacka. Skrika, gnälla och vara allmänt oproffsig och trotsig samtidigt. Tur att de "mina" är ett underbart gäng. Roliga, proffsiga och ett hårt arbetande gäng.

Ni som följer mig på Instagram har ju sett Liisas första skoldans. Snacka om en exalterad tjej. Det var ju "dates" hit och "dates" dit. Ja, hon blev tillfrågad av ett antal killar. Tror hon tappade bort vem hon sagt ja till och vem hon sagt nej till. Hon hade kul i alla fall och kvällen hade spenderats på dansgolvet med tjejerna och i "photo booth" med "silly faces".

Annars då? Crossfitten går bra, förutom att jag tror att jag tagit i för mycket den senaste tiden och får nu vila ryggen lite. Jag är ju ingen tyngdlyftare och behöver inte försöka lyfta som en olympisk tyngdlyftare. För när det blir för tungt då är tekniken som bortblåst. Spelar ingen roll vad de säger om rygg, knän och arselet. Allt pekar åt fel håll. Nä, nu tar vi nya tag nästa i vecka. Kärringen ger inte upp!

Vi avslutar som vanligt med lite bilder va?

En tjej som är klar att gå på sin första skoldans!

Silly girls, helt enkelt!

När Jonas var borta blev det inte bara finsk husmanskost. Det blev något restaurangbesök också. Här på Antonios i Simpan, där vi lekte "Hur många barn får jag när jag blir stor", typ.

För att skaka av sig mat så tränade vi en del tillsammans. Liisa har blivit så rolig att springa med! Ibland måste det hoppas dock. Go figure. 

När Jonas kom hem tog vi en tripp till vackra Vermont. SÅ fint! Här nedan några bilder från Brattleboro.

Självklart ska det spanas på vatten när Jonas är med. Pölar som floder. Här Connecticut River.

Jag gillar broar. Fråga mig inte varför. Är ingen brobyggare precis.

Hej, hej Jonas och Liisa!

Just det, måste ju berätta om den svenska vingården i New York state, Swedish Hills Winery. De har GLÖGG!!!!

Kolla, både glögg och vanligt vin

Nä nu är det lördag och det blir en härlig löprunda i skogen med Dino. Ha det!

Det var det det!

Halloween är över. Liisas bästa dag på året. Tyvärr var hon sjuk, men ville för allt i hela världen inte missa något. Hon vaknade på fredagmorgon med huvudvärk och feber och att tala om för henne att hon skulle stanna hemma från skolan var ingen hit   precis. De skulle ju ha "crazy hair day". Men hon blev hänvisad till sängen. Själv lämnade jag Dino för trimning, som visade sig bli en rakning. Nu ser han ut som en råtta...don't ask me why. Hörde något mummel om "you have to take care of his fur and bla bla bla matted fur bla bla". Och så vips så har man en råtta i huset!

Själv drog jag iväg till Bill. Bill the Barber. Han var på märkligt humör. Kanske för att det var Halloween och han höll på att förvandlas till något läskigt. Vad vet jag. Han hade bokat lite tokigt den morgonen och den ena efter den andra dök upp. Som tur var jag den första och jag blängde på honom med en blick som talade tydligt att han inte skulle släppa mig eller göra något så där flamsigt och hastigt! Han fattade. Fixade lite kaffe åt mig också för han såg att jag behövde det.

Jonas är fortfarande på resande fot. Halloween fick således firas utan honom. Hade dock några vänner till Liisa här samt deras föräldar. Japp, med lite Advil i kroppen fick hon lov att "Trick och Treata". Själv stannade jag hemma och skrämde slag på ungar. När barnen öppnade tog de flesta ett steg bakåt. Om det berodde på att jag var utklädd till häxa eller om det var för att min soppa jag åt innehöll spindlar?

Först ska Spirit Halloween gås igenom. SCARY!!!!

Eller vad säger du mamma?

Weird!

Det blev en Turtle istället!!! You go Liisa!

Fick oväntat besök. Ser kanske inte så skrämmande ut i dagsljus...

---lite mer spooky vid skymning, eller?

Stolt över min pumpa i år! Huvudet till höger vrålar "Come to me. Come to the other side..."

Det ska ju dekoreras inomhus också.

Turtlen hänger i soffan innan allt drar igång...

...själv satt jag mig i "vinterrummet" för att andas in ett par djupa andetag för sedan blev det fullt!

Liisa och gänget!

Liisas fina kompis Olivia!

Efter några timmar var hon klar. Pumpan var full!

Häxan orkade inte äka upp Turtlen. Hon åt sig mätt på spindlar!