lördag 31 januari 2009

En fantastisk början på en helg

Igår kväll hade jag så himla kul. Bra början på en helg. På Healthtrax i grannkommunen Avon. Det kanske inte heter kommun här men vad sjutton spelar det för roll. Stad, kommun, samhälle...who cares. I alla fall så var det dags för RELEASE av det nya programmet i Group Groove Winter 09!
¨
Background: När jag flyttade hit, så var en av de första sakerna jag ville kolla upp, var kunde jag se till att kroppen inte säckar ihop. Vi var ju i alla fall i Amerika och här går alla upp i vikt. Det säger ju alla. Förutom skogen och väggrenar, där löpningen hör hemma, så behövs den sociala kontakten genom att delta i någon gruppaktivitet eller "class". I Avon, CT, hittade jag således Healthtrax, som erbjuder ALLT. De har ett riktigt gym med alla manicker som behövs beroende på om jag ska fixa en rund stjärt, enorma biceps/triceps, snygga vadmuskler, en sju-helvets-lungkapacitet eller ren Cardio-träning. Jag fastnade för treadmills OCH Group Groove. Vad är det då? Här kommer förklaringen:

If you can move, you can Groove. You'll stomp, flick, wiggle, jiggle, hip, hop, snap, shimmy, shake, slide, glide, smile and laugh your way through this 60 minute fitness dance program. Experience a fusion of club, urban and Latin dance styles with motivating chart topping hits and retro classic tunes. Supportive, funky, easy going instructors help you Get A Move On! with Group Groove.

Det här är bland det roligaste jag har gjort på måååååånga år. I gruppen finns människor av alla de slag; korpulenta, tunna, långa, korta, gamla, unga, kvinnor och män. Vi har något gemensamt. WE CAN MOVE, i alla fall någon del av kroppen och det räcker himla långt. Första gången jag deltog kändes det lite knepigt så där. Komma in ny, alla känner alla och är sååååå tjenis med varandra; How are you, Good to see You, bla bla. Men sedan hände något. Belysningen tonades ner, discokulan i taket började snurra (JA de har en sådan) och alla bara började dansa runt och tjoa konstiga uttryck. Känner ni igen er, när man plötsligt funderar på om man har hamnat liiiite fel här? Okeeeeeeeeej tänkte jag och började svisha runt lite jag också med ett snett Elvis leende, ni vet när ena mungipan går upp så där fånigt. Jag ÄLSKAR att dansa men det här tog priset! Såg kvinnor med tights och det verkade inte spela någon roll om bakdelen var som en dörrspringa eller en ladugårdsdörr. Den vickade oavsett storlek. En av det motsatta könet, med en six-pack-six-feet-under gungade fram och log brett med sina Amerika-vita-tänder. Nå väl, efter en stund började instruktören tala om för oss vad vi skulle göra och plötsligt befann jag mig i en mer organiserad tillvaro. Puh!

Igår släpptes således det senaste programmet ut och det var Winter 09 och varje gång det släpps ett nytt program så har vi en liten celebration. Amerikanarna tycks alltid hitta en anledning för att fira något. Jag gillar idén. Livet är för kort för att ha vardag jämt. Let´s celebrate!

När vi kom igår, så märktes det på deltagarna att det var lite extra denna gång. Plus att en av deltagarna, Karen, fyllde år. Just denna kväll! Hur stort är inte det? Instruktörerna hade köpt en tårta, dagen till ära. En sådan där riktig amerikansk tårta. Alla tyckte den var så AWESOME! Det som ska föreställa grädde, smakar som något som har överlevt sig själv. Bildbevis kommer längre ner. Smakprov kan jag inte bjuda på och jag vill inte utsätta er för det heller.

I det nya programmet fanns ALLT. Underbara rörelser så som salsa, urban och disco. Vi groovade, vi svettades och vi hade så roligt. Ibland krockade vi. Speciellt en, som tycks ha svårt med koordinationen eller hålla reda på vilka ben som tillhör honom. Jag kan inte föreställa mig att svenskar i Sverige skulle bete sig på detta sätt. I Sverige skulle vi nog vända i dörren när vi upptäcker en stor discokula i taket på ett gym och alla männsikor befinner sig som i trans.

Efter passet drack vi Sangria. Don´t ask me why. We just did.
Just det, höll på att glömma. Trosorna satt som smack. Hela passet!

De underbara instruktörerna heter Linda, Amy och Laura. De kan verkligen hålla igång en. Själv har jag inga bekymmer idag att "släppa loss" innan passet börjar. That´s freedom!
En av deltagarna visar stolt upp ett litet halsband. Alla fick varsitt!

The awesome birthday cake!

Se så glad jag är, trots utan Amerikan teeth.
Här tillsammans med Chris.

Instruktören Amy hjälper en av deltagarna med halsbandet

De suveräna instruktörerna Amy, Laura och Linda!

Ha en trevlig lördagkväll!

fredag 30 januari 2009

Show & Tell: Månadens fynd

Jihuuuuuuu, tänkte jag när jag nu ska få vara med och skriva i fredagsbloggen! Jag scrollade snabbt ner till ämneslistan, ni vet med stora ögon och pek- och långfingret på höger hand klickade frenetiskt. Vänster hand är med på ett hörn men får jobba bara ibland. Nåja, väl på listan kunde jag då läsa "Månadens Fynd". Månadens Fynd????????? Ansiktet förvred sig snabbt och det blev totalt block out i skallen. Ja men nånting Taina har du väl ändå fyndat denna månad. Ja men vaddå? Jag sprang (ja jag sprang) runt här och kollade i flickornas rum, men icke, köket, näää, kontoret , näpp. Tomt.

Jag har ju knappt varit ute och handlat, förutom mat då. Men ett fynd behöver ju inte vara ett inköp tänkte jag och började fundera på om jag kunde komma på något annorlunda. Lite smart så där ni vet. Mungiporna drogs upp och en penna, som inte fanns, typ Mållgan variant, hamnade i mungipan...tick tack, tick tack, tick tack. Jaha vad ska det här betyda då? SKA JAG BEHÖVA VARA DEN ENDA SOM INTE HAR GJORT NÅT FYND!!!!! Varför just nu, när det är min första fredagsblogg. Pressen ökade. Kanske fyndet skulle vara att jag upptäckte att jag saknar en hjärna kanske!

Shit tänkte jag. Jag ger upp och hittar på något och fotar ett par snygga boots i skyltfönstret. Nu skulle jag behöva vara en duktig fotograf för att fixa ett sånt foto. Typ så som mästerfotografen "Anna Of Sweden". Äh jag gav upp och följde med min tonårsdotter för att köpa en födelsedagspresent åt hennes kompis. Hon skulle givetvis till Victoria Secret. - Men mamma, det är ju där allt finns! Typ.

Jag skrotar runt i affären och tittar på allt medan dottern springer omkring och det ser ut som om hon dragit i sig en drog. Ögonen rullar och munnen är halvt öppen. Vänta nu tänkte jag, missar jag nåt här? Medan jag går där så går min högra hand ner mot baken och jag rättar till mina trosor, eller vad man nu ska kalla dem. Jag brukar säga till mina systerdöttrar, som tycker att jag är töntig som inte använder string att jag behöver inte köpa stringtrosor, för de här går naturligt till "string variant"! Helt automatiskt. Ni vet när allt tyg bara letar sig till mitten!

Plötsligt får jag se dom! De där "vanliga" trosorna. Utan en massa rosetter och krusiduller och spets. Jihuuuuuu tänkte jag när jag sedan kollar priset, 5 stycken för 25 dollar. Det är ju 5 dollar/trosa. På Victoria Secret. Det måste ju vara ett fynd och plötsligt finner jag mig utanför butiken med en chick liten pappersväska (rosa såklart) och med en massa rosa papper som sticker upp och längst ner i botten finns mina NYA TROSOR!

Bildbevis? Yes här kommer det och nu är det säkert någon som tänker; ja men det är ju bara 4 par! Haha för jag har faktiskt tagit på mig ett par nya och kan intyga att de förvandlas inte till string! Hur jag vet det? Jo jag har gjort både trapptestet, då man springer upp och ner i trappan och verkligen draaaaaaaaar ut på stegen, och sedan har jag hoppat ner i squat, ni vet som i Kung Fu ställning. Trosorna är kvar där de ska vara. Det var mitt fynd. 5 par trosor för 25 dollar. På Victoria Secret


Mina nya trosor från VICTORIA SECRET!

Vad som händer i helgen då? Jo jag ska på release av det nya programmet i Group Groove som är en typ av dans och det är ju så kuuuuuuuul. På söndag bär det iväg till Svedala.

Kram på er alla!

torsdag 29 januari 2009

Kastrering eller inte

Vad ska jag göra med hunden? Nu har jag fått ett megaproblem och behöver hjälp med att lösa det.

Background:
En av de första tankarna när vi flyttade hit till Simsbury var, oj nästan alla grannar har hund. Inte nog med det, de var ju så väldresserade och sprang inte ut på gatan, trots inget staket runt husen (det ser man sällan här, dvs staket runt byggnaderna). Men senare fick jag veta att alla har ju sk "invisible fences" nergrävda i backen. Jag visste knappt att sådant existerade. Har ju inte haft hund tidigare. Det betyder i alla fall att hundar har speciella halsband på sig, i garaget sitter det en dosa och nergrävd i marken ligger då stängslet. Elstängsel! När hunden närmar sig stängslet, som han allstå inte ser, får han först en liiiten varning, en durr i kroppen och om hunden belutar sig för att korsa tomtgränsen, ja då blir det en rejäl elstöt! Men om hunden är tränad innan, så kommer de inte att gå så långt. Träningen görs med en massa små flaggor som stoppas ner i marken. Detta såg mycket märkligt ut innan jag fattade vad de var bra för. Nog för att de gillar att flagga i detta land, men hela tomten omringad av små flaggor kan ju bli lite för mycket.

I alla fall så hade jag lovat flickorna en hund när vi flyttade hit och pressen ökade när jag såg alla grannhundar. Så jag höll mitt ord, precis som Obama gjorde. Vårt hus är också vitt. Eller kanske lite grått? Men i alla fall så i augusti 2008 köpte vi vår lille cocker spaniel som då var 3 månader gammal. Han fyller snart 9 månader och är ett riktigt busfrö. Ibland är han på hunddagis, vilket är perfekt om vi ska iväg på semester.

Så igår kom frågan från hunddagiset "Is he neutered?" Nu hör det till saken att jag har inte hört det ordet förut och såg ut som ett frågetecken först, men sedan tänkte jag att det handlade säkert om vitaminer (det lät som det). Insåg snart att jag var på fel spår och till slut frågade jag helt enkelt vad de menade och de berättade att det är en liten procedur, "he can not be a daddy". Förklaringen lät lite naiv, så jag gjorde ett förtydligande "Ah , they cut his balls off then?" Tanterna höll på att ramla av sina stolar de satt på. Sedan berättade de att det görs nästan på alla han hundar här! Och du vill väl inte bli stämd om han råkar hoppa på någon flickhund och bli en daddy, sa de sedan! Vad säger man?

Nåja, ringde maken och berättade om detta och jag visste redan vad han skulle säga : "Aldrig, vad är det för dumheter". Han måste väl få ha lite kul han också, menade han på, och trodde att hunden skulle må dåligt av detta. Psykiskt. Jag började fråga grannarna idag och alla sa samma sak: "Of course you should neuter him. You don´t need to worry about him humping and things like that". You know. NEJ. Det är det som är felet. I DON`T KNOW!

Vad tycker ni? Please help...

onsdag 28 januari 2009

Mat

Vilken rubrik va? Mat! Men håll med om att familjeliv handlar mycket om mat. Vad ska vi äta idag, en vanlig vardag? Vad blir det för gott på fredagkväll, mysfredagar ni vet. Lördag då? Då kan vi ju bjuda några vänner, för att inte tala om SÖNDAG med en riktig härlig söndagsmiddag a la den man fick när man var liten. Mat mat och åter mat.

Läste Pernilla Wahlgrens blogg (jaja jag läser kändisbloggar ibland och hon är ju hysteriskt käck) och hon hade köpt ett färdigt koncept med en låda med ingredienser och en färdig matsedel. Det var mat som hon annars inte skulle laga till och idén var inte så dum faktiskt.

Önskar att jag hade bättre fantasi. Snabbmat är ibland så lockande och det har vi gott om här i staterna! Dels är det oftast onyttigt och i längden blir det ju dyrt också.

Idag hade barnen en Snow Day, dvs skolorna stängda och det innebar både lunch och middag. Hjäääälp tänkte jag. Nu måste jag ju fixa TVÅ rätter. Vad blev det då? Pannkakor och korvstroganoff. Inte såååååå nyttigt kanske, men det var hemlagat och det serverades grönsaker till båda rätterna. Naturligtvis. Men jag överraskade mig själv, för jag blev också sugen på pannkakor och gjorde då några spenatplättar åt mig och maken. De blev supergoda! Kolla bilden, för visst ser det gott ut?

Mina "spenatplättar" med lingonsylt.

Hamburgarna vi åt igår kväll, med våra spanska vänner på Plan B, var riktigt goda. Det var första gången jag smakade sweet potatoe fries. I vanliga fall äter jag inte fries men de här var ganska ok.



Våra goda vänner, Gemma och Victor på Plan B.


Maken och jag på Plan B. Kolla hur koncentrerad han är på maten ;)

Nu ska jag kolla American Idol!

tisdag 27 januari 2009

Tacka vetja Web Ex

Vad mycket tid jag sparar på att inte behöva åka runt och sitta på möten, när det mesta går att fixa via WEB EX. Älskar teknikens under! Under och under, men tekniskt är det väl ändå. Skickar en snabb kallelse och frågar om vi snabbt kan ta ett möte i cybervärlden. Simsalabim så har vi gått igenom en del material, diskuterat och förhoppningsvis kommit fram till beslut. Vettiga beslut vill säga. Det är ju så smidigt. Men. Det finns en baksida. Var är den sociala kontakten i dessa cybermöten? Ni vet, en kopp kaffe innan mötet, hur mår maken/frugan/barnen, vädret, semestern och allt det där. Det försvinner liksom. Och visst kan jag sakna det ibland. Väldigt mycket till och med.

Efter varje möte får jag en fråga om jag vill vara med på en undersökning och jag svarar ja förstås. Där får jag ange hur mycket tid och pengar jag sparar åt företaget och det blir en del slantar! Att ta mig från Simsbury, CT, till de olika städerna i USA och övriga världen, som företaget finns i, tar sin lilla tid och kostar dessutom pengar. Nu hör det till saken att ALLT går inte att lösa via Web Ex, men det är ett bra komplement. Sedan finns det en annan aspekt på det hela och det är när vi blir för många på ett sådant här möte och det finns de som struntar i "reglerna". Vill man kommentera när någon pratar, ska man räcka upp handen. Ja ni vet den där rutan med en liten hand så att ordförande kan se att Mr X vill ha ordet. Nu går det inte alltid till så här, utan ibland blir det kakafoni av allt. Alla pratar samtidigt! Då gäller det att ta fram den djupa rösten och be alla återgå till ordningen! Hahaha, ungefär som det var i skolan när jag var liten. Och det är läääänge sedan. Dessutom gick jag i en svensk skola i Finland och vi hade mycket stränga regler då.

Ikväll blir det gymmet och ett pass i Group Groove. Efter det blir det utgång med ett spanskt par, som gärna vill ha något amerikanskt. Det blir Plan B (restaurangen heter så) här i Simsbury. Vad som står på menyn? Hamburgare i alla möjliga storlekar och smaker. Mums. Dessutom finns det Veggoburgare för de som är vegetarianer. Bra va?

Nu ska jag återgår till min andra cybervärld innan döttrarna kommer hem från skolan. Tonårstjejen hoppas ju på en snow day imorgon för det blir A New Significant Snow Storm här i CT. Vi har gott om snö nu och om det kommer lite mer gör absolut ingenting. Det är så fint med snö. Tycker hunden och jag i alla fall!

Ha en skön tisdag eftermiddag.

måndag 26 januari 2009

Det är lite mycket nu

Ooops vart tog alla de där dagarna vägen? De där dagarna jag skulle hinna med att göra allt innan business trip till Svedala. Åker på söndag och jag har fortfarande miljoner saker som ska göras. Tog jag det fööööör lugnt i helgen? Det var ju så skönt och söndagen var en riktig latardag. Simsbury är ingen storstad precis så vad hittar man på då. På en söndag. Man är bara. Tonårstjejen och hennes vänner kallar Simsbury för Simsboring. Haha, mycket fyndigt.

I alla fall så bär det iväg till Göteborg. Vill ha så mycket klart. Glömmer ibland bort tidsskillnaden och är alldeles för sent ute, när jag plötsligt kommer på att jag ska ringa upp någon i Europa vid typ 4 pm. Då är ju klockan 10 "hemma". Pm alltså. Jag måste helt enkelt planera bättre och dra iväg en massa email och hoppas de ringer mig dagen efter.

Snart nalkas matlagning och på matsedeln står det "left overs". Skönt. Ska i alla fall få ihop en sallad. Efter maten bär det iväg till grannkommunen, Granby, där Bella rider Western. Hon fick nya ridstövlar med tillhörande sporrar förra gången.

Efter ridningen blir det nog till att sitta och göra klart en del presentationsmaterial. Måste helt enkelt.

Visst ja, måste kolla vad som händer i Kindergarten för minstingen imorgon. Har för mig att de skulle på utflykt till Roaring Brook Nature Center. Coolt. Får se till att hon får en rejäl matsäck med sig.

Hoppas veckan går riktigt låååååångsamt nu så jag får tiden att räcka till.

lördag 24 januari 2009

En ljuvlig dag helt enkelt

Trots att termometern envist legat strax under nollan (i Celsius) så har dagen varit fantastiskt fin. Solen har varit framme hela tiden och det gör ju en så glad. Vaknade strax efter sju, utsövd, och drack ett par koppar kaffe (svenskt kaffe...). Läste Hartford Courant och javisst, det finns alltid något otäckt att läsa om i den, eftersom Hartford är som Vilda Västern. Det skjuts mycket i den staden, tyvärr. Nåja, efter frukost och liten stund "Kung Fu Panda" drog jag iväg med minstingen till Avon och på balett. Hon lyssnade på balettfröken riktigt bra idag och vet ni varför? Jag hade mutat henne såklart. Bra eller dåligt, men det funkar. Maken hade passat på att springa när vi var på baletten. Han springer regelbundet, han också. Skillnaden är väl att det blir kanske inte lika frekvent som mina pass. Det blir typ 2 ggr/månad för honom under vintern. Men det är regelbundet i alla fall. Jag drog på mig springkläder så fort jag kom hem jag också. Det var ju såååå lockande ute. Tog med mig hunden trots att jag bara för ett par dagar sedan sa att nu är det slutsprunget med hunden! Men vem kan motstå en 8 månader cocker spaniels ögon? Om jag hade ont i axeln när jag sprang? Det vet jag inte. Jag kopplade bort axeln och bara njöööt.
Eftersom dagen med snön och solen var så lockande ville jag bara vara ute och drog därför ut med maken, minstingen och hunden till pulkabacken. Hur kul som helst! Minstingen tyckte pappa såg ut som en älg i sin mössa. Ja jag vet, den är superful. Men den är skön, säger han.

Just nu sitter jag i en skön fåtölj med ett glas Chardonnay. Tonårstjejen ska på sleepover, maken fixar middagen (scallops till förrätt och smoked ribs till huvudrätt) och minstingen kollar klart på Kung Fu Panda. Hunden? Han är slut och sover så gott.
Lägger in några foton från min dag. Ha en skön lördag kväll!
Minstingen (ljust hår och rosa balettdräkt)
på dagens balettlektion

Lockande vy eller hur?
Här springer jag min skogrunda.



Jag och min springpartner.


Minstingen med maken som ser ut som en älg
i sin mössa.